Kolibri (Trocliilus colubris). Kol’ibrier tillhöra familjen Trochi-lidse inom ordningen Coraciiformes. De äro de minsta av alla fåglar, några äro ej mycket större än en tordyvel. Dock finnas arter, som nå ända till 21 cm. längd. De torde även vara de fåglar, som lia de grannaste färgerna. Vanligen är det hannarna, som ha denna vackra färgteckning, medan honorna äro mer oansenligt färgade. Påminna både till utseende och flykt om fjärilar. De göra också många blommor (de s. k. ornitliofila blommorna) samma tjänst som dessa, i det de överföra frömjöl från ståndarna till pistillens märke. Näbben är lång, syllik och bildar ett rör, varigenom den långa tungan kan skjutas ut. Långt nere i blommor kunna de sålunda komma åt honung el. insekter, som äro ciär i samma ärende. Honan lägger två ägg i ett konstrikt bo. Finnas i Amerikas varma delar. Omkring 500 arter. Kolifej’, glad tillställning, fest, skoj. Koli’k, anfallsvis uppträdande buksmärtor. K. kan uppträda vid tarm-och magsjukdomar samt även vid njur- och gallvägssjukdomar. Ko’ling;, en av Albert Engström skapad typ, en godmodig, förfallen och grovkornigt humoristisk sjåare. Korja, (Gadus seglefinus) tillhör familjen torskfiskar (Gadidre) bland benfiskarna (Teleostei). Tillhör de mindre arterna av torsksläktet (Gadus) men kan dock uppnå en längd av nära 1 m., ehuru den vanligen blott blir 30—40 cm. Finnes vid vår västkust. Utgör den viktigaste fångsten vid trålfisket i Nordsjön. Liksom torsken har koljan en skäggtöm under hakan men skiljes från torsken genom ljusare färgteckning med mörk sidolinje och en mörk, oregelbunden fläck under och invid sidolinjen under den första av de tre ryggfenorna. Förekommer huvudsakligen färsk i handeln. Koljé, se Collier. Korkis, forntida namn på ett landområde vid Svarta havets ö. kust. Forngrekiska sagor beskriva K. som Medeas fädernesland, dit argonauterna foro för att hämta det gyllene vädurs-skinnet. Kollabe’ra, falla ihop. Jfr Kollaps. Kollabore’ra, samarbeta med. Kollaps’, plötsligt påkommen svaghet, med el. utan förlust av medvetandet. Jfr Svimning. Kollation, festlig sammankomst, bekostad av deltagarna. Kollationera, förkortas Koll., jämföra en avskrift med originalet. Kolle’g;a, plur. kolleger, ämbetsbroder. Kollegia’1, yrkeskamratlig. Kollegium, en myndighet, där ärendena avgöras av ett flertal personer gemensamt. Dylika myndigheter sägas vara sammansatta enligt kollegialsystemet. Motsatsen bildar byrå- eller styrelsesystemet, där chefen ensam beslutar. Kollekt’, insamling för välgörande el. religiöst ändamål under gudstjänst. Kollektion, samling, t. ex. av böcker, konstsaker etc. Kollektiv, sammanfattande. — Ett kollektivt substantiv betecknar ett flertal, ehuru det till formen står i singularis, t. ex. hjord. Kollekti’vavtal, avtal, som träffas mellan sammanslutningar av arbetare (fackföreningar el. liknande organisationer) och en el. flera arbetsgivare el. sammanslutningar av arbetsgivare om de villkor, som skola gälla vid utförande av visst slags arbete. Man skiljer mellan lokala K., som ingås mellan arbetare och arbetsgivare å en viss ort, K., som omfatta större områden, samt' för hela landet gällande riksavtal. K. är icke ett arbetsavtal i egentlig mening, det vill säga ett avtal om att arbetsgivaren , skall tillhandahålla ett visst arbete, vilket arbetaren förbinder sig att utföra. I ett K. stadgas endast att, om visst arbete skall utföras, det skall ske på vissa villkor. I K. regleras i allmänhet löneförhållandena, villkoren vid övertidsarbete, semester, ersättningar vid olycksfall el. sjukdom, arbetares antagande och avskedande, sättet för slitande av tvister m. m. Kollektivavtalen, som vunno större insteg i Sverige åren närmast efter sekelskiftet, voro den 31 dec. 1925 2,455 till antalet och omfattade 13,010 arbetsgivare och 451,592 arbetare. Någon lagstiftning om K. finnes ännu icke i Sverige, i motsats till vad som är fallet i åtskilliga andra länder. Förslag i sådant syfte ha dock vid olika tillfällen varit under diskussion.