blåa lågor synas över de glödande kolen, är det riskabelt att skjuta spjället. Vid lysgasförgiftning är den verksamma gasen ävenledes koloxid. Koloss’, jättestod; något otympligt stort. Kolossa’1, jättestor, ofantlig. Koloss’en på Rhodos, kolossalbild (omkring 31 m. hög) av solguden He-lios, uppställd på ön Rhodos. K. utfördes omkring 290 f. Kr. och förstördes 224 f. Kr. vid en jordbävning. Den räknades till världens sju underverk. Koloxi’d, kem. formel CO, uppstår genom förbränning av kol vid otillräcklig lufttillförsel. K. är en brännbar, färg-, lukt- och smaklös, giftig gas. Den användes som reduktionsmedel samt ingår i ett flertal gasformiga brännmaterial bland annat lysgas. Ko’lozvår, se Klausenburg. Kolportage [-a’sj], spridning av varor, särskilt böcker, genom kolpor-törer. — K o 1 p o r t ö’r, kringvandrande (bok)månglare. — Kolpor-t e’r a, gå omkring och utbjuda till försäljning. Kolsva, brukssamhälle vid Hedströmmen, mellersta Västmanland. 1,550 inv. Stort järnbruk. Kolsvavla el. koldisulfid, kem. formel C Sa, bildas, då svavelångor fä inverka på glödande kol. K. är en giftig, lättantändlig vätska, som användes som lösningsmedel för många organiska ämnen. K. har en vidrig lukt. Kolsyra, den i dagligt tal brukliga benämningen på koloxid, kem. formel CO2, förekommer i vissa mineralkällors vatten, i luften m. m. Den framställes genom förbränning av kol vid riklig lufttillförsel el. genom behandling av karbonater med starka syror. Karbonaterna, som i riklig mängd förekomma i naturen (marmor, kalksten, krita m. m.), äro salter till den egentliga K., kem. formel H2CO3, som erhålles, om koldioxid inledes i vatten men ej kunnat framställas i rent tillstånd. K. är en färglös gas, som varken kan brinna el. underhålla förbränning. K. har stor användning inom läskedrycksindustrin, vid tillverkningen av soda och socker m. m. Flytande K. användes för av-kylningsändamål. Kolthoff. — 1. G. K., 1845—1913, konservator vid Uppsala universitet. K. företog flera forskningsresor och utgav en del zoologiska arbeten. Särskilt känd är K. som skapare av biologiska muséer i Stockholm och Uppsala. — 2. Signe K., f. 1882, skådespelerska, sedan 1915 anställd vid Dramatiska teatern. Koltrasten (Turdus merula) tillhör trastfåglarnas familj (Turdidse) bland tättingarna (Passeres). Hannen är helt svart med gul näbb, honan ovan mörkbrun med brun näbb. Koltrasten är utbredd över hela Europa och förekommer över större delen av vårt land. Vanligen flyttfågel. Se Bil. Fåglar I. Koltrådslampa, se Elektrisk belysning. Kolumba’rium, duvslag; de för gravurnor avsedda nischerna i de fornro-merska gravvalven från kejsartiden. Kolum’bia, se Columbia. Kolum’bus, se Columbus. Kolumn’, trycksida, vertikal avdelning för siffror 0. dyl. Kolv. — 1. Se Blomma. — 2. Ett på laboratorier använt, klotformigt eller koniskt glaskärl med hals. — 3. De i ångmaskiners, motorers etc. cylindrar rörliga maskindelarna. En dylik K. kallas även kanna. — 4. En gevärsstocks bakre, bredare del. Kolväten, kemiska föreningar, som innehålla uteslutande kol- och väteatomer. Ur K. kunna praktiskt taget alla andra organiska föreningar härledas. Rikedomen på föreningar inöi-liggöres därav, att de fyrvärdiga kolatomerna kunna binda varandra inbördes till nya radikaler i obegränsad utsträckning. Inom den alifatiska serien, som omfattar den stora huvudgrupp av organiska föreningar, som karakteriseras av öppna kolkedjor, urskiljas tre grupper av K. Metanseriens K., vilka äro av formeln Cn H2n + 2-karakteriseras därav, att kolatomerna inbördes binda varandra med allenast en valens och kallas på den grund mättade. Hit höra metan, som förekommer i gruvgas, etan, propån 0. s. v. Etylenseriens K., där kolatomerna inbördes binda varandra med två valen-ser och som därför sägas vara omättade, äro av den allmänna formeln Cn H2n. Hit höra etylen, propylen, butylen 0. s. v. I acetylenseriens K., som äro av formeln Cn H2'i—2- binda kolatomerna varandra inbördes med tre valenser. Det viktigaste hithörande K. är ace-tylen. Inom den isocykliska serien, en annan stor huvudgrupp bland de organiska föreningarna, som karakteriseras av att de innehålla minst en sluten kedja, innehållande allenast kolatomer, äro de K., som tillhöra bensolserien, viktigast. Det enklaste kolvätet inom denna grupp är bensol, kem. formel C0H0. Hit höra även sådana kolväten som naftalin, kem. formel CioHs, som innehåller två bensol-kärnor, och antracen, kem. formel GuHio, med tre bensolkärnor. Kolyma’, flod i ö. Sibirien, utfallande i Ishavet.