Kom-, i sammansättningar med-, samman-. Kombattanter, trupper, deltagare i strid. Motsats: Nonkombattanter. Kombination, sammanställning, beräkning. Kombine’ra, sammanställa, planlägga, beräkna. Komedi’, lustspel; förställning, hyckleri. Jfr Drama. Komediant’, skådespelare. K. är vanligen en föraktlig beteckning på kringflackande skådespelare. Komedi’teatern, se Intima teatern. Kome’ter, himlakroppar, som bestå av en starkt lysande kärna och en från denna utgående slöja, som i sin tur utstrålar i en töckenlik svans. Gränserna mellan dessa olika delar äro ej skarpa. K. röra sig kring solen i banor, som ha formen av en parabel, en hyperbel el. en ellips. K. med det senare slagets banor återkomma, äro periodiska. Svansen är vänd från solen. Sannolikt består kärnan av jämförelsevis stora partiklar. Från kärnan utströmma smärre partiklar, gaser, vilka på grund av strålningstrycket stötas bort från solen, över 1,000 K. äro iakttagna. Endast ett mindre antal av dessa äro periodiska t. ex. Bie-las komet, Halleys komet m. fl. Komfort’, bekvämlighet. — Komfort a’b e 1, bekväm. Komin’tern, förkortning för kommunistiska internationalen. K. kallas även tredje internationalen. Se Inter-nationaler. Ko’misk, lustig, skrattretande; hänförande sig till lustspelet. Komita’t, förvaltningsområde i Ungern, jämförligt med grevskap. Komma, skiljetecken (,), utmärkande det minsta uppehållet vid läsning. Jfr Kommatering. Kommanditbolag, en bolagsform, som kan anses utgöra en mellanform mellan handelsbolag och aktiebolag. Minst en, ibland flera delägare, kallade komplementärer, äro solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser. Andra delägares, kallade kommanditdelägare, ansvarighet är begränsad till visst bestämt belopp. Komplementä-rerna handhava i allmänhet bolagets förvaltning. Lagbestämmelserna om K. återfinnas i lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag och enkla bolag. Komman’doexpedition. Under försvarsdepartementet sortera dels lant-försvarets K. dels sjöförsvarets K. Från Iv. expedieras i form av generalorder de.s. k. kommandomålen, det vill säga de ärenden, konungen avgör i egenskap av högste befälhavare över krigsmakten till lands och sjöss. Komman’domål, se Kommandoexpeditionen. Kommate’ring. Ursprungligen var kominats uppgift att ange paus. Sedermera infördes under påverkan från tyskan en på meningens satsbyggnad grundad kommatering. Något fullt enhetligt system har dock ej uppstått. Under senare tid ha språkmän strävat efter dels införandet av ren pauskommatering (komma sättes, där man vid ”normal” läsning skulle göra en paus i meningen) dels införandet av tydlighetskommatering (sättes endast, där så behövs för att förtydliga meningen och undvika missförstånd). Hittills har dock ej något av dessa strävanden vunnit allmän anklang. Kommendant’, högste befälhavare på en fästning. Kommendö’r. — 1. Officer vid flottan, närmast under amiralsgraderna. K. motsvarar alltså överste vid armén. — 2. Innehavare av högre grad inom vissa ordnar. Kommendö’rkapten av andra graden, officer vid flottan närmast över kapten. Iv. av första graden är den därefter följande högre graden. Kommensura’bla sägas två storheter vara, som kunna mätas med samma mått. Kommenta’r, utläggning el. tydning av en skrift; beledsagande anmärkningar. Kommenta’tor, tolkare, utläggare. Kommers’, handel, varuutbyte; dryc-kesslag bland tyska studenter, ordnat efter bestämda ceremonier. Kommer’seråd, titel å fem av de sex byråcheferna i Kommerskollegium. Kommersiell’, hänförande sig till handeln. Kommersiell’a meddelanden, av Kommerskollegium utgiven tidskrift, behandlande ämnen från de områden, som falla inom ramen för kommers-kollegii verksamhet. Kommers’kolle’grium, centralt ämbetsverk, som lyder under handelsdepartementet och som handlägger ärenden rörande handel, industri och sjöfart m. m. K: s upprinnelse daterar sig från drottning Kristinas tid. Till K. höra el. under K. lyda bland annat: Fartygsinspektionen, navigationsskolorna, skeppsmätningsväsendet, bergsöverstyrelsen, sprängämnesinspektio-nen, inspektionen över elektriska anläggningar, torvtjänstemänneiV och gr u vkar tekontoret. K: s chef är generaldirektör. I K. finnas därjämte sex byråchefer (fem av dessa bära titeln kommerseråd). Komminis’ter, i Sverige namn på ordinarie hjälppräst el. präst i annexförsamling. Kommissa’rie, fullmäktig, titel för person med vissa uppdrag. Även titel på vissa tjänstemän, polis-, telegrafkommissarie m. m.