seenden underlägsen muntlig undervisning men besitter fördelarna att vara billig ocli tillgänglig för alla. I Sverige bedrives K. av flera institut. Det äldsta och mest kända är Hermo ds K. i Malmö. Korresponde’ra, brevväxla. Korrido’r, lång, jämförelsevis smal gång inomhus. Korrige’ra, [-ge’ra el. sje’ra], rätta, göra rättelser i, förbättra. Korrobore’ra, förstärka, understödja. Korrosion, geol., kemisk frätning på en bergarts el. kristalls yta, varigenom dén blir ojämn. Korrugera, vecka, rynka. Korrumpe,rii, fördärva, muta, förleda. — Iv o r r u p’t i o n, fördärv, mutsystem, sedefördärv. Kors, en religiös symbol, som dels förekommer inom hedniska religioner som symbol för solen, vanligen då i form av ett hjul med fyra ekrar (hjul-kors), dels förekommer inom kristna religioner. Även hjulkors förekomma särskilt inom konsten som kristen symbol t. ex. korsglorian. Andra former av K. äro grekiskt K., som har lika långa armar, latinskt K., som har den lodräta armen längre, andreas-korset, som är x-formigt, patriark- och påvekors, som ha två resp, tre tvärarmar, georgskorset, vars armar äro bredare mot spetsen, och malteserkor-set, som har i spetsen kluvna armar. Det kors, på vilket Kristus korsfästes, hade sannolikt T-form. Korsa’r, fribytare, kapare; kapar-fartyg. Korsband, postförsändelse mot lägre avgift, ej innehållande brev el. handskriven anteckning och vars omslag är så beskaffat, att innehållet lätt kan undersökas. Korsblomma, ett på tornspiror o. dyl. anbragt avslutningsornament, bestående av en mittstängel, från vilken fyra korsvis ställda blad utgå. K. är utmärkande för den gotiska stilen. ©++X 1 2 3 * 4-^++ S 6 7 8 Kors. 1. T-Ijulkors. 2. Grekiskt kors. 3. Latinskt kors. 4. Andreaskors. 5. Patriarkkors. 6. Påvekors. 7. S: t Georgs-kors. 8. Malteserkors. Korsblomma. Korsblommiga växter (Cruciferas), växtfamilj med fyra korsvis anordnade huvudblad, sex ståndare och två fruktblad. Frukten är vanligen en tvårummig skida (kapsel). Till K. höra nära 2,000 arter, varav flera viktiga kulturväxter, såsom kål, senap, rädisa, rättika m. fl. Korsett', kvinnligt underplagg med vertikala fjädrar (av aluminium m. m.) ; snörliv. Korsfana, vit fana el. vimpel, prydd med ett rött kors och fästad vid en korskrönt stång. Korsförlamning, korslamhet, lam-slag, en sjukdom hos hästar, som särskilt uppträder om djuret under riklig utfodring fått stå stilla några dagar. När hästen sedan tas i arbete, inträffar ibland efter någon timme, att den blir orolig och gången osäker. Slutligen förlamas bakdelen, och djuret faller omkull. Urinen är blodblandad. Sjukdomen förebygges genom daglig motion under vilotider. Behandlingen går ut på stillhet, försiktig utfodring och laxering. Ivorsherrar, namn på romersk-katolska ordnar, av vilka nu blott finnas de belgisk-holländska, de böhmiska samt Heliga gravens K. Kor’sika, se Corsika. Ivorskupolkyrka, korsformig kyrka med mitt- och sidorum täckta av kupoler. K. förekommer särskilt inom bysantisk byggnadskonst. Korslamhet, se Korsförlamning. Korsnäbbsläktet (Loxia) tillhör fink-fåglarnas familj (Fringillidee) bland tättingarna (Passeres). Släktet har fått sitt namn av att näbbspetsarna hos hithörande fåglar korsa varandra. Den starka näbben är särskilt lämplig till att framplocka frön från barrträdens kottar. Till färgen påminna korsnäbbarna om domherren, men hannen är ej så vackert röd. Skogsfåg-