Korn är arter av släktet Hordeum (familj Graminese). Småaxen sitta i enkelt, tvåsidigt ax, tre vid varje led, och ha vanligen långa borst. Inner-agnarna (blomfjällen) äro oftast fastvuxna vid frukten. Det odlade kornet härstammar troligen från Orienten. Följande typer av odlat korn kunna urskiljas: Tvåradigt K. (H. di-stichum) med småax i 2 rader; Fyr-radigt K. (H. vulgäre) med småax i 4 rader; Sexradigt K. (H. hexa-stichum) med småax i 6 rader. K., som är en gammal kulturväxt, är synnerligen härdigt (går till 70° n. bredd i Europa) men odlas även i tropikerna. Största kornproducenten är Förenta Staterna. Kornblixt, återsken av blixtar, som äga rum vid el. under horisonten, på så långt avstånd, att åskdundret ej höres. De iakttagas mest på sensommarens mörka kvällar och nätter (alltså vid den tid, då kornet mognar, varav namnet). Kornett’, mindre bleckblåsinstru-ment med tre ventiler. Dess klang ligger mellan trumpetens och hornets. Kornflugan (Clorops pumilionis) är en 3—4 mm. lång fluga, ljusgul med mörka teckningar. Skadedjur på korn. Kornisch’, krönande list, även fristående list, på vilken gardiner o. dyl. upphängas. Kornknarr el. ängsknarr (Crexcrex) tillhör sumphönsens familj (Rallidte) bland vadarna. K. är tecknad i strim-migt brunt och grått samt har ljusare undersida och förekommer över hela landet i ängsmarker och åkerfält. Den löper utomordentligt snabbt men flyger ogärna. K. lever av insekter, sniglar o. dyl. Flyttfågel. KorolIa’rium, följdsats, tillägg. Kororaa’ndelkusten, s. delen av Främre Indiens ö. kust. Koro’na, jfr Solen. Korone’a, forngrekisk stad i Be-otien. Under det s. k. korintiska kriget vann Agesilaos och spartanerna där en seger över atenarna och deras bundsförvanter (394 f. Kr). Korp (Corvus corax) hör till kråk-släktet och är till färgen helt svart. Den finnes sparsamt över hela Sverige, något vanligare vid kusterna än inuti landet. K. lever parvis. Den kan tämjas och lära sig uttala ord, skälla, skratta etc. Korporation, sammanslutning, samfund. Korpra’l, den lägsta underbefälsgraden inom svenska armén (ej vid artilleriet, där motsvarande befattningshavare benämnes konstapel) och marinen. Korpulens’, fetma. — Korpule n’t, fetlagd, frodig. Korpus, se Corpus. Korrekt’, regelrätt, felfri. Korrektu’r, förbättring, beriktigan-de. — Sedan sättning av ett manuskript verkställts, tages före den egentliga tryckningen ett avdrag av det uppsatta. Avdraget, som kallas K., genomläses för ändring av de felaktigheter, som uppkommit vid sättningen. Anteckningar om de observerade felen göras i korrekturets marginal med tillhjälp av vissa tecken, varav de viktigaste återfinnas nedan. En orätt bokstav genomstrykes med ( ett lokaliserings-tecken och i marginalen skrives d{n rätta bokstaven; vid I <*-> fl<|ra rätt^ser[samma rad göres Ijika- 1/C, \*L fi (}Ih liseringstecknet olika för varje rättelse. Om en bokstav skall bort genomijistry- J ^ kes denna och delealur-tecknet skrives i marginalen. Är ett helt ord/efätö satt H iv* eller önskas utbytt mot ett bättre, för-fares som synes här. Är en bokstav ställd upp och ned ad^ives rättelse med (■*£ vertatur-tecknet. Vid s. k. spisar J använder man depressions-tecknet. Afcäy OJ två bokstäver, (elleif stavelser! ord satta i L_J 1 oriktig ordning, användes omflyltnings-tecknet. Förekommer det, att tvenne ord blivit .satta inpå varandra eller att mellanrumm |etJkommit på orätt ställe I ^ Lp göres anmärkningarna därom i marginalen som här synes med utslagnings-och hopdragnings-tzcknen. Likaledes ^ vid oriktigt mellanslag mellan Taderna. ■—-- Vill man beteckna att något eller några ord skola stå på {särskild radJ under- £ J strykas orden och i marginalen skrives tecknet, som synes här vid sidan. Önskas något ord satt med annan stil, an-märkes detta genom underpricjiningoch. . _ _ jéx<Mur upprepande av anmärkningen i marginalen. KorreIa’t, språlcv., begrepp, som stå i växelförhållande till varandra (höger, vänster); sådana ord i olika satser, vilka hänvisa på varandra (ett relativpronomen och det ord i huvudsatsen, på vilket det syftar). Korrelation, samband, växelverkan mellan olika organ, mer el. mindre orsaksbundet samband mellan företeelser. För påvisandet av sådant samband användes inom statistiken ett flertal olika formler. Korrespondens, brevväxling; motsvarighet, överensstämmelse. Korrespondensundervisning-, undervisning per brev. Eleven får vissa uppgifter, vilkas lösning han insänder. Han erhåller sedan rättelse på detta. K. är naturligtvis i flera av-