inv. K. är genomdragen av flera, merendels skoglösa, intill 2,500 m. liöga bergskedjor, vilka stupa brant mot den s. kusten. N. kusten nar i motsats till den s. goda hamnar. Större floder förekomma ej. Klimatet är milt och växtligheten yppig, i vissa delar av nästan tropisk natur. Vin- och olivodling bedrives för export. — Historia. K. hade en synnerligen högt utvecklad förhistorisk kultur (se Ege-isk kultur), ön var ursprungligen delad i småriken. Under den yngre bronsåldern invandrade troligen akéer på K. och omkring 1000 synes en do-risk invandring ha försiggått. K. blev senare medelpunkten för ett vilt sjörö-veri, vilket upphörde genom romarnas erövring av ön 68 f. Kr. Därefter tillhörde K. östromerska riket till 1204 med undantag av tiden 823—961, då det innehades av saracenerna. Senare såldes det till Venedig men erövrades 1669 av turkarna. På 1800-t. gjordes flera försök till frigörelse från det turkiska överväldet. 1897 förklarades K. införlivat med Grekland, som dock s. å. måste utrymma ön. Med stormakternas tillåtelse blev den grekiske prinsen Georgios i egenskap av överkommissarie K: s styresman 3898—1906. Efter balkankrigen måste slutligen Turkiet avstå K. till Grekland 1913. Kreten’sisk kultur, egeisk* kultur. Kretinism, en hämning i tillväxten förenad med själslig undermålighet ända till idioti och förtjockad, egendomligt degig hud (myxödem). K. beror på att sköldkörteln ej i tillräcklig mängd avsöndrar ämnen till blodet. Körteln är förstörd el. har aldrig utbildats. Genom behandling med sköldkörtelpreparat kan man, om behandlingen påbörjas i tid, i mycket hög grad bättra tillståndet. Kre’ti och ple’ti, ursprungligen namn på konung Davids livvakt; blandat sällskap, obildade personer. Kretonn el. kretong, se Cretonne. Kretzsehmar [kret'sj-], Ii., 1848— 1924, tysk musikskriftställare, vars arbete Fulirer durch den Ko n-zertsaal är en mycket använd uppslagsbok. Kreuger [krö*-]. — 1. Nils K., f. 3858, målare, vars landskap, ej sällan med hästar el. kor i förgrunden, utmärkas av dekorativ hållning och fast komposition. K. använder ofta en för honom egendomlig teknik med tuschlinjer och punkter å färgytorna, vilket ger dessa en viss dämpad ton. — 2. I. K., f. 1880, framstående svensk finansman, tändstickstrustens chef. Kreuznach [kråjts’-], stad sv. om Mainz, Rhenprovinsen, Preussen. 25,000 inv. Badort. Kalla koksaltkällor. Kreuzzeitung [kråjtstsaitong], tidning grundad i Berlin 1848, vilken som märke för ett järnkors. K. är organ för preussiska reaktionära kretsar. Kreva’d, exploderandet av en spräng-laddad projektil. Kri’a, egentligen användning, nytta; stilistisk övningsuppsats över ett givet ämne (skolkria). Krick’a, se Gräsandsläktet. Krick’et, ett engelskt bollspel, som spelas av två elvamannalag. En av spelarna kastar bollen mot en av tren-ne träpinnar sammansatt ”grind”. En framför grinden stående spelare slår bort bollen och söker sedan springa 22 yards (c: a 20 m.) till en annan grind och tillbaka så många gånger som möjligt, innan det andra lagets spelare infångat bollen och med denna nedslagit hans grind. Spelet avgöres genom poängberäkning. K. kan betraktas som det engelska nationalspelet. Krigsdekorationer, utdelas i allmänhet för bevisad tapperhet och duglighet under krig. Den mest kända K. är det tyska järnkorset*. I Frankrike är hederslegionen den högsta utmärkelsen. Sedan 1915 utdelas det franska krigskor set av brons. Den mest kända engelska K. är det 1856 instiftade Viktoria-korset. KrigsdomstoLar, militära domstolar, som handlägga åtal för brott mot strafflagen för krigsmakten. Lägsta domstol är krigsrätt, som har en krigsdomare som ordförande och två militärer samt en auditör som bisit-tare. Åklagaren kallas krigsfiskal. Närmast högre instans är Krigshov-rätten, som utgör en särskild avdelning vid Svea hovrätt med en över-krigsfiskal som åklagare. Högsta instans är Högsta domstolen, som vid militärmål förstärkes med två militärer av högre grad. Krigsfiska’1, se Krigsdomstolar. Krigsherre, ofta använd beteckning på monarken, som till namnet är krigsmaktens högste befälhavare. Krigshovrätt, se Krigsdomstolar. Krigshögskolan grundades 1878. För inträde vid Generalstaben måste officer som regel ha genomgått K. Krigskonjunkturskatt, en inkomstskatt på merinkomster, som äro att anse som en följd av de konjunkturförändringar, som inträda vid ett krigsutbrott. K. infördes i Sverige år 1915 och erlades för inkomster, som intjänades till och med år 1919. Den inbragte under åren 1916—20 statsverket över en miljard kronor. Krigsrätt, se Krigsdomstolar. Krigsskola finnes i Sverige vid Karlberg. För inträde fordras bland annat studentexamen. Kursen vid K.