tar en tid av 14—15 månader. Vid K. givas även kurser för utbildning av reservofficerare (4 månader). Krigstidslagstiftning, se Kristids-lagstiftning. Krigsvetenskapsakademin, en år 1796 stiftad akademi, som har till uppgift att främja krigskonst och krigshistoria samt att genom skrifter sprida kunskaper om dessa ämnen. Kri’kon, se Prunus. Krim el. Tauriska halvön, halvö, som från Rysslands kust skjuter ut i Svarta havet, sammanhängande med fastlandet endast genom ett smalt näs. 25,000 kvkm., 400,000 inv. — Mellersta och n. delarna av K. utgöras till största delen av stäpper, där stora boskapshjordar beta (får, hästar och nötkreatur). S. delen av halvön upptages av Jailabergen, vilkas s. sluttningar stupa brant mot havet och äro berömda för naturskönhet och milt klimat (”Ryska rivieran”). — K. bildar numera en självständig sovjetrepublik i förbundsrepubliken Ryssland. På K. har sovjetregeringen upprättat ett stort antal sanatorier och semesterhem med 50,000 patienter årligen på sanatorierna och 130,000 arbetare per säsong på semesterhemmen. Det är i allmänhet forna palats, som utnyttjas. Så är tsarfamiljens gamla sommarresidens Livadia nu sanatorium för bönder. K. kallas ”verkstaden för återställande av folkhälsan”. Krim’goter, germansk folkstam på halvön Krim, numera sammansmält med närboende folkslag. Krimina’1 el. kriminell’ (i sammansättningar), brottmåls-, som har avseende på brottmål. Kriminalisti’k, vetenskapen om brotten, deras orsaker, fastställande och motarbetande. Kriminell’, se Kriminal. Krimkriget, 1853—56, utkämpades mellan å ena sidan Ryssland, ä den andra Turkiet, England, Frankrike och Sardinien. Nikolaus I framställde en fordran om vidsträckt skyddsrätt över ryssarnas turkiska trosförvanter och lät, sedan Turkiet avvisat denna begäran, besätta Donaufurstendömena. Efter en misslyckad stormaktsko nfe-rens i syfte att ordna saken på fredlig väg började Ryssland fientligheter 1853. F. å. gingo England och Frankrike med i kriget pä Turkiets sida och året därpå slöt sig Sardinien till de allierade. Ryssarna måste utrymma Donaufurstendömena, varefter kriget huvudsakligen fördes på halvön Krim, där de allierade inneslöto fästningen Sevastopol. Trots flera segrar (Alma, Balaklava, Inkerman) gick belägringen långsamt, till stor del beroende på de förbundnas dåliga orga- nisation och utrustning. Efter ett års belägring föll dock huvudfortet Mala-kov, staden utrymdes och fästningen sprängdes i luften. Sjökriget hade företrädesvis förts i östersjön. Tsar Alexander II, som efterträtt Nikolaus, var villig till fred, särskilt som Sve-rige-Norge närmat sig västmakterna (se Novembertraktaten). Freden in-gicks i Paris 1856. Ryssland avträdde till Turkiet Donaus mynningar och en del av Bessarabien. Moldau och Valakiet ställdes under stormakternas beskydd, och sultanen erkände de olika religionernas lika rättigheter inom sitt rike. Vidare måste Ryssland förbinda sig att ej befästa Åland. Kringsjuka, fårkoller, en sjukdom hos får, orsakad av biåsmask, som inträngt i hjärnan. K. kännetecknas av tvångsrörelser. Djuren snurra runt, vältra sig etc. Död inträder en å två månader efter insjuknandet. Krinoli’n, ett slags underkjol av fina stålfjädrar, rotting el. fiskben, använd för att klocklikt utspänna kjolen. Modet att bära K. infördes 1855 i Frankrike av kejsarinnan Eugénie. Kris. — 1. Vändning, genomgripande ändring av ett tillstånd. — 2. Ett dolkformigt, malajiskt vapen, ofta av stort konstnärligt värde genom den rika utsirningen av fäste och klinga. Krish’na, enligt den indiska gudaläran en mänsklig inkarnation av guden Vishnu. Kristall’, en kropp, begränsad av naturliga, plana ytor. Äro begräns-ningsytorna ofullständigt utbildade men kroppens egenskaper i olika avse- sv Kristallformer. 1. Oktaeder, reguljära systemet. 2. Hexagonalt prisma och pyramider. 3. Kvadratiskt prisma och pyramider. 4. Rombisk kristall. 5. Mo-nosymmetrisk kristall. 6. Monosymme-trisk tvillingkristall (fältspat).