Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristidslagstiftning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristidslagstiftning:, en sammanta
t-tande beteckning för de lagar med
begränsad giltighetstid, som under
krigsåren infördes för att möta de av
kriget skapade säregna förhållandena.
Som ex. må nämnas den
moratorielag-stiftning (lagar om anstånd med
betalning av gäld), som infördes
omedelbart efter krigsutbrottet,
förfogandelagarna (lagar om rätt att förfoga över
vissa varor vid krig, krigsfara el. av
krig föranledda utomordentliga
förhållanden), som avsågo att säkerställa
folkförsörjningen främst i fråga om
livsmedel, maximiprislagarna och
lagarna mot oskälig hyresstegring. K.
är numera slutgiltigt avvecklad.
Kristiern, äldre form för Kristian*.
Kristi Himmelsfärdsdag: firas sedan
300-t. på 40: e dagen efter påsk.
Kristi lekamens fest, Helga
lekamens fest, en romersk katolsk
högtidsdag, som firas till förhärligande av
Kristi verkliga närvaro i det invigda
nattvardsbrödet (torsdagen efter
tre-faldighetsdagen). K. firas under
mycket högtidliga former och är den
romersk-katolska kyrkans förnämsta
religiösa högtid.
Kristina, se Kristinestad.
Kristina, 1626—89, drottning av
Sverige 1632—54, dotter till Gustav II
Adolf. Under K: s omyndighetstid
fördes regeringen av Axel Oxenstierna.
K., som var mångsidigt och rikt
begåvad, ehuru härsklysten och nyckfull,
erhöll en omsorgsfull uppfostran och
ägnade sig jämte studierna med
förkärlek åt manliga idrotter. Under
hela K: s liv var konst och litteratur
dock hennes förhärskande intresse.
1644 förklarades K. myndig och
övertog själv regeringen, som hon snart
ledde in på egna vägar, helt
frigörande sig från Oxenstiernas
inflytande. Hon hade i stället yngre
gunstlingar, M. G. de la Gardie,
utlänningarna Bourdelot, Pimentelli m. fl. Till
sitt hov kallade hon bl. a. den franske
filosofen Cartesius. K: s yttre
regering var lyckosam, den fördelaktiga
freden med Danmark i Brömsebro
in-gicks 1645 och 1648 avslöts Westfaliska
freden. I >den inre styrelsen tog K.
emellertid enbart hänsyn till sina
egna intressen och hängav sig dessutom
åt ett måttlöst slöseri. K. genomdrev
valet av sin kusin Karl Gustav till
svensk tronföljare. Själv vanns hon
mer och mer för katolicismen och
avsade sig slutligen kronan 1654. F. å.
övergick hon offentligt till den
katolska läran och kallade sig därefter
Kristina Alexandra. Hon vistades för
det mesta i Rom men företog
vidsträckta resor, under vilka hon även
besökte Sverige. På grund av sina
politiska nycker, sitt fördomsfria liv
och framför allt sina dåliga affärer
Ord, som saknas under
Tidens Lexikon.
förlorade hon snart sitt lysande
anseende. Hon sysslade ivrigt med
vetenskap, litteratur och konst och
samlade storartade konst- och bokskatter.
Kristinehamn, stad vid Vänern, sö.
Värmland. 11,800 inv. Stora
mekaniska verkstäder och gjuterier. Utförsel
av trä, järn och malm.
Kristinestad (Kristiina), stad vid
Bottniska viken, sv. Österbotten, v.
Finland. 3,500 inv. Utförsel av trä.
Kristliga Förening:en av Ung:a
Kvinnor grundades 1877 i England efter
samma principer som Kristliga*
Föreningen av Unge Män. K. har c:a
1 milj. medlemmar. Det svenska
förbundet grundades 1885.
Kristlig:a Förening:en av Ung:e Män,
en av Georg Williams 1844 i London
grundad förening, som med religiös
inriktning verkar för unga mäns
utveckling i moraliskt och även i
fysiskt avseende. För medlemskap
fordras anslutning till kristliga
åskådningar, dock kunna personer, som
endast respektera K:s grundsatser,
bliva passiva medlemmar. K. anordnar
föreläsningar, gymnastikövningar,
andaktsstunder etc. I flera länder
finnas nationalförbund, vilka äro
sammanslutna till ett världsförbund, som
ledes av världskommittén i Genéve.
Medlemmarnas antal uppgår till
1,800,000, därav 400,000 pojkar.
Sveriges K., som grundades 1887,
omfattar 200 föreningar med 16,000
medlemmar.
Kristlig:a Studentvärldsförbundet
grundades 1895 i Vadstena och har
omkring 300,000 medlemmar. K. har
dels utfört missionsarbete dels sökt
hjälpa nödlidande studenter i
krigs-länderna utan hänsyn till speciellt
religiösa synpunkter. Denna sida av
K: s verksamhet (Europeiska
studenthjälpen) har varit av mycket stor
betydelse.
Kristlig: socialism, en
sammanfattande beteckning för tämligen olikartade
politiska strömningar med
socialrefor-matoriskt program och med
utgångspunkt i kristendomens etiska
grundsatser. Namnet leder sitt ursprung
från England, där på 1840-t. en
rörelse, bland vars medlemmar må
nämnas Maurice, Kingsley och Ludlow,
framträdde, som ivrande för
kooperativa produktionsföretag riktade sig
mot å ena sidan den ensidiga
individualismen och å andra sidan den
anti-religiösa socialismen. För K. inom
den katolska världen har en av
påven Leo den XIII år 1891 utfärdad
en-cyklika varit av en avgörande
betydelse. Inom det katolska Tyskland
har K., som vars första namn må
nämnas biskop Ketteler, politiskt
numera sin hemortsrätt hos centerpartiet.
Även inom den protestantiska världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
