Kristidslagstiftning:, en sammanta t-tande beteckning för de lagar med begränsad giltighetstid, som under krigsåren infördes för att möta de av kriget skapade säregna förhållandena. Som ex. må nämnas den moratorielag-stiftning (lagar om anstånd med betalning av gäld), som infördes omedelbart efter krigsutbrottet, förfogandelagarna (lagar om rätt att förfoga över vissa varor vid krig, krigsfara el. av krig föranledda utomordentliga förhållanden), som avsågo att säkerställa folkförsörjningen främst i fråga om livsmedel, maximiprislagarna och lagarna mot oskälig hyresstegring. K. är numera slutgiltigt avvecklad. Kristiern, äldre form för Kristian*. Kristi Himmelsfärdsdag: firas sedan 300-t. på 40: e dagen efter påsk. Kristi lekamens fest, Helga lekamens fest, en romersk katolsk högtidsdag, som firas till förhärligande av Kristi verkliga närvaro i det invigda nattvardsbrödet (torsdagen efter tre-faldighetsdagen). K. firas under mycket högtidliga former och är den romersk-katolska kyrkans förnämsta religiösa högtid. Kristina, se Kristinestad. Kristina, 1626—89, drottning av Sverige 1632—54, dotter till Gustav II Adolf. Under K: s omyndighetstid fördes regeringen av Axel Oxenstierna. K., som var mångsidigt och rikt begåvad, ehuru härsklysten och nyckfull, erhöll en omsorgsfull uppfostran och ägnade sig jämte studierna med förkärlek åt manliga idrotter. Under hela K: s liv var konst och litteratur dock hennes förhärskande intresse. 1644 förklarades K. myndig och övertog själv regeringen, som hon snart ledde in på egna vägar, helt frigörande sig från Oxenstiernas inflytande. Hon hade i stället yngre gunstlingar, M. G. de la Gardie, utlänningarna Bourdelot, Pimentelli m. fl. Till sitt hov kallade hon bl. a. den franske filosofen Cartesius. K: s yttre regering var lyckosam, den fördelaktiga freden med Danmark i Brömsebro in-gicks 1645 och 1648 avslöts Westfaliska freden. I >den inre styrelsen tog K. emellertid enbart hänsyn till sina egna intressen och hängav sig dessutom åt ett måttlöst slöseri. K. genomdrev valet av sin kusin Karl Gustav till svensk tronföljare. Själv vanns hon mer och mer för katolicismen och avsade sig slutligen kronan 1654. F. å. övergick hon offentligt till den katolska läran och kallade sig därefter Kristina Alexandra. Hon vistades för det mesta i Rom men företog vidsträckta resor, under vilka hon även besökte Sverige. På grund av sina politiska nycker, sitt fördomsfria liv och framför allt sina dåliga affärer Ord, som saknas under Tidens Lexikon. förlorade hon snart sitt lysande anseende. Hon sysslade ivrigt med vetenskap, litteratur och konst och samlade storartade konst- och bokskatter. Kristinehamn, stad vid Vänern, sö. Värmland. 11,800 inv. Stora mekaniska verkstäder och gjuterier. Utförsel av trä, järn och malm. Kristinestad (Kristiina), stad vid Bottniska viken, sv. Österbotten, v. Finland. 3,500 inv. Utförsel av trä. Kristliga Förening:en av Ung:a Kvinnor grundades 1877 i England efter samma principer som Kristliga* Föreningen av Unge Män. K. har c:a 1 milj. medlemmar. Det svenska förbundet grundades 1885. Kristlig:a Förening:en av Ung:e Män, en av Georg Williams 1844 i London grundad förening, som med religiös inriktning verkar för unga mäns utveckling i moraliskt och även i fysiskt avseende. För medlemskap fordras anslutning till kristliga åskådningar, dock kunna personer, som endast respektera K:s grundsatser, bliva passiva medlemmar. K. anordnar föreläsningar, gymnastikövningar, andaktsstunder etc. I flera länder finnas nationalförbund, vilka äro sammanslutna till ett världsförbund, som ledes av världskommittén i Genéve. Medlemmarnas antal uppgår till 1,800,000, därav 400,000 pojkar. Sveriges K., som grundades 1887, omfattar 200 föreningar med 16,000 medlemmar. Kristlig:a Studentvärldsförbundet grundades 1895 i Vadstena och har omkring 300,000 medlemmar. K. har dels utfört missionsarbete dels sökt hjälpa nödlidande studenter i krigs-länderna utan hänsyn till speciellt religiösa synpunkter. Denna sida av K: s verksamhet (Europeiska studenthjälpen) har varit av mycket stor betydelse. Kristlig: socialism, en sammanfattande beteckning för tämligen olikartade politiska strömningar med socialrefor-matoriskt program och med utgångspunkt i kristendomens etiska grundsatser. Namnet leder sitt ursprung från England, där på 1840-t. en rörelse, bland vars medlemmar må nämnas Maurice, Kingsley och Ludlow, framträdde, som ivrande för kooperativa produktionsföretag riktade sig mot å ena sidan den ensidiga individualismen och å andra sidan den anti-religiösa socialismen. För K. inom den katolska världen har en av påven Leo den XIII år 1891 utfärdad en-cyklika varit av en avgörande betydelse. Inom det katolska Tyskland har K., som vars första namn må nämnas biskop Ketteler, politiskt numera sin hemortsrätt hos centerpartiet. Även inom den protestantiska världen