dan 1521 reste sig den svenska allmogen under ledning av Gustav Vasa. Ungefär samtidigt förklarade liibec-karna krig mot honom, och på Jylland hyllades K:s farbroder Fredrik. K. begav sig till Nederländerna 1523 för att erhålla hjälp av sin svåger kejsar Karl V. 1531 landsteg han med en här i Norge, seglade därefter till Danmark för att underhandla med Fredrik I men tillfångatogs och hölls sedan fängslad. De sista tio åren till-bragte han dock i en viss frihet pä slottet Kalundborg. — 3. K. IV, 1577 —1648, efterträdde sin fader Fredrik II 1588 (som konung i Danmark och Norge) och förklarades myndig 1596. K. var en energisk och duglig regent, särskilt intresserande sig för praktfulla byggnadsarbeten. 1611 började K. krig mot Sverige (se Kalmarkriget) och deltog senare i Trettioåriga kriget men hade därvid endast motgångar. 1643—45 förde han ånyo krig mot Sverige, vilket slutade med den för Danmark hårda freden i Brömse-bro. — 4. K. Y, 1646—99, den förres sonson, efterträdde sin fader Fredrik III 1670 som enväldig konung i Danmark och Norge. Under första tiden av sin regering lät K. helt leda sig av sin duglige rådgivare P. Griffen-feld. 1675—79 förde K. krig mot Sverige utan att dock lyckas återtaga de skånska landskapen. Med Holstein-Gottorp förde K. även krig men kunde ej heller därvid vinna några landområden. — 5. K. IX, 1818—1906, son till hertig Vilhelm av Gliicksburg, tronföljare 1851, konung 1863. S. å. stadfäste han den nya s. k. novemberförfattningen. I början av K:s regering erövrade Preussen och Österrike Schleswig-Holstein (1864) från Danmark. — 6. K. X, f. 1870, Fredrik VIII: s son, konung 1912. Kristian August, se Karl August, svenska prinsar. Kristia’nia, se Oslo. Kristia’niafältet, beteckning för det geologiskt märkliga område mellan Oslofjorden och Mjösen, som består av silurformation och en serie i den inträngda el. över den utgjutna eruptivbergarter. Området avgränsas från omgivande urberg genom förkastningar. Kristiano’pel, köping vid östersjön, ö. Blekinge. 100 inv. Kristians amt, se Opland fylke. Kristiansand, stad vid sydändan av Norge. 18,900 inv. Residensstad för Vest-Agder fylke, biskopssäte för Kristiansands stift. Livlig industri i staden och dess närhet (skeppsvarv med torrdocka, trämassefabrik, aluminiumfabrik m. m.). Huvudort för Norges makrillhandel. God hamn; flottstation. Kristiansfeld-Flsekke, stad i Sönder-Jylland (Nord-Schleswig), Danmark. 600 inv. K. tillhörde 1864—1921 Tyska riket. Staden anlades 1773 av herrn-hutare. Kristianstad, stad vid Helgeån, nö. Skåne. 13,000 inv. Residensstad för Kristianstads län. Stor yllefabrik. Valskvarn. Mekanisk verkstad, tillverkning av järnvägsmaterial. I stadens närhet stor råsockerfabrik samt talrika brännerier. Kristianstads län omfattar nö. delen av Skåne, 6,456 kvkm., därav 213 kvkm. vatten. 244,000 inv. Den odlade jorden upptar nära z/s av arealen, skogsmarken har något större ytvidd. En ej ringa del upptages av myrar och ljunghedar. Av sädesslagen odlas mest råg, havre och blandsäd. Potatisodlingen är större än i något annat län (brännvinsbränning). Särskilt omkring Kristianstad och Ängelholm odlas sockerbetor. Boskapsskötsel (svin) och mejerihantering (smör) äro viktiga näringsgrenar. Industrin är föga betydande. Städer: Kristianstad (residensstad), Hässleholm, Simrishamn och Ängelholm. Kristiansund, stad vid kusten, n. Möre fylke, v. Norge. 15,400 inv. Näst Bergen Norges största utförselort för fisk, särskilt klippfisk. Stor fiskeflotta. Kristian Tyrann, se Kristian 2. Kristi blodsdroppar, se Fuchsia. Kristidskommissioner inrättades i Sverige under kriget för att reglera näringslivets förhållanden. Bland K. märkas Industrikommissionen av augusti 1914, som hade i uppgift att bereda möjligheter för arbetets fortsättande inom olika industrier. Statens arbetslöshets-kommission tillsattes vid samma tidpunkt liksom Statens livsmedelskommission, vilken senare hade i uppgift att reglera förhållandena på livsmedelsmarknaden. Statens h andelsko m mission tillsattes juli 1915 och fick till uppgift att reglera ut- och införseln. Folk hus hållningöko m m i s-s i o n e n, som tillsattes september 1916, hade ursprungligen till uppgift att reglera sockerkonsumtionen. Den växte snart ut till en på flera sektioner uppdelad omfattande organisation i vilken livsmedelskommissionen i juli 1917 uppgick. Den reglerade så småningom förbrukningen av alla viktigare livsmedel i landet och hade överinseende över de olika distriktens livs-medelsstyrelser. F. H. K. upplöstes 1920. Bränslekommissionen, som tillsattes i april 1917, avvecklades från 1922. Den hade till uppgift att reglera bränsleproduktionen och bränslekonsumtionen.