Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsfågeln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige. Den är grant tecknad i grönt,
blått, rött ocli vitt.
K ungsfågeln (Regulus regulus)
tillhör mesfåglarnas familj (Paridse).
Pinnes i hela vårt land. Lever mest i
barrskogar. Den är vår minsta fågel.
Brungrön med ett gult band över
hjässans mitt. En del kungsfåglar
stanna över vintern, andra flytta.
Kungsgård och kungsladugård, de
äldsta av kronans gårdar. De flesta
tillkommo genom indragningar av
kyrkogods (under Gustav I) och adliga
gods (under Karl XI). Enligt 1809
års regeringsform äger k. m: t ej
tillåtelse att avhända sig dessa
gårdar utan riksdagens samtycke. I äldre
tider forekommo K. i alla byar med
namnet Husby.
Kungshatt, ö i ö. delen av Mälaren,
Lovö socken. Enligt traditionen skall
en svensk konung ha räddat sig
undan sina förföljare genom att med
häst och rustning störta sig i vattnet
från K: s klippstrand. Endast hatten
blev fiendens byte. På klippan är
rest en stång med en plåthatt.
Kungsholmen, en av de holmar, på
vilka Stockholm är byggd. K., som
under medeltiden tillhörde de i
Stockholm befintliga klostren och kallades
Munkeliderne el. Munkelägret, kom
under Gustav I: s tid att tillhöra
kronan. Holmen donerades på 1640-t. till
Stockholms stad. — Till K. äro flera
statsinstitutioner och kommunala
inrättningar förlagda, bland annat
Myntverket, Karolinska institutet,
Stockholms hospital (Konradsberg) samt
polishuset, rådhuset och stadshuset.
Kungshögar, folkligt namn på stora
gravhögar, vilka oftast härstamma
från folkvandringstiden. Till de mera
bekanta K. höra de vid Gamla
Uppsala.
Kungsljus, arter av växtsläktet
Ver-bascum (familj Scropliulariaceae),
högväxta örter med stora blad och öppna,
gula blommor i axlik blomställning.
Förekomma i steniga backar, vid
vägkanter etc. ända upp till
Ångermanland.
Kung-stigern (Felis tigris) tillhör
kattdjurens familj (Felidae) inom
rovdjurens ordning. K. är det
fruktansvärdaste av alla nu levande kattdjur.
En stor indisk tiger blir 3 m. lång,
varav svansen är omkring 1 m. Den
sibiriska tigern blir ännu större.
Tigrar, som leva i Himalajas
bergstrakter och i södra Sibirien, ha en
långhårig päls som skydd mot kylan.
Färgen är gulaktig med svarta
tvärstrim-mor, en lämplig färgteckning vid
vistelse i bambu- och rörskog. K.
förekommer i Asien, framför allt i
Indien, Himalaja, södra Sibirien, Java,
Sumatra. Den är otroligt djärv. En
tiger, som vant sig vid människokött,
vill ej gärna ha annan föda. I
fångenskap kan K. bli ganska tam och även
fortplanta sig.
Kungsträdgården, park och
promenadplats i Stockholm, tillhörig staten,
sedan 1875 underhållen av Stockholms
stad. I äldre tider var K. en
trädgård, endast upplåten åt den kungliga
familjen. Först på Gustav III: s tid
uppläts den åt allmänheten. I K.
finnas statyer av Karl XII och Karl
XIII.
Kungsvatten utgöres av en
blandning av saltsyra (3 delar) och
salpetersyra (1 del). Genom
salpetersyrans inverkan (oxidation) på
saltsyran kommer kungsvattnet att hålla fri
klor, varigenom det förmår att lösa de
av vanliga syror oangripliga
metallerna guld och platina.
Kungsväg, äldre benämning på
allmän landsväg.
Kungsådra var ursprungligen
beteckning för den del av ett vattendrag,
som skulle lämnas öppen för allmänna
ändamål el. för bevarande av enskild
rätt. Enligt vattenlagen den 28 juni
1918 skall K. anses finnas i vattendrag,
som upptagas å en särskild
förteckning (vattendrag, räknat från viss
genom utlopp ur sjö el. särskilt
tillflöde bestämd plats, i vilka den per
sekund framrinnande vattenmängden
vid lågvatten överstiger fem
kubikmeter). I vattenlagen finnas
bestämmelser, som förplikta den, som äger
strömfall el. annat område i
vattendraget, att utan ersättning finna sig
i att för utvidgande el. förbättrande
av allmän farled el. allmän flottled,
för fiskets tillgodoseende, för
torrläggning el. bevattning av mark åtgärder
vidtagas, som medföra förlust av högst
en tredjedel av vattenmängden el.
vattenkraften.
Kungsör, köping vid Arbogaåns
utlopp i Mälaren, s. Västmanland. 1,900
inv. Fabrik för tillverkning av
hushållskärl. Gammal kungsgård, som
ofta besökts av kungliga personer.
Kungsörn (Aquila chrysaetus) hör
till dagrovfåglar. K. är tecknad i
brunt. Längd upp till 1 m. Den
förekommer sparsamt i Sverige och
häckar huvudsakligen i Norrlands
fjälltrakter. Unga K. flytta om vintern
s. ut. De gamla stanna vanligen kvar.
K. lever av ripor, gäss, harar o. dyl.
Se Bil. Fåglar I.
Kungälv (fordom Konghäll), stad
vid Göta älv, s. Bohuslän. 2,100 inv.
Glasbruk. Göteborgs kexfabrik. K.
var under forntiden Norges största
handelsstad. Den förstördes
emellertid av venderna år 1135 och återfick
sedan aldrig sin förra betydelse. Nära
staden på en klippö i Göta älv finnas
ruinerna av Bohus slott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
