Sverige. Den är grant tecknad i grönt, blått, rött ocli vitt. K ungsfågeln (Regulus regulus) tillhör mesfåglarnas familj (Paridse). Pinnes i hela vårt land. Lever mest i barrskogar. Den är vår minsta fågel. Brungrön med ett gult band över hjässans mitt. En del kungsfåglar stanna över vintern, andra flytta. Kungsgård och kungsladugård, de äldsta av kronans gårdar. De flesta tillkommo genom indragningar av kyrkogods (under Gustav I) och adliga gods (under Karl XI). Enligt 1809 års regeringsform äger k. m: t ej tillåtelse att avhända sig dessa gårdar utan riksdagens samtycke. I äldre tider forekommo K. i alla byar med namnet Husby. Kungshatt, ö i ö. delen av Mälaren, Lovö socken. Enligt traditionen skall en svensk konung ha räddat sig undan sina förföljare genom att med häst och rustning störta sig i vattnet från K: s klippstrand. Endast hatten blev fiendens byte. På klippan är rest en stång med en plåthatt. Kungsholmen, en av de holmar, på vilka Stockholm är byggd. K., som under medeltiden tillhörde de i Stockholm befintliga klostren och kallades Munkeliderne el. Munkelägret, kom under Gustav I: s tid att tillhöra kronan. Holmen donerades på 1640-t. till Stockholms stad. — Till K. äro flera statsinstitutioner och kommunala inrättningar förlagda, bland annat Myntverket, Karolinska institutet, Stockholms hospital (Konradsberg) samt polishuset, rådhuset och stadshuset. Kungshögar, folkligt namn på stora gravhögar, vilka oftast härstamma från folkvandringstiden. Till de mera bekanta K. höra de vid Gamla Uppsala. Kungsljus, arter av växtsläktet Ver-bascum (familj Scropliulariaceae), högväxta örter med stora blad och öppna, gula blommor i axlik blomställning. Förekomma i steniga backar, vid vägkanter etc. ända upp till Ångermanland. Kung-stigern (Felis tigris) tillhör kattdjurens familj (Felidae) inom rovdjurens ordning. K. är det fruktansvärdaste av alla nu levande kattdjur. En stor indisk tiger blir 3 m. lång, varav svansen är omkring 1 m. Den sibiriska tigern blir ännu större. Tigrar, som leva i Himalajas bergstrakter och i södra Sibirien, ha en långhårig päls som skydd mot kylan. Färgen är gulaktig med svarta tvärstrim-mor, en lämplig färgteckning vid vistelse i bambu- och rörskog. K. förekommer i Asien, framför allt i Indien, Himalaja, södra Sibirien, Java, Sumatra. Den är otroligt djärv. En tiger, som vant sig vid människokött, vill ej gärna ha annan föda. I fångenskap kan K. bli ganska tam och även fortplanta sig. Kungsträdgården, park och promenadplats i Stockholm, tillhörig staten, sedan 1875 underhållen av Stockholms stad. I äldre tider var K. en trädgård, endast upplåten åt den kungliga familjen. Först på Gustav III: s tid uppläts den åt allmänheten. I K. finnas statyer av Karl XII och Karl XIII. Kungsvatten utgöres av en blandning av saltsyra (3 delar) och salpetersyra (1 del). Genom salpetersyrans inverkan (oxidation) på saltsyran kommer kungsvattnet att hålla fri klor, varigenom det förmår att lösa de av vanliga syror oangripliga metallerna guld och platina. Kungsväg, äldre benämning på allmän landsväg. Kungsådra var ursprungligen beteckning för den del av ett vattendrag, som skulle lämnas öppen för allmänna ändamål el. för bevarande av enskild rätt. Enligt vattenlagen den 28 juni 1918 skall K. anses finnas i vattendrag, som upptagas å en särskild förteckning (vattendrag, räknat från viss genom utlopp ur sjö el. särskilt tillflöde bestämd plats, i vilka den per sekund framrinnande vattenmängden vid lågvatten överstiger fem kubikmeter). I vattenlagen finnas bestämmelser, som förplikta den, som äger strömfall el. annat område i vattendraget, att utan ersättning finna sig i att för utvidgande el. förbättrande av allmän farled el. allmän flottled, för fiskets tillgodoseende, för torrläggning el. bevattning av mark åtgärder vidtagas, som medföra förlust av högst en tredjedel av vattenmängden el. vattenkraften. Kungsör, köping vid Arbogaåns utlopp i Mälaren, s. Västmanland. 1,900 inv. Fabrik för tillverkning av hushållskärl. Gammal kungsgård, som ofta besökts av kungliga personer. Kungsörn (Aquila chrysaetus) hör till dagrovfåglar. K. är tecknad i brunt. Längd upp till 1 m. Den förekommer sparsamt i Sverige och häckar huvudsakligen i Norrlands fjälltrakter. Unga K. flytta om vintern s. ut. De gamla stanna vanligen kvar. K. lever av ripor, gäss, harar o. dyl. Se Bil. Fåglar I. Kungälv (fordom Konghäll), stad vid Göta älv, s. Bohuslän. 2,100 inv. Glasbruk. Göteborgs kexfabrik. K. var under forntiden Norges största handelsstad. Den förstördes emellertid av venderna år 1135 och återfick sedan aldrig sin förra betydelse. Nära staden på en klippö i Göta älv finnas ruinerna av Bohus slott.