Kungörelse, offentligt meddelande, utsänt av myndigheter el. enskilda personer. Kunskapsteori’, den gren av filosofin, som sysslar med den mänskliga kunskapens principiella förutsättningar ocii omfattning. Kuo’plo, stad i Savolaks, Finland. 38,900 inv. Residensstad i Kuopio län. Mellersta Finlands kommersiella huvudsäte. Turistort. Kuo’pio län, finskt län, omfattande n. delarna av Karelen och Savolaks. 44,000 kvkm. 360,000 inv. Kupé, heltäckt vagn, där dock chaufförens el. kuskens plats är helt öppen; avdelning av järnvägsvagn. Kupe’ra, avskära, taga av (i kortspel) ; avhugga svansen på hästar, hundar etc. — Terräng med tätt liggande mindre höjder kallas k u p e’r a d. Kupi’do, se Cupido. Kuplett’, en sång med skämtsam, ofta satirisk karaktär. Kupning, uppkastande av jorden kring stjälken på en växt. K. användes framför allt vid potatisodling och utföres med årder. Kupo’l, ett slags vanligen halvklotformigt, välvt tak. Kupolgrav består av en rund kammare med välvt tak. och en avlång ingångskorridor. K. förekom särskilt i den Egeiska kulturens område (Grekland, Kreta) under bronsåldern. Den mest bekanta K. är den så kallade Atreus’ skattkammare i Mykene. Kupong’, till aktier el. obligationer hörande anvisning på vinst el. ränta, mot vars avlämnande till betalning förfallen vinst el. ränta erhålles. Ku’priföreningar, föreningar av tvåvärdig koppar. Ku’proföreningar, föreningar av envärdig koppar. Kur, se Cour. Ku’ra, huvudflod i ö. Kaukasien, utmynnande i Kaspiska havet s. om Ba-ku, 135 mil lång. övre loppet går igenom trånga klyftdalar, nedre loppet omgives av slättland. Kurage [-a’sj], fr. courage, mod. Kurant’, gångbar, gällande; frisk, kry. Kura’tor. En K. är i stort sett detsamma som god man*. — K. är även titel på ordföranden i styrelsen för en nationsförening vid universiteten. Kur’bits, se Flaskkurbits och Pumpa. Kurdista’n, beteckning för det av kurder befolkade området i s. Arme-nien och n. Mesopotamien omkring Tigris’ källfloder. Kurc’ra, bota. Kurfurste, de furstar i det Tyskromerska riket, vilka ägde rätt att deltaga i kunga- el. kejsarvalen. Enligt den s. k. gyllene bullan, som utfärdades av Karl IV 1357, tillkom denna rätt furstarna av Brandenburg, Böhmen och Sachsen, pfalzgrevska-pet vid Rhen samt ärkebiskoparna av Köln, Mainz och Trier. Bayern blev kurfurstendöme 1623, Hannover 1692 och Hessen-Kassel 1803. Kurhus, äldre namn på sjukhus för patienter, lidande av könssjukdomar. Kuria’lstil, se Kanslistil. Ku’rian, sammanfattande namn på de centrala påvliga ämbetsverken, vilka i allmänhet ledas av kardinaler. Kuri’lerna, den mellan japanska ön Jesso och Kamtjatka liggande öbågen. Mestadels av vulkanisk natur med ett 20-tal ännu verksamma vulkaner, öarna tillhöra Japan. 6,000 inv. Stödpunkter för ett givande fiske. Kuriosite’t, sällsynthet, märkvärdighet, föremål, som framkallar nyfikenhet. — K u r i o’s u m, märkvärdighet. Ivuri’r, ilbud, ridande bud, sänt i viktiga ärenden. Kurisches ILaff [ko’-], grund bukt i sö. delen av östersjön, 1,620 kvkm. Jfr Haff. Kuriö’s, egendomlig, löjlig, konstig. Kurland, den sydligaste av östersjöprovinserna. Tillhör till största delen Lettland, till en mindre del Litauen. Kuro’ki, T., 1844—1923, japansk general. K. utmärkte sig särskilt i ryskjapanska kriget som överbefälhavare för 1: a armén och medverkade till flera betydande segrar (Yalu, Shaho, Mukden). Kuropafkin, A. N., 1848—1925, rysk general, krigsminister 1898—1904. Under rysk-japanska kriget var K. överbefälhavare men måste träda tillbaka efter nederlaget vid Mukden 1905. K. var en tid överbefälhavare på nordfronten under världskriget och sedermera till revolutionens utbrott Tur-kestans generalguvernör. Kurs. — 1. Det pris, till vilket ett värdepapper (aktier, obligationer, sedlar m. m.) vid ett visst tillfälle kan erhållas, i förhållande till (i procent av) det nominella värdet. När kursvärdet är lika med nominella värdet, står papperet i pari. Kursi’v. — 1. En tryckstil, som lutar något åt höger (ex. kursiv). — 2. Läsning utan föregående förberedelse, särskilt i fråga om översättning; hastig genomläsning. Kur’sor, titel på universitetsvakt-mästare. Kurtage [korta’sj], se Courtage. Kurti’s, flyktig uppvaktning, flört. — Kurtis a’n, demimonddam. — K u r t i s e’r a, uppvakta, flörta med. — Kurtis ö’r, fruntimmerskarl.