L Jjy den tolfte bokstaven i vårt alfabet. — Som fornromerskt taltecken är L = 50. — L. användes som förkortning av bland annat eng. pound ster-ling (£), ocli fr. livre (vikt ocli mynt); 1. = liter. la. — 1. Kem. tecken för en atom lantan. — 2. Officiell förkortning pä Louisiana*. Laagen el. Lågen, se Gudbrands-dalen och Numedalslågen. Laaland, se Lolland. X-abbsläktet (Stercorarius) är ett släkte Måsfåglar med övernäbbens liornslida sammansatt av flera hornstycken, spetsiga vingar, fri baktå och långa, skarpa klor. L. tillhör nordliga och antarktiska områden. De leva av fisk, fågelungar och ägg. I Sverige häcka två arter. Vid vår västkust och mellersta ostkust förekommer Vanliga labben (S. parasiticus), som ovan är mörkbrun och under vit el. gråbrun. I svenska fjälltrakter häckar Fjäl labben (S. longicaudus), ovan grå, under ljusgrå. Labelsystem [lejbl-], en av engelska arbetarorganisationer använd metod att med å varor påsatt märke garantera, att dessa tillverkas under av fackföreningarna godkända omständigheter. Genom L. underlättas bojkott av varor, som tillverkas under ur arbe-tarsynpunkt mindre tillfredsställande förhållanden. L. användes ursprungligen på 1870-t. i Förenta Staterna för att hindra de kinesiska fabrikanternas konkurrens. La’ber användes om vind i betydelsen lätt, svag. Labia’1, hörande till läpparna (labi-almuskler etc.). Labia’ler, läppljud, d. v. s. de språkljud, som bildas huvudsakligen med läpparna. De äro dels b i 1 a b i a-ler (el. labiolabialer), vilka bildas med den ena läppen mot den andra (p, b, m), dels d e n t i 1 a b i a 1 e r el. labiodentaler, vilka bildas med underläppen mot de övre tänderna (f, v). Till L. kan även räknas det eng. w-ijudet. L a b i a 1 a vokaler kallas stundom de vokaler, vilka uttalas med rundade läppar (o, ö, å, u, y). Labia’Ipipor, pipor, där tonen bildas genom att luftströmmen brytes mot en skarp kant och växelvis drives in och ut i pipan. L. användas mest i orgeln; av orkesterinstrumenten är flöjten det enda med sådana pipor. Labi'l, osäker, vacklande. Jfr Jämvikt. Labiologri’, konsten att på läpparna avläsa vad som säges, en förmåga, som har stor betydelse för dövstumma. Labora’tor, benämning på vissa tjänstemän vid universitet och högskolor av lägre grad än professor, vilka deltaga i ledningen av arbetet på de naturvetenskapliga institutionerna. L. el. laborant betecknar även person, som utför arbete på ett laboratorium. Laboratorium, lokal, avsedd för utförande av experimentella, naturvetenskapliga undersökningar. Labo-r e’r a, utföra dylikt arbete. Laboration, själva arbetet. Labore’mus, förening i Uppsala, bestående av studenter och arbetare, stiftad 1902. Dess uppgift är att verka för spridning av de socialistiska idéerna. Labour day [lei’bce dei], eng., ”arbetets dag”, en i lag stadgad helgdag, vilken firas årligen den första måndagen i sept. i de flesta, av nordamerikanska unionens stater. Labour Party [lei’bse pa’ti], Englands arbetarparti och benämning på dess parlamentsgrupp i underhuset (154 ledamöter 1926). Labrado’r, halvö i ö. Canada, belägen mellan Hudsonviken och Atlanten. 1.5 milj. kvkm. 18,000 inv., varav 13,000 vita, de övriga indianer och eskimåer. Det inre av L. upptages av en ödslig och klippig urbergsplatå av 4—600 m. höjd. På grund av de kalla havsströmmarna på halvöns ost- och nordsida är klimatet synnerligen strängt. S. delen av L. har vidsträckta barr-och lövskogar. N. delen är till större delen tundra. Landet är rikt på villebråd och har betydande vattenkrafttillgångar. Vid kusterna bedrives fiske. Xjabrado^, ett fältspatmineral, som innehåller kalk och natron; 1 a b r a-d o r s t e n, bergart, bestående huvudsakligen av L. Labrado’rströmmen, kall havsström, som rinner från Norra Ishavet längs Labrador förbi Newfoundland in i Atlanten. La Bruyöre [bruiä’r], Jean de, 1645 —96, fransk moralist, lärare åt hertigen av Bourbon, sonson till ”den store” Condé. L. är författare till en berömd samling litterära porträtt, Les Caractéres, utmärkta av överlägsen stil och karakteriserings-.