förmåga. Sin tids samhällsliv skildrar L. med djärv ironi och skarp psykologisk blick. Labuan [lfiebjoa’n], ö utanför Bor-neos nv. kust, tillhörig England. 78 kvkm., 6,000 inv. Labyrint’, irrgång, byggnad, i vilken en mängd gångar korsa varandra, så att det är ytterst svårt att finna vägen. Ordet L. har ursprungligen ansetts syfta på ett bland annat hos Herodotos beskrivet palats vid Moeris-sjön i Egypten. I en grekisk saga berättas, hur Daidalos efter mönster av detta byggde en labyrint på Kreta för att innesluta odjuret Minotauros däri. Labyrintmönster ha flitigt använts inom ornamentiken och vid trädgårdsanläggningar. Labyrinten, innerörat*. Labyrintodon’ter, en utdöd djur-grupp, tillhörande stenkolsperioden och i sin organisation stående mellan kräl- och groddjuren. Lac [lack], fr., sjö, ingår i flera sjönamn. Lack. — 1. Sigillack, som i vanlig temperatur är ett fast ämne, består av liartser (i finare L. schällack) i blandning med terpentin, färgämnen m. m. — 2. Flytande L. bestå av lösningar av 1) liartser i sprit (spritlacker, spritfernissor, ex. China-Varnisli, som är shällack löst i sprit och tillsatt med anilinsvart), 2) liartser (t. ex. kopal, bärnsten) i terpentinolja, bensin o. d., 3) celluloid m. m. i amyl-acetat el. liknande ämnen (t. ex. Za-ponlack) o. s. v. Lackarbeten, benämning på vanligen mindre prydnadsföremål av trä, läder, metall, papp etc., vilka preparerats med hartslösningar. De japanska L. äro sedan gammalt de förnämsta, men även Kina, Indien, Persien och Frankrike äro kända för sina arbeten av detta slag. Lackediirerna, en grupp av korallöar i Indiska oceanen på västsidan av Främre Indiens sydspets. Lackc’ra, överdraga med lack. Lackfärger erhållas genom färg-ning av aluminiumhydroxid, silikat o. dyl. med organiska färgämnen. L. äro i allmänhet ej ljusbeständiga. De användas som tryck- och målarfärger. Lack’mus, ett blått lavfärgämne, som användes för vissa färgnings-ändamål samt som kemiskt reagens. Fria syror färga nämligen L-lösning el. papper, indränkt med dylik lösning, rött, medan baser färga L. blått. Lackviol (Cheiranthus cheiri) tillhör familj Cruciferse och är en halvbuske, vilken ofta odlas som prydnadsväxt. L. har bruna el. gula, sam-metsglänsande blommor. La commune [-kåmmyn’], fr., ”Kommunen”, se Pariskommunen, La Corufia [kåron’ja], stad i spanska landskapet Galicien, vid Atlanten, 60,000 inv. Livlig handel och sjöfart. Lad dflaska, se Kondensa tor. Laddning. — 1. Den elektricitets -mängd, som finnes på en elektriskt laddad kropp (mätes i coulomb), ävensom själva tillförandet av elektriciteten till kroppen i fråga. — 2. Den myckenhet sprängämnen, som finnes i artilleriprojektiler, minor etc., ävensom den mängd krut, som kräves för utdrivandet av projektilen ur ett eldvapen. Laddstake (laddstock), en stång av trä el. järn, som användes för nedförande av krutladdning och kula i framladdningsgevär. Jfr Läskstång. La’dested, norsk beteckning för mindre kustsamhälle. Ladies [lei’dis], eng., plur. av 1 a d y*. Ladi’nska språket, se Rätoromanska språket. La’doga, näst Kaspiska havet Europas största insjö, belägen på gränsen mellan Finland och Ryssland. 18,150 kvkm. Största djup 223 m. Tillflöden Youksen, Svir, Volliov. Sjön avrinner genom Neva till Finska viken. För att underlätta sjöfarten på L., vilken ofta försvåras av dimma och stormar, ha flera kanaler anlagts längs s. stranden. Ladugårdsgärde, fält nö. om Stockholm. Användes såsom övningsplats för de i Stockholm förlagda trupperna, vilka alla utom Svea ingenjör skår där ha sina kaserner. Ladugårdslandet var förr namnet på den av Stockholms stadsdelar, som nu benämnes Östermalm. Namnet härrör från två kungsladugårdar, vilkas områden närmast staden på 1600-t. donerades till Stockholm. Ladu svala, se Svalor. Lady [lei’di], eng., dam (egentligen husmoder). L. är dels en allmänt brukad engelsk titel för bildad kvinna, motsvarighet till gentleman (ladies and gentlemen”, mina damer och herrar), dels användes L. som titel för vissa adelsdamer i England (hustru till marquis, earl, viscount, baron m. fl.). Ladysmith [lePdismith], stad i brittiska kolonin Natal, Sydafrika. L. var under boerkriget medelpunkten för långvariga strider. Staden omringades av boerna, som dock måste upphäva belägringen i febr. 1900. Lsesta’dius, Lars Levi, 1800—61, kyrkoherde i Karesuando och från 1826 i Pajala. K. utförde ett omfattande väckelsearbete, som särskilt vann anklang bland lappar och finnar i övre Norrland. Den efter honom uppkallade Isestadianismen utmärkes