av sträng religiositet med en delvis exalterad inriktning. Jfr Liikutuksia. Lwsö, dansk ö i Kattegatt utanför Jyllands nö. kust. 116 kvkm. 3,000 inv. Invånarna idka sjöfart, lotsning och fiske. L. är i n. täckt av flygsand. La Fayette, även Lafayette [-[lafa-jätt’].-] {+[lafa- jätt’].+} — 1. Marie Madeleine de L., 1634—93, fransk författarinna, berömd för romanen La princesse de Cléves, en mästerlig kvinnostudie och en av världslitteraturens första moderna psykologiska romaner. — 2. M. J„ markis de L., 1757—1834, fransk krigare och politiker. I nordamerikanska frihetskriget tog L. verksam del och vann en oerhörd popularitet i Amerika. Under franska revolutionen intog L. till en början en inflytelserik ställning som chef för nationalgardet. Han misslyckades sedermera i sina försök att rädda den konstitutionella monarkin. L. medverkade även vid 1830 års revolution. La Fontaine [lafångtä’n], Jean de, 1621—95, frau.sk författare, berömd för sina versifierade fabler, mästerverk av berättarkonst och världskännedom, kvickhet och humor. L. förde ett icke särdeles dygderikt liv, beskyddad och underhållen av manliga och kvinnliga medlemmar av hovaristokratin, och hans versberättelser, Contes, äro icke samma utmärkta barnläsning som fablerna, ehuru även de utmärkas av samma stilförfining och grace. Lafor^en, vattenfall i Ljusnan, Fä-rila socken, nv. Hälsingland. Sammanlagd fallhöjd 21 m. La’frensen. — 1. Nicolas L. d. ä., 1698—1756, svensk miniatyrmålare, mest bekant för sina porträtt. — 2. Nicolas L. d. y., 1737—1807, den förres son, miniatyr- och gouacheinålare, verksam i Stockholm och Paris. L: s bästa målningar äro elegant utförda bilder ur samtidens sällskapsliv, kännetecknade av en ytterst fin detaljutformning. Laga fång. Med L. förstår man ett av lagen godkänt sätt att förvärva egendom. L. äro ex. köp, arv, gåva, skifte m. m. Laga hävd användes för att beteckna fast egendoms tillbörliga vårdande. För bl. a. arrendator finnes stadgat skyldighet att väl hävda jorden, så att ej något under arrendetiden försämras. Jfr Vanhävd. Laga kraft äger en dom, som icke kan överklagas. Lagan, älv, som upprinner på Sydsvenska höglandet, nära Taberg och genomrinner Småland i sydlig riktning. L. upptager från höger Bolm-ån, vilken bildar avlopp för sjön Bol-men, fortsätter sedan i västlig riktning genom Halland och utfaller med en bred mynning i Kattegatt. 235 km. lång. Vid L:s mellersta och nedre lopp har vattenkraften utnyttjats för betydande fabriks- och kraftstations-a n läggningar. Lagberedningen har att utarbeta nya lagförslag. De förnämsta av L:s senast utarbetade förslag äro nya jordabalken, som delvis upphöjts till lag, nya giftermålsbalken och lag om för-mynderskap, vilka trädde i kraft såsom lag resp. 1921 och 1925. Lagbok, se Kodifikation. Lagen om den avtagande avkastningen. Med L. förstås inom nationalekonomin det förhållandet, att om en av produktionsfaktorerna (t. ex. arbetet) ökas över en viss gräns, medan de övrigas mängd blir oförändrad, produktionen ej växer proportionellt mot tillskottet utan i mindre grad. Jfr Jordproduktivitetslagen. Lager, se Lagerträd. Lagerbjelke, G., 1817—95, politiker, Sveriges siste lantmarskalk,* 1858—88 landshövding i Södermanlands län. L. blev en av huvudmännen för det s. k. junkerpartiet samt tjänstgjorde bl. a. som första kammarens förste talman (1867—76, 1881—91), i vilken egenskap han visade en utomordentlig förmåga och plikttrohet. Lagerföljd, serie av med varandra samhörande bergartslager. Lagergren, C., f. 1853, godsägare, påvlig kabinettskammarherre. L. har utgivit Mitt livs minnen, ett självbiografiskt arbete, skildrande hans egendomliga karriär. Lagerkrans. Under antiken smyckades segraren i förnämligare idrotts-tävlingar med L. Sedermera utdelades L. åt segerrika romerska fältherrar. Lagerträdet var helgat åt Apollon, sångens och diktkonstens gud. Numera utdelas L. vid filosofie doktorspromotion. Lagerkvist, Pär, f. 1891, författare, vars arbeten karakteriseras av en viss filosofisk inriktning och en symbolisk behandling av motiven. L. räknas som expressionismens förnämsta representant i vårt land. Bland hans arbeten märkas Onda sagor, Som gäst hos verkligheten samt dramerna Himlens hemlighet och Den osynlige. Lagerlöf, Selma, f. 1858, författarinna, erhöll Nobelpriset i litteratur 1909, medlem av Svenska akademin 1914. L. var först verksam som lärarinna men ägnade sig efter 1895 uteslutande åt skriftställeri. 1891 utkom hennes debutarbete, Gösta Berlin g s saga, av många ansedd som hennes bästa arbete. L. framträder här som den borna berätterskan med en fantasifull, medryckande stil, som i sin egendomliga, medvetet naiva och stundom konstlade utformning påmin-