- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1455-1456

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

riksförsamling var samlad 1 okt. 1791 —20 sept. 1792. Lagstiftande makt. Som allmän regel gäller, att regering ocli riksdag gemensamt skola stifta lag. Kungl. maj :t, d. v. s. konungen i statsråd, äger dock ensam stifta s. k. ekonomisk lag, varmed man förstår lagstiftning rörande den allmänna hushållningen och förvaltningen. Konungen äger emellertid ej stifta ekonomisk lag, om denna är av sådan omfattning, att den skulle intränga på den allmänna lagens el. beskattningens område. Lagsökning. För fordran, som är till betalning förfallen och grundar sig på skriftligt fordringsbevis, kan man söka gäldenär hos överexekutor, vilken, sedan gäldenären blivit hörd, meddelar utslag i saken. Tvistig fordran kan ej lagsökas. Lagsöknings-förfarandet sker snabbare och med mindre kostnader än domstolsförfa-randet. Lagtima kallas de riksdagssamman-träden, som i följd av regeringsformens stadgande årligen utan särskild kallelse taga sin början den 15 ja-, nuari. Lagtolkning kan antingen vara subjektiv el. objektiv. Subjektiv säges L. vara, då man söker vinna klarhet genom att undersöka, vilken ”hans avsikt var, som lagen gjorde”. Vid objektiv L. tager man mera hänsyn till allmänna rättsmedvetandets krav samt de konsekvenser, som ena el. andra tolkningen kan medföra. Lagu’n, mindre av strandvall el. korallrev från havet el. sjön avstängt vattenområde. Lagutskottet, se Riksdagens utskott. La Haye [laä’], se Haag. La’hmann, H., 1860—1905, tysk kikare, som ivrade för efter honom uppkallade underkläder, vilka vävas av fin bomull, så att de bliva mycket porösa. Lahn, flod i Rhenprovinsen, biflod till Rhen från höger. 218 km. lång. Laholm, stad nära Lagans utlopp i Laholmsbukten, s. Halland. 2,400 inv. Laxfiske. Staden omtalas redan pä 1200-t. Lahore [laliå’0], huvudstad i Punjab, nv. Främre Indien. 280,000 inv. Viktig knutpunkt för de nordindiska järnvägarna. Var förr huvudstad i sikhernas rike. La’hti, finländsk stad i Tavastland, nära sjön Päijänne. 7,000 inv. Trävaruindustri. Nära L. kapitulerade år 1918 omkring 25,000 röda, varigenom det finländska inbördeskriget avgjordes. Lai’bacli, huvudstad i Krain, Jugoslavien. 55,000 inv. Tillverkning av vävnader oeh klockor. Universitet, grundat 1920, La’icus, plur. la’ici, lat., lekman; oinvigd, särskilt person, som ej tillhör det prästerliga ståndet. Lai’nio älv, biflod till Torne älv från vänster. 210 km. lång. Laisser aller [lässe* alle’], laisser faire [fär], laisser passer [pase’], fr., låta gå, ej ingripa; låtgåsystem. Lake (Lota lota) tillhör gruppen torskfiskar och har skäggtöm under hakan, två ryggfenor, rundad stjärtfena samt mycket små fjäll. L. är ovan gulbrun och mörkfläckig, under gråvit samt har ljus sidolinje. Den lever i sött vatten i Europa och norra Asien; i Sverige förekommer den i större delen av landet. L. är bottenfisk och rovfisk, den leker dec.—febr. God matfisk. Se Bil. Fiskar I. Lake [lejk], eng., sjö, ingår i åtskilliga geografiska namn. Lake Bonneville [lejk bånnvill’], en ofantlig istidssjö i västra Nordamerika, varav den nutida Salt Lake i Utah är en ringa återstod. Lake School [lejk skol], se Sjöskolan. Lake Superior [lejk sopi’riår] el. övre sjön, den västligaste av de Ca-nadiska sjöarna i Nordamerika. L., som har en ytvidd av SI,400 kvkm., är den största sötvattenssjön på jorden. Kusterna äro särskilt i n. branta, klippiga och rika på vikar. Med sjön Huron står L. i förbindelse genom S: t Mary’s river. Med tillhjälp av kanaler har sjön gjorts tillgänglig för atlantångare. Invid sjön ligga några av världens största järnmalms-och kopparmalmsfält. LakkolPt, bullformig eruptivmassa, som trängt in i jordskorpan och där stelnat som djupbergart (granit, sye-nit, diorit, gabbro). Lako’nien, landskap i sö. Grekland, beläget på sö. delen av halvön Pelo-ponnesos. 4,000 kvkm., 136,000 inv. L. genomdrages av två bergskedjor, mellan vilka utbreder sig en fruktbar slätt, där huvudsakligen säd, vin och sydfrukter odlas. Viktigaste stad Sparta, 5,000 inv. Lako’nisk, fåordig, kort och träffande i uttryckssätt. Lakritsrot, rötter och jämväl rotstock av Glycyrrliiza glabra av familj Leguminosse, en i s. Europa och medelhavsländerna förekommande ört. L. exporteras speciellt från s. Ryssland, Spanien och Italien. Genom kokning med vatten och indunstning erhålles lakrits, som vanligen går i handeln i form av stänger el. block. L. finner bl. a. användning i medicin som milt avförande medel. Laksefjord, fjord av Norra Ishavet, nordligaste Norge. S0 km. lång, intill 30 km. bred,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free