byggt på västnorska dialekter. L. utbildades av Aasen. Ivriga försök ha gjorts för att få L. antaget som riksspråk i stället för det gällande, av danskan påverkade språket. Emellertid har L. ej vunnit den utbredning, man väntat, delvis beroende på att det är ganska svårlärt. En hel del författare ha dock skrivit på L. Landsmälsarkivet, en institution i Uppsala, som har hand om insamling ocli bearbetning av uppteckningar rörande de svenska landsmålen m. m. Landsorganisationen i Sverige, se Fackföreningsrörelsen. Landsort, klippö utanför Södertörns sydligaste udde med en av Sveriges äldsta fyrar (uppförd 1G69). Lots-och tullstation. Landssekretariatet, ledningen för Landsorganisationen i Sverige. Lan ds sekr eter are, chef för landskansliet, en av en länsstyrelses båda huvudavdelningar. Landsstaten, sammanfattningen av alla de tjänstemän, som äro anställda vid länsstyrelse el. sortera därunder, och som hava att taga befattning med länets civila förvaltning. Landsting, den valda representationen för ett landstingsområde. Landstingsområdena sammanfalla i allmänhet med länen. Det enda undantaget är Kalmar län, som är delat på två landstingsområden. L. handhar för länet gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor, vissa vägfrågor, en del skolor och vårdanstalter m. m. De erforderliga medlen härför erhållas i huvudsak genom en särskild skatt, landstingsskatten, rörande vilken beslut fattas av L. L. sammanträda en gång årligen (i september). Mellan sammanträdena handhas förvaltningen i första rummet av ett särskilt utskott, förvaltningsutskottet. Förutom nu nämnda uppgift tillkommer det även L. att välja ledamöter i första kammaren (i de största städerna, som ej deltaga i L., förrättas dessa val av särskilda korporationer). Rösträtt vid val av landstingsmän ha alla kommunalt röstberättigade, som året före valet fyllt 27 år. Stad, som uppnått en folkmängd av minst 50,000, äger att utträda ur L. Landstingsdirektör, en av vissa landsting tillsatt tjänsteman, som sköter landstingets räkenskaper samt förbereder och föredrar ärenden inför förvaltningsutskottet. Landstorm, se Sveriges försvars-väsen. Landsänkning, se Nivåförändringar. Landvind, landbris, en i kusttrakter nattetid från landsidan blåsande vind. Landytan avkyles fortare än vattnet. Luften över vattnet är därför varmare än luften över landytan. Den varma luften stiger uppåt, medan den kalla luften över land sjunker nedåt och breder ut sig över vattnet. Det uppstår en sugning av luften från landsidan ut mot vattnet. Landå’, lieltäckt vagn med kuskbock, fram- och baksäte samt sufflet-ter, som kunna nedfällas framåt och bakåt. La’ner, de endast av tandkött beklädda delarna av hästens underkäke mellan framtänderna och kindtänderna. Mot L. vilar betslet. Lanfranco [-fran’kå], Giovanni, 1581 —1647, italiensk målare, verksam i Rom, Parma m. fl. städer. Om L:s tekniska förmåga och djärva komposition vittna hans stora oljemålningar (Petrus befrielse i Colonna-galleriet i Rom). Lange. — 1. F. A., 1828—75, tysk filosof, en av de ledande inom den s. k. nykantianismen. L:s huvudarbete är Geschichte des Materialismus, där han gör gällande, att materialismen för den naturvetenskapliga forskningen är en fullt berättigad åskådning, ehuru han anser, att man ur metafysisk synpunkt ej kan betrakta materialismen som en bevisad åsikt. Enligt Kant kunna vi nämligen ej veta något om tingens väsen. L. anser f. ö. metafysiken endast vara ”begreppsdiktning”. — 2. J. H. L., 1838—96, dansk konsthistoriker, professor i Köpenhamn 1888, föreståndare för konstmuseets skulpturavdelning 1895. L. bedrev en omfattande konsthistorisk och konstkritisk författarverksamhet och gjorde ytterst värdefulla insatser på konstforskningens område. — 3. Sven L., f. 1868, dansk författare, som skrivit romaner och dramer (Simson och Delila), där han ger uttryck åt en ironiskt bitter livssyn. — 4. C. L., f. 1869, norsk fredsvän, generalsekreterare i interparlamentariska unionen sedan 1909. Han erhöll tillsammans med Branting 1921 det Nobelska fredspriset. Langeland, dansk ö i Stora Bält mellan Fyen och Lolland. 285 kvkm., 21,000 inv. Langelands Bält, Stora Bälts fortsättning i s. mellan Langeland och Lolland. Längd 56 km., bredd intill 19 km. Lange-Miiller, P. E., f. 1850, dansk kompositör. Bland L: s verk må nämnas operorna Spanske studenter, Vikingeblod, musik till skådespelen ”Der var engang”, ”Gil-det paa Solhaug”, kör- och kvartettsånger (serenaden ”Kornmodsglansen ved midnattstid”) samt romanser. Langerhanska öarna, se Bukspottkörteln och Insulin.