svärjelser, trolldom o. dyl. Så utvecklades L:s läror till en folkreligion, som fått talrika anhängare i Kina. La Paz, stad i Bolivia, belägeh på 3,700 m. höjd i Anderna, nära sjön Titicaca. 120,000 inv. Livlig handelsstad. Universitet. Lapida’rstil, stenstil, litterär stil, som i korthet och kärnfullhet söker likna de romerska steninskrifterna. LapiTli, geol., små vulkaniska bomber. La’pis, silvernitrat, se Silver. Laplace [-plass’], P. S., 1749—1827, fransk astronom, upphovsman till teorin om vårt solsystems uppkomst ur en gasnebulosa, en teori, som också benämnes den Kant-Laplaceska, emedan den tyske filosofen Kant tidigare framställt en i vissa avseenden liknande teori. La Pla*ta. — 1. Rio de la Plata (”Silverfloden”), egentligen namn på en gemensam, väldig mynningsvik, jordens bredaste, för floderna Paranå och Uruguay, på Sydamerikas ö. kust. L. är synnerligen grund. Dess ytvidd är omkring 35,000 kvkm., dess längd omkring 300 km. och dess bredd intill 200 km. — 2. Huvudstad i provinsen Buenos Aires, Argentina, belägen vid L. 1. 150,000 inv. Universitet. La Pla^astaterna, gemensam benämning på de sydamerikanska republikerna Argentina, Paraguay och Uruguay. Lappar, en folkstam, utbredd över n. Europa, över Kola-halvön, n. Finland, n. Sverige ned till Härjedalen och n. Norge. Deras ursprung är föga utrett. Man anser dem besläktade med mongoliska rasen. Möjligen äro de en återstod av en gammal ras, som vid istidens slut från ö. Europa följt den vikande isen mot n. Deras ursprungliga språk finnes endast bevarat i några ortnamn. De tala på olika sätt ombildad finska. Till utseendet äro de i allmänhet svartögda, brunhåriga och kortskalliga samt ha breda kindkotor men smalt hakparti. Kroppslängden är liten, omkring 100 cm. En del L. ha övergått till bofast levnadssätt. De flesta leva som nomader av sina renhjordar, liksom deras förfäder sedan årtusenden. De vandrande lapparna ha bättre än de bofasta bibehållit sin egenart, men de äro dock starkt uppblandade med kringboende folk, finnar, svenskar, norrmän etc. Lapparnas antal i Sverige är omkring 7,000. Renantalet var 1921 omkring 170,000. Lap^eenranta, se Villmanstrand. Lappfogde, en ämbetsman i de nordligaste länen, vilken det åligger att i olika hänseenden verka för tillgodoseende av lapparnas bästa samt tillse att gällande lagar för renskötsel m. m. efterlevas. Lappförsamling, fyra icke-territori-ella jämtländska församlingar, i vilka endast lappar äro skrivna. Lappland. — 1. I mera allmän betydelse hela det av lappar befolkade området i n. Skandinavien, n. Finland och n. Ryssland. — 2. I mera inskränkt mening, det svenska Lappland, 118,000 kvkm., upptar de inre och västra delarna av övre Norrland, från Ångermanland och Jämtland i s. till Sveriges gränsälv mot Finland, Muonio älv, i n. L. genomdrages av de stora norrlandsälvarna med Ångermanälven i s. och Torne älv i n., vilka alla genomflyta stora fjälldalssjöar (Malgomaj, Storuman, Hornavan, Saggat, Lulevattnen, Tor-neträsk m. fl.), innan de lämna fjällområdet, varefter de med starkare fall strömma genom skogslandet. Fjällområdet upptages till det mesta av skiffrar och eruptivbergarter, som ingå i den stora skandinaviska bergs-kedjezonen med dess veckningar och överskjutningar. Fjällkedjans ö. rand markeras i allmänhet av en brant avslutning, som utgör fronten av de mot ö. överskjutna bergmassorna. De högsta fjällen, 2,000 m. och något mera, finnas mellan Kvikkjokk och Torneträsk (Sarjek och Kebnekaise). Där, liksom i Su-litelma, förekomma också de största och talrikaste glaciärerna. Björkskogs-gränsen ligger i allmänhet på 6—700 m. höjd, barrskogsgränsen 100—150 m. lägre. Ungefär hälften av fjällområdet når över trädgränsen, ö. om fjällen, som upptaga ungefär en tredjedel av L: s bredd, vidtar det stora skogs-och myr-landet, inom vars norra del dock enstaka fjäll höja sig över skogs-gränsen (ex. Gällivare-Dundret). L:s klimat är i v. påverkat av Atlantens närhet och har i de högre fjälltrakterna därför en riklig nederbörd samt mindre stränga vintrar, ö. om fjällen är däremot klimatet utpräglat kontinentalt med ringa nederbörd (500—300 mm.), låga vintertemperaturer (ända ned till —50° C.) och varm högsommar (ända upp till + 30° C. och mera). Medeltemperaturen för januari är för ö. L. — 12—15° och för juli +12—14°. Sädesodling går i ö. L. ända upp emot Torne älv, i s. L. på gynnsamma lokaler även inom det egentliga fjällområdets dalar. Tiden mellan sådd och skörd är i n. L. anmärkningsvärt kort (omkring 2 månader), beroende på ljustillgången. Solen är i Gällivare oavbrutet uppe över horisonten fr. 5 juni till 12 juli och i Vittangi, vid nordgränsen för sädesodlingen, ett par veckor längre. Boskapsskötseln är i L. en viktigare