huvudstad. Under världskriget forekommo här häftiga strider. Uemercier [lömärsie*], J., omkr. 1585 —1654, fransk arkitekt, uppförde Louvrens nv. del, Palais Royal m. fl. byggnader. L. räknas som den franska renässansstilens förnämsta namn. Lemkc, J. F., 1631—1711, tysk målare, inkallad till Sverige 1683. L. utförde bataljmålningar, ofta kännetecknade av god färgbehandling och livfull komposition. lemmel, se Lämmelsläktet. !Lem’minkäinen, en av huvudfigurerna i Kalevala*. Lem’nos, ö i Egeiska havet. 27,000 inv. Under den grekiska forntiden ansågs L. vara hemvist för Hefaistos, eldens gud. Lemonad el. limonad, söt läskedryck med fruktsmak. Lemon squash [le’men skoåsj’], eng., ”citronurkram”, läskedryck, tillverkad av vatten, färsk saft av citron och socker. Le’mur (även Makier) tillhör en fam. halvapor (Lemuridse). Bakbenen äro föga längre än frambenen, svansen vanligen längre än kroppen och pälsen är ullig. L. äro nattdjur, som leva flockvis i Madagaskars skogar, livnärande sig av frukt och insekter m. m. Störst är Lemur varius med en kroppslängd om c:a 50 cm. Iiemu’ria, geol., forntida kontinent, som förband sö. Afrika med Indien. !Lem’vig:, stad vid Limfjordens v. del, v. Jylland, Danmark. 4,500 inv. iLenafloden, den östligaste av de sibiriska jättefloderna, 460 mil lång. Har sina källflöden i de Bajkalsjön omgivande bergen och utmynnar i Ishavet, där den bildar ett vidsträckt deltaland. Uenau [le’nao], N., egentligen v. Strehlenau, 1802—50, tysk skald, vars dystra och sentimentala dikter överensstämde med tidens romantiska smak. L. har bland andra påverkat Rydberg. Uen’bach, F. von, 1836—1904, tysk målare, främst bekant för sina ur ka-rakteriseringssynpunkt mästerliga porträtt av samtida stora män (B i s-marek, M o 11 k e, G 1 a d s t o n e). I Schackgalleriet i Miinchen finnas L:s berömda kopior av gamla mästare. iLenclos [langklå5], Anne de, kallad Ninon de L., 1616—1706, berömd kurtisan, ryktbar för sin skönhet och sina kärleksförbindelser med stora män. X,e’nin, V. I., 1870—1924, rysk politiker, deltog i radikala strävanden och blev deporterad till Sibirien 1897—1900. L. vistades därefter i utlandet och spelade snart en ledande roll inom landsflyktiga, revolutionära ryska kretsar. Då det socialdemokratiska partiet på en kongress i Bryssel 1903 sprängdes i bolsjeviker och mensjeviker, blev L. ledare för de förra. Under världskriget vistades L. i Schweiz. Efter den ryska revolutionen 1917 återvände han till Ryssland, där han genast började en ivrig opposition mot Kerenskij och de måttfullare partierna. Då dessa störtades i november 1917, blev L. ordförande i folkkommissariernas råd, och under följande år blev han praktiskt taget Rysslands styresman. Jfr Rysslands historia. Efter sin död har L. i Sovjet-Ryssland blivit vördad som en profet för en ny religion. :Le’ning:ra’d, stad vid floden Nevas mynning i Kronstadtbukten, före år 1914 kallad S :t Petersburg, 1914—24 Petrogra’d. Folkmängd före världskriget över 2 milj., f. n. torde folkmängden blott uppgå till något över y2 milj. L. var före revolutionen 1917 Rysslands huvudstad, dess näst Moskva största industristad, dess främsta importhamn och dess näst Riga främsta exporthamn. Revolutionen förändrade katastrofalt stadens betydelse, näringslivet låg en tid nere men staden har numera börjat återtaga sitt forna utseende. — L. är ståtligt byggt med breda och rätlinjiga gator och praktfulla palats. Bland dessa senare märkas Vinter-palatset, tsarernas forna palats, Ere-mitaget med storslagna konstsamlingar ocli Marmorpalatset, Universitet och akademier. — Där L. nu ligger, anlades av svenskarna år 1638 staden Nyen. Denna erövrades år 1703 av Peter den store, vilken på sumpmarkerna kring Neva uppförde S: t Petersburg, som han år 1712 gjorde till det ryska rikets huvudstad. Uenngren, Anna Maria, f. Malm-stedt, 1755—1817, skaldinna. Hennes första mera personliga dikt är T é-konseljen, där hon skämtar med kvinnans ytlighet. L: s viktigaste litterära alstring inföll åren 1795—1800. Från denna tid härröra små skämtsamma dikter med motiv ur vardagslivet (Den glada festen), träffsäkra satirer, älskvärt gisslande de mänskliga svagheterna (Fröken Juliana, Grevinnans besök) samt idylliska skildringar (Pojkar-ne). Ett moraliserande drag kännetecknar Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon. Lo Notre [lönåtr’], A., 1613—1700, fransk trädgårdsarkitekt, som bland annat planlagt parken i Versailles. Hans linjärt anordnade, klippta häckar och parterranordningar blevo grundläggande för den franska trädgårdskonsten. lens [lang], stad i n. Frankrike. 32,000 inv. Järn- och sockerindustri. !Lentikulä’r, linsformig. ]Len’to, it., långsamt.