Liberala samlingspartiet, liberalt riksdagsparti, bildat år 1900 (vid bildandet omfattade L. endast andra kammarrepresentanter), efter det demokratiska genombrottet 1911 riksdagens största parti. L., som under de senare åren gått tillbaka, upplöstes efter Frisinnade landsföreningens sprängning på förbudsfrågan år 1923. Bland L:s ledande personer må nämnas Sixten von Friesen, Karl Staaff och Nils Edén. Liberalism. — 1. Den nationalekonomiska liberala skolan, som även kallas den klassiska, hävdade gentemot äldre åskådningar på det ekonomiska livets område (merkantilismen) frihetens betydelse. Avskaffandet av tullar, skråväsen och andra inskränkningar av friheten i ekonomiskt avseende skulle leda till bättre produktionsresultat än de dittills vunna. Genom den från alla statliga band fria konkurrensen skulle bästa möjliga resultat nås. Som den liberala skolans grundläggare brukar Adam Smith betecknas. Som andra stora namn kunna nämnas David Ricardo, Malthus och John Stuart Mill. — 2. Den politiska liberalismen har sin upprinnelse i den franska upplysningsfilosofin och i den klassiska nationalekonomin. IJnder dess tidigare utvecklingsskede var friheten från statsingripande (tryckfrihet, ekonomisk frihet, vidgad rösträtt m. m.) det allt dominerande ledmotivet. De liberala principerna ha så småningom på många punkter slagit helt igenom och upptagits även av andra politiska partier. På andra punkter har en nyorientering inträtt, som medfört framträdandet av en starkt socialreformatoriskt betonad L., som icke ställer sig lika avvisande mot statsingripande som den äldre L. Liberalite’t, givmildhet, storsinthet. Jfr Liberal. Libe’ria, negerrepublik på Afrikas v. kust. Omkring 100,000 kvkm. Omkring 1.5 milj. inv. L. grundades år 1821 av ett amerikanskt sällskap för att utgöra en tillflyktsort för Nordamerikas frigivna negerslavar. Författningen är inrättad enligt amerikanskt mönster. L. styres av en president, vald på två år. Invånarna äro till stor del vilda el. halvvilda negrer. Klimatet är osunt. Produkter: palmolja, kaffe och andra kolonialvaror. Li’ber studio’sos, lat., fri student. Liber’tas, lat., frihet. L. var namn på de gamla romarnas frihetsgudinna. Liberté, égalité, fraternité, fr., ”frihet, jämlikhet, broderskap”, den stora franska revolutionens slagord. Liberti’n, ursprungligen beteckning för frigivna slavar. Numera betecknar L. en person, som låter sina drifter fritt regera. Li'berty, ett slags tunt silkestyg. LPberum ve’to, lat., befogenhet att med sin röst ensam omintetgöra ett riksdagsbeslut. L. innehades av varje medlem av den forna polska riksdagen. Libhaber, se Liebhaber. Libi’do, könsdrift. Libration. Emedan månens ekvator och banan kring jorden ej ligga i alldeles samma plan, vänder månen icke exakt samma sida jämt mot jorden, utan det blir i själva verket 18 % av ytan, som växelvis är synlig och osynlig från jorden. Denna företeelse betecknas som månens libration. Librefto, text till opera el. operett. Lib’sticka (Levisticum paludapifo-lium), en ört, hörande till familjen Umbelliferse. L. har bredflikiga blad och gula blommor samt blir mer än manshög. L. finns förvildad i Sverige. Li’byen, under forntiden beteckning för hela Afrika, särskilt för området v. om Egypten. Li’byska öknen, benämning på den nö. delen av Sahara*. Liccn’s. — 1. Av offentlig myndighet lämnat tillstånd till viss handlings företagande (t. ex. export- och importlicenser). — 2. Avgift, som betalas för rätten att driva viss näring m. m. — 3. Av patentinnehavaren till annan lämnat medgivande att utnyttja en uppfinning. Tvång att lämna dylikt medgivande föreligger i vissa fall. Licenfia poe’tica, poetisk frihet, en i poesi använd avvikning från vanligt språkbruk. Licentia’t, titel för den, som avlagt den högsta akademiska examen. L. är berättigad disputera för erhållande av doktorsgrad. Liclinow’sky, H. N., f. 18G0, tysk diplomat, vilken som sändebud i London 1912—1914 arbetade på att häva spänningen mellan England och Tyskland. Li’chtenberg, stad, utgörande en del av Stor-Berlin. 145,000 inv. Järn- och trävaruindustri. Li’cium, textilateljé i Stockholm, stiftad 1904 av Agnes Branting och Mimmi Börjesson. L. har särskilt arbetat med kyrkliga broderier och vävnader. Lictor [lik'tär], i det gamla Rom rättstjänare, vilka åtföljde vissa högre ämbetsmän. L. buro hopbuntade spöknippor, s. k. fasces. Li’dan, å i Västergötland. Upprinner nära Ulricehamn, utrinner i Vänern invid Lidköping. Längd 95 km. Lidforss, Bengt, 18G8—1913, professor i botanik i Uppsala 1910, i Lund 1911.