L. har utfört ett flertal viktiga växt-fysiologiska undersökningar. Han utövade även ett betydelsefullt populärvetenskapligt författarskap (N a t u r-veten skapliga kåserier). L. var livligt politiskt intresserad och utövade inom det socialdemokratiska partiet, som han tillhörde, stort inflytande. Hans omutliga sanningskärlek, tankereda och glänsande framställningskonst förskaffade honom så småningom entusiastiska beundrare och bittra motståndare. Till hans mera kända arbeten hör Kristendomen förr och nu, en kritisk redogörelse för teologiska strömningar i nutiden. Lidhult, municipalsamhälle, sv. Småland, nära gränsen till Halland. 350 inv. Lidingö, stad på Lidingön i s. Uppland. Förort till Stockholm. 9,900 inv. Erhöll stadsrättigheter år 1926. L. är förbunden med Stockholm genom en 730 m. lång bro över Lilla Värtan. Lidköping, stad vid Lidans utlopp i Vänern, n. Västergötland. 8,600 inv. Porslinsfabrik, tändsticksfabriker, sockerfabrik, mekaniska verkstäder. Lidman, Sven, f. 1882, författare, som utgivit starkt erotiskt färgade diktsamlingar samt romaner (Köpmän och krigare). Sedermera har L. anslutit sig till pingströrelsen och utgivit predikosamlingar. Lidner, Bengt, 1757—93, skald, förde ett synnerligen oregelbundet liv och led för det mesta av ekonomiskt betryck. L:s diktning har en grundton av sentimentalitet, fantasi, bitterhet och religiositet. Sorgespelet Erik XIV och operan Medea äro L :s bästa dramatiska alster. Mera personliga i framställningen äro emellertid de episk-lyriska dikterna Spastaras död och Året 1783 samt det religiösa poemet Yttersta domen. Lie [li], Jonas, 1833—1908, norsk författare, slog igenom med den på en gång romantiska och realistiska romanen Visionären. Sjöromanen Lotsen och hans hustru följdes av andra i samma genre. Av dessa betecknar G a a p a a ett avgjort framsteg genom sin större mognad. 1882 —1906 var L. bosatt i Paris och utgav därifrån en mängd betydande sociala romaner (Familjen på G i 1 j e, Kommendörens döttrar). Mysticism och fantasi prägla T r o 1 d liksom flera av L: s senare arbeten. Lieberath, Ebbe, f. 1871, major, som ivrigt verkat som gymnastikledare och som infört scoutrörelsen i Sverige. Liebermann [li’-], Max, f. 1847, direktör vid Berlins akademi 1920, den förste representanten för ljus- och fri-luftsmåleriet i Tyskland. L. har huvudsakligen målat realistiska genrebilder (G å s p 1 o c k e r s k o r, N ä t b i n- d e r s k o r) men även utfört porträtt och etsningar. Liebhaber [li’p-], person, intresserad av ett visst slags föremål (böcker, konst etc.). Liebig [li’big], J. von, 1803—73, tysk kemist, utförde banbrytande undersökningar inom den organiska kemin. Sina upptäckter tillämpade han inom lantbrukskemin och den fysiologiska kemin. Hans arbeten ha haft en utomordentlig betydelse för lantbruket. Liebknecht [lib-]. — 1. W. L., 1826 —1900, socialdemokratisk partiledare och skriftställare, måste 1848 fly till Schweiz på grund av delaktighet i de badensiska upprorsförsöken och levde därefter en tid i England, där han kom i nära beröring med Marx. 1867 blev han medlem av nordtyska riksdagen och sedan ”Det socialdemokratiska arbetarpartiet” stiftats blev L. redaktör för partiets organ, ”Volksstaat”. Efter att i två år ha avtjänat fängelsestraff för högförräderi blev L. 1874 medlem av tyska riksdagen. L. bosatte sig i Berlin 1S91 och var där redaktör för sitt partis nya pressorgan, ”Vorwärts”. — 2. Karl L., 1871—1919, den förres son, advokat, blev riksdagsman 1912, gjorde sig känd som revolutionär socialist. Efter 1918 års revolution organiserade han kommunistiska omstört-ningsförsök och ledde Spartacusgrup-pen. Under striderna i jan. 1919 blev L. mördad. Liechtenstein [lisj’tenstajn], fursten-döme vid Rhen på gränsen mellan Schweiz ocli Österrike. 159 kvkm., 11,500 inv. Jordbruk och boskapsskötsel äro huvudnäringar. L. utgör en självständig ärftlig monarki och har en folkrepresentation på 15 medlemmar. Står i tullförbund med Schweiz. Lied [li’t], ty., mus., ”visa”, musik till en lyrisk dikt. Liége £lie’sj], ty. Liittich, stad vid Meuse, ö. Belgien. 165,000 inv., om förstäderna medräknas 250,000 inv. Belgiens främsta industristad, berömd vapentillverkning. Universitet. Märkliga kyrkor, S :t Paulskyrkan, uppförd i gotisk stil, S:t Jakobskyrkan. L. erövrades av tyskarna under världskrigets första dagar. Liegnitz [li’gnits], stad i den preussiska provinsen Schlesien. 70,000 inv. Livlig industri, tillverkning av maskiner, lädervaror etc. Liepaja, lettiska namnet på Libau. Lie’ra, förena. Lifland, se Livland. Ligament’, av bindväv uppbyggt band, som löper förbi en ledgång och bidrager till att ge styrsel och stadga åt ledgången. Ligatu’r. — 1. Sammangjutna bokstäver, ex. li, fl. — 2. Omknytning av ett blodkärl vid operation.