varas i ett museum, tillhörande Linnean Society, ett sällskap, som stiftades 1788 för främjande av naturhistoriska studier och vårdande av Linnés efterlämnade herbarium, bibliotek och korrespoudens. Linne’a (Linnsea borealis) tillhör kaprifol-familjen och är en risartad ört, uppkallad efter Linné. L. har krypande stam och små, klocklika, doftande blommor med vit till rödflam-mig krona. L. förekommer allmänt i granskog i hela vårt land. Linneindustri. Tillverkningen av linnevävnader är av synnerligen gammalt datum, känd redan av de gamla egypterna och babylonierna. I konkurrensen med bomullsindustrin har dock linnetillverkningen i viss mån gått tillbaka. I Sverige sysselsatte L. år 1924 tillsammans med hamp- och juteindustrin nära 4,000 arbetare (förvaltningspersonalen inberäknad) på 13 arbetsställen. Sammanlagda tillverkningsvärdet var s. å. 22.5 milj. kr. Linnés Hammarby, se Hammarby och Linné. Lino’leum användes till golvbeläggning (linoleummattor). På juteväv fastpressas ett lager av en massa, bestående av linoxyn (oxiderad linolja), harts, korkpulver och färgämnen. Li-noleummattorna tillverkas enfärgade el. mönstrade genom tryckning med oljefärg. De så kallade genomtryckta mattorna (inlaid) erhållas, om massan såsom mosaik fastpressas på juteväven. Linolja erhålles av linfrö genom pressning el. extraktion och användes i målarfärg, tryckfärg, fernissor, linoleummattor m. m. Linongr’, tunt bomullstyg, något glesare än batist. Linotype [lajn8eta’jp], ett slags sätt-maskin. Linser: a bikonvex, b plankonvex, c konkavkonvex (samtliga samlings-linser); a' bikonkav, b' plankonkav, c' konvexkonkav (spridningslinser). Lins. I praktiken användas huvudsakligen s. k. sfäriska linser, d. v. s. genomskinliga kroppar, vanligen bestående av glas, som begränsas av tvenne sfäriska (klot-) ytor el. av en sfärisk och en plan yta. Man skiljer bland dessa mellan konvexa linser, som äro tjockast på mitten, och konkava linser, som äro tunnast på mitten. Konvexa L. bryta ljusstrålarna tillsammans och kallas därför samlirgs-linser, medan de konkava L. sprida ljusstrålarna och därför kallas spridningslinser. Även bland de konvexa L. för sig och de konkava för sig urskiljer man, som framgår av vidståen-de figur, flera typer. Med en L:s huvudaxel förstår man en rät linje, som förenar de båda sfäriska ytornas medelpunkter, el., om den ena begränsningsytan är plan, en rät linje genom den sfäriska begräns-ningsytans medelpunkt vinkelrät mot den plana begränsningsytan. I linser, vars tjocklek är så liten, att ingen hänsyn behöver tagas till densamma, finnes alltid en sådan punkt, den s. k. optiska medelpunkten, att strålar, som gå genom densamma, passera linsen utan att brytas. Brännpunkten för en konvex L. är den punkt på huvudaxeln, till vilken med huvudaxeln parallellt infallande strålar sammanbry-tas. För en konkav L. är brännpunkten den punkt på huvudaxeln, från vilken parallellt med huvudaxeln infallande strålar synas komma, sedan de passerat linsen. För varje lins äro brännpunkterna två till antalet, belägna på ömse sidor om L. och lika långt från denna. Avståndet från en brännpunkt till L. kallas L:s brännvidd. Då vitt ljus ej är enkelt utan sammansatt av olika ljussorter med olika brytbarhet, komma de från en punkt utgående vita ljusstrålarna ej efter brytningen att sammanträffa i en punkt utan i olika punkter, en för var och en av de olika färgsorterna. Bilden blir på grund härav otydlig, vilket säges bero på den s. k. kromatiska avvikningen. Genom kombination av L. av olika glassorter kan den kromatiska avvikningen till viss grad upphävas. En dylik sammansatt L. kallas för akromatisk. Linsbilder bli emellertid otydliga även av ett annat skäl, nämligen på grund av den s. k. sfäriska avvikningen, d. v. s. det förhållandet, att från en punkt utgående ljusstrålar, som träffa L. på olika av- L en samlingslins. Fi och F2 brännpunkterna. G1 M en parallellt med huvudaxeln Fi F2 infallande stråle, som efter brytningen i linsen går genom brännpunkten F2. G1 S en stråle, som, då den går genom linsens medelpunkt, passerar linsen obruten. B B1 bilden av G1 G.