370 km. Största biflod Voxnan från höger. Ljusne, industrisamhälle vid Ljusnans utlopp i Bottniska viken, sö. Hälsingland. 3,000 inv. Stort järnverk. Sågverk. Ljus’ter, ett huggredskap, som användes vid fiske, oeh som har kam-formigt anordnade spetsar, försedda med hullingar. Ljustillverkning. Enklare ljus tillverkades (stöptes) förr huvudsakligen av talg, de finare av vax. Numera ha talg- oeh vaxljusen utträngts av stea-rin- och paraffinljusen, som uppfunnos på 1830-t. I motsats till de äldre ljusen, som tillverkades för hand (t. ex. genom neddoppning av en snodd bom-ullsveke i smält talg), gjutas de senare i maskin. Därigenom att vekarna äro flätade och på lämpligt sätt impregnerade, böja de sig, då ljuset brinner, utåt, varefter askan faller av i form av små smältkulor. De behöva alltså ej som de äldre ljusen snoppas med en särskild ljussax. Ljustryck. Tryckplåten består av en spegelglasplatta, överdragen med ett lager av kromgelatin. Dess användbarhet för reproduktionsändamål beror därpå, att kromgelatinskiktet, då det belyses genom ett negativ, blir starkt garvat på de mest belysta ställena men mindre på de svagare belysta och därför, sedan det fuktats med en blandning av glycerin och vatten, i stånd att upptaga fet tryckfärg på de garvade (torra) ställena men ej på de ogarvade (fuktiga). Ljusår, den vägsträcka ljuset går på ett år — 9,500,000,000,000 km. Llanelly [l8eneth’li], industristad i s. Wales, England. 36,000 iny. I stadens närhet stora kol- och järnfynaig-heter. Lianos [lja’-], ”slätter”, lågland med utpräglat tropiskt klimat kring floden Orinoeo, n. Sydamerika. — Allmän spansk-amerikansk benämning på grässtäpper. Lloyd [Iåjd] ingår i namnet på åtskilliga engelska firmor, som driva sjöförsäkringsrörelse. Corporation of Lloyds el. kortare Lloyds i London är ett sällskap, en försäkringsinstitution, som dock karakteriseras därav, att sällskapet såsom sådant ej lämnar några försäkringar utan att dess enskilda medlemmar driva affärerna var för sig. Sällskapet är den centralpunkt, dit säkrast och snabbast alla upplysningar om världens sjöfart samlas. Jfr Klassificering av fartyg. Lloyd George [låjd djådsjj, David, f. 1863, brittisk statsman, liberal ledamot av underhuset 1890, handelsminister 1906. Som sådan genomdrev han en lag om patenträttigheter. 1908 blev han finansminister. Genom sitt av un- derhuset 1909 antagna radikala budgetförslag samt genom arbetarförsäkringslagen 1911 gjorde sig L. känd som en av Englands främsta politiker. L:s politik under världskriget avlägsnade honom något från de radikala partierna. 1016 blev L. krigsminister och övertog s. å. premiärministerposten, som han innehade till 1922; han stödde sig under denna tid på en koalition av konservativa och liberala. Lo, se Lodjuret. L. O., förkortning för Landsorganisationen. Jfr Fackföreningsrörelsen. Lobengu'la, d. 1894, hövding i Mata-beleland. Se Rhodesia. Lob-no’r, Lopnor, saltsjö i östtur-kestan, mellersta Asien. Loca’rno, stad vid Lago Maggiore i Schweiz. 5,000 inv. I oktober 1925 hölls i L. en konferens, vid vilken Frankrike, Tyskland, Belgien, Storbritannien och Italien undertecknade ett garantifördrag, avsett att säkerställa Europas fred. Locli Lo’mond, för sin naturskönhet berömd sjö i sv. Skottland. Livligt besökt av turister. 85 kvkm. Storbritanniens största sjö. Avflyter till Clydefloden. Loeke [låkk]. — 1. J. L„ 1632—1704, engelsk filosof, som särskilt framhållit, att våra föreställningar bottna i erfarenheten. Han förnekar, att det finnes medfödda idéer. Endast strävan efter lycka och psykets benägenhet att reagera mot yttervärlden på ett visst lagbundet sätt äro från början givna faktorer. L. är en av den engelska erfarenhetsfilosofins förnämsta representanter. Särskilt under upplysningstiden utövade hans arbeten ett stort inflytande. — 2. V. L., f. 1863, engelsk författare, som utgivit lättlästa förströelseromaner, vilka blivit populära även i Sverige. Lockout [locka’ut], arbetsnedläggel-se, där arbetsgivaren är initiativtagare. L: s syfte är att framtvinga en av arbetsgivaren önskad reglering av arbetsvillkoren. Är det arbetarna, som företaga arbetsnedläggelsen, kallas den strejk. Antal L. och därav förlorade arbetsdagar varierar i hög grad. 1909, som i detta hänseende var ett rekordår, var antalet L. 22, berörande 71,364 arbetare oeh nära 12 milj. förlorade arbetsdagar. 1922, som var ett ovanligt fredligt år, var antalet L. 11, med 287 arbetare och 2.6 milj. förlorade arbetsdagar. Lo’co, lat., plats; betecknar i han-delsspråk att en vara kan erhållas på platsen. Lo’co cita’to, lat., förkortas 1. c., på anfört ställe. Lo’cus, lat., ort, plats, ställe. Se Geometrisk ort.