bland annat vid Steenkerken (1692) ocli Neerwinden (1693). Luxembourgpalatset [lyksangbo’r-] i Paris uppfördes 1615—20 i fransk renässansstil. L. är säte för senaten. Bredvid L. ligger Luxembourgmuseet. Luxemburg [loks’emborg], Rosa, 1870 —1919, polsk-judisk revolutionär, som livligt deltog i de kommunistiska rörelserna i Tyskland efter världskrigets slut. Grundade jämte K. Lieb-knecht Spartakusförbundet och Die Rote Fahne. 1919 blev hon häktad och mördad på väg till fängelset. Luxemburg [loksemborg]. — 1. Självständigt storhertigdöme i Mellaneuropa, gränsande i v. till Belgien, i s. till Frankrike och i n. och ö. till Tyskland. 2,586 kvkm., 270,000 inv., övervägande tysktalande. Franska är officiellt språk. Huvudstad Luxemburg, 50,000 inv. L. har stor rikedom på järnmalm och därpå grundad högt uppdriven industri. Författningen är monarkistisk. Representationen utgöres av en kammare med 48 medlemmar. L. har tullunion med Belgien. — 2. Provins i sö. Belgien, till ytvidden den största men den glesast befolkade av Belgiens provinser. 4,000 kvkm., 230,000 inv., fransktalande val-loner. — L. avskildes genom beslut i Londonfördraget 1839 från storhertig-dömet L. Lux’or, stad i övre Egypten, vid Nilen, belägen där Tebe förr låg. 13,000 inv. Märkliga ruiner av ett tempel, ägnat åt guden Amon. Turistort. Lu.\uö’s, praktfull, yppig, prakt-lysten. Luzern’, huvudstad i schweiziska kantonen med samma namn. 45,000 inv. Mycket besökt turistort. Luzon [lothån’], Filippinernas största ö, 109,000 kvkm. 4 milj. inv. Huvudstad Manila, 50,000 inv. Lw’ow, det polska namnet på staden Lemberg*. Lybeck. — 1. Mikael L., 1864—1926, finländsk författare, började sitt författarskap med en del diktsamlingar av starkt individuell prägel. L. har sedan utgivit flera noveller och romaner (Den starkare, Breven till Cecilia). ödlan betecknar L:s övergång till den dramatiska formen. Bland hans andra skådespel märkas Dynastin Peterberg, Den r ö d e André. L. är ett av den nutida finländska litteraturens främsta namn. — 2. O. E. L., f. 1871, militär, försvarsminister juni—okt. 1921, högste befälhavare för kustflottan sedan 1925. — 3. Bertil L., f. 1887, tecknare, som bland annat illustrerat Decameron. Liibeck, S., f. 1877, landshövding i Gävleborgs län, kommunikationsminister 1923—24, konservativ ledamot av andra kammaren 1915—24. LiTbeck, stad vid ån Trave, nära dess utlopp i östersjön. 115,000 inv. I vidare bemärkelse L. och Travemiinde jämte omkringliggande områden, 300 kvkm., 120,000 inv. L. är rik på minnesmärken och märkliga byggnader från hansetiden, stadens glansperiod, då den var det mäktiga hanseförbundets huvudstad. Nu av mindre betydelse. Lyberg, Ernst, f. 1874, rådman i Falun. Ledamot av första kammaren sedan 1921. Konsultativt statsråd i C. G. Ekmans ministär 1926. Lyce’um, i det gamla Grekland namn på vissa högre läroanstalter. L. användes numera ibland som beteckning för läroanstalt, som direkt från folkskolan för fram till studentexamen. Ly’cien el. Lykien, forntida namn på det sydvästligaste landskapet i Mindre Asien. Urinvånarna fördrevos av ett indoeuropeiskt folk och senare bosatte sig grekiska kolonister i kusttrakterna. Den lyciska kulturen hade i sin ursprungliga form en säregen prägel men påverkades sedan av den grekiska. L. tillhörde perserriket och kom därpå under Alexander den stores välde. Senare lydde det under bl. a. egypter och rliodier men erkändes 167 f. Kr. som oberoende, tills det 43 e. Kr. blev en romersk provins. L. ingår numera i Asiatiska Turkiet. Lyekebyån upprinner i Småland, rinner i s. riktning genom Blekinge, utfaller L östersjön. Längd 90 km. Lyckliga öarna, Kanarieöarna*. Lycksalighetens ö, ett sagoland, särskilt bekant genom Atterboms dikt L. Lycksele, municipalsamhälle vid Ume älv, s. Lappland. 1,250 inv. Gammal marknadsplats. Lycopo’dium, se Lummerväxter. Lyddi’t, ett av pikrinsyra bestående sprängämne, som användes i granater. Ly’dien, landskap i v. Mindre Asien, hette fordom Meo’nien. L. lydde först under atyaderna, därpå under hera-kli’derna och kom sedan under merm-naderna (omkring 700 f. Kr.). Till denna ätt hörde Kresus, som 546 f. Kr. besegrades av perserkonungen Cyrus. Lyderna voro besläktade med frygerna och hade troligen semitiskt inslag. L:s huvudstad var Sardes. Lyell [la’jäll], Charles, 1797—1875, berömd engelsk geolog, en av den moderna geologins banbrytare, bland annat genom sitt hävdande gentemot tidigare katastrofteorier av det numera allmänt härskande åskådningsssättet, att de förändringar, jordklotet undergått under tidigare perioder, varit av samma art, som de, vilka nu försiggå under inflytande av olika geologiska agentier (aktualism). Lyftverk, en anordning, som i stället för vanliga slussar användes i kanaler för att flytta ett fartyg från en