Flera arter odlas i Sverige. Vanligast är Europeisk L., som når 35 m: s höjd och har röda honblommor. Läsdrama, dramatiskt arbete, som ej är avsett för scenen. Läsida. — 1. Den sida av ett fartyg, som ligger i lä (se Lovart). — 2. Den sida av en berghäll, som varit vänd åt motsatt håll mot det, från vilket inlandsisen kommit. På grund härav är denna sida skrovlig, ojämn och tämligen brant, medan den motsatta sidan, som brukar kallas stötsidan, är slipad och refflad samt långsamt sluttande. Läskstång: användes vid rengöring av pipan hos bakladdningsgevär. Läsning: i blandade ämnen, tidskrift, utgiven av Adlersparre 1797—1801. Läspning:, felaktigt uttal av s-ljud, beroende på att tungspetsen anlägges mot framtänderna vid uttalet. Läst, äldre svenskt rymdmått, vars storlek varierat under tidernas lopp och även varit olika på olika orter och för olika varor. L., motsvarande 20 hl., användes ännu vid mätning av träkol. Läsö, se Lsesö. Lätta metaller, sammanfattande beteckning för alkalimetallerna samt de två-, tre- och fyrvärdiga jordmetallerna, vilka med undantag av cerium och torium ha mindre specifik vikt än 5. Lättklövar, se Klövdjur. Lättvikt räknas i boxning och brottning mellan 60—67 kg. Lö’be, P., f. 1875, tysk socialdemokrat, president i tyska riksdagen 1920 —24 samt sedan 1925. Löberöd, municipalsamhälle vid Ystad—Eslövs järnväg, mellersta Skåne. 550 inv. Lödighet, mått på finheten hos silverföremål, anger hur många sextondelar rent silver legeringen innehåller. 14-lödigt silver innehåller 14/16 rent silver. Se Kontrollstämpling. Lödning:, sammanfogning av metallytor därigenom, att mellan dem insmältes en annan metall el. metallege-ring, lod, som är lättsmältare än de metaller, som skola sammanfogas. Man skiljer mellan snällod, som utgöres av lättsmälta metaller (tenn, bly, vismut), och hårdlod el. slaglod, som utgöres av svårsmältare metaller (koppar, mässing, silver, guld). Före lödningen måste de ytor rengöras, som skola sammanfogas, vilket sker dels med mekaniska hjälpmedel, dels genom behandling med en lödvätska, som löser förefintliga metalloxidhin-nor. För att förhindra oxidation under lödningen användas särskilda medel (vid snällödning t. ex. salmiak, vid hårdlödning t. ex. borax). Lödöse, by vid Göta älvs nedre lopp, v. Västergötland. Där byn L. nu ligger, låg fordom staden Gamla L., som grundades på 1100-t. och nådde sin största blomstring under 1300- och 1400-t. År 1473 upprättades närmare havet Nya L., Göteborgs föregångare. Gamla L., som lidit svårt av unionstidens stridigheter,, förlorade nu fullständigt sin betydelse och fråntogs sina stadsrättigheter år 1636. Löfg:ren, Eliel, f. 1872, advokat, politiker, det liberala partiets ledare. Ledamot av första kammaren 1910—11 och 1922, av andra kammaren 1918—20 samt sedan 1925. Justitieminister i den Edénska ministären 1917—20, utrikesminister i den Ekmanska från 1926. Löftesskrift, borgensförbindelse. Lög:stör, stad vid Limfjorden, n. Jylland, Danmark. 2,600 inv. Lög:umkloster Fltekke, stad i Sönder-jylland (Nordschleswig), Danmark. 1,600 inv. L. tillhörde 1864—1921 Tyska riket. Säregen korskyrka i romansk-gotisk övergångsstil, uppförd på 1200-t. vid ett då här beläget cisterciens-kloster. Löja (Alburnus alburnus) är en art Karpar med smal kropp, liten mun, utskjutande underkäk och djupt urringad stjärtfena. Ryggen är mörkt grön- el. blåaktig, sidorna och buken silvervita. Den förekommer i Europa n. om Alperna samt är allmän längs Sveriges ostkust och i sötvatten. L. leker på våren vid steniga stränder. Av de silverglänsande fjällen beredes pärlessens (essence d’orient), som användes vid tillverkning av imiterade pärlor. Löjtnant, officersgrad inom svenska armén och marinen. Närmast högre grad är kapten, närmast lägre underlöjtnant. Löjtnantshjärta (Dielytra spectabilis), en ofta odlad prydnadsväxt med röda, hjärtformiga blommor i ensidig klase. Lök i genomskärning. Lök är en kort, av köttiga lågblad, lökfjäll, omgiven jordstam. I vecket