band, väskor, portföljer och stundom skinnmöbler. Lädret undergår en särskild beredning, varefter det drives och modelleras. Till L. hör även gyl-lenlädret. Lägesenergi, se Energi. Lägga bi, dreja* bi. Lägre allmänna läroverk, se Statens läroverk. Läkare, legitimerad L. är en person, som av medicinalstyrelsen meddelats rätt att utöva läkarpraktik. Härför fordras som regel medicine licentiatexamen. För viss begränsad tid meddelas legitimation även åt medicine kandidat. Läm’melsläktet (Lemmus) är ett släkte Kåttdjur med brett huvud, små, i pälsen nästan dolda öron och kort svans. De äro växtätare. Hit hör Fjällämmeln (L. lemmus), som förekommer i n. Skandinaviens fjälltrakter. Vissa år, lämmelår, öka fjällämlarna avsevärt i antal och bege sig stundom i stora skaror ned till låglandet för att söka föda. De förföljas då av fjällvråkar, jordugglor, fjällrävar m. fl., vilka även bli talrikare dessa år. S k o g s 1 ä m m e 1 n (L. schisticolor) förekommer mera sällsynt i mellersta Sverige. 'Län. — 1. Förläning, en inkomst el. ett privilegium, som av staten el. annan maktinnehavare fordom gavs åt en person mot fullgörandet av vissa förpliktelser el. såsom lön för någon tjänst. L. var även namn på det område, där länsrättigheterna utövades. Se Feodalsystemet. — 2. Svensk och finländsk benämning på administrativa områden, vilka styras av en landshövding (kallas numera i Finland för guvernör). Länd’ier, en långsam vals, härstammande från Österrike. Längdmått, se Metersystemet och beträffande äldre L. de olika längdenheternas namn. Längdutvidgning, se Dilatation. Längmanska testamentsfonden, donation av den svenskfinske affärsmannen E. J. Längman, 1779—1863, delvis till Finland, delvis till Sverige. Av de medel, som tillföllo Sverige, får ännu blott avkastningen av en viss del tagas i användning. Denna del avser främjande av vetenskap och konst, däri inbegripet även spridande av skrifter i folkbildningssyfte o. dyl. Läns, en rad av vid ändarna sammankopplade stockar, som vid flott-ning användes för att kvarhålla timret i ett timmermagasin el. för att skydda stränderna. Länsa, att pumpa ett fartyg fritt från vatten. Länsarkitekt förordnas av byggnadsstyrelsen och har till uppgift att i byggnads- och stadsplanefrågor beva- ka det alllmännas intresse. Sverige är indelat i 5 länsarkitektdistrikt. Länsassessor, landssekreterarens och landskamrerarens närmaste man på en länsstyrelse. Länsboltliållare, titel för vissa tjänstemän på landskontoret inom en länsstyrelse. Länskungörelser el. K. B : s allmänna kungörelser innehålla stadganden rörande rättsliga och ekonomiska förhållanden, vilka ha intresse • för en större allmänhet. Länsman. Länsmanstjänsten avskaffades år 1917. L: s åligganden ombesörjas nu av landsfiskal. Länsnotarie, titel för vissa tjänstemän på landskansliet inom en länsstyrelse. Länsstyrelse, konungens befallnings-havande, förkortat IC. B., den högsta administrativa myndigheten inom vart och ett av de 24 länen, sorterar under socialdepartementet. L: s chef är landshövdingen. L. är uppdelad på tvenne avdelningar, landskansliet med landssekreteraren som chef oeh landskontoret med landskamreraren som chef. L. är högsta polismyndighet inom länet samt därjämte överexeku-tor för landsbygden och städer utan egen jurisdiktion. Som exempel på de mångskiftande uppgifter, som i övrigt tillkomma en L., må nämnas, att den handlägger frågor, som röra stadsplaner, byggnads- och brandväsendet, jordavsöndringar oeh beskattningsvä-sendet, övar kontroll över sparbanker och vissa försäkringsinrättningar, behandlar ärenden rörande lösdrivare och alkoholister etc. Länsväsen, se Feodalsystemet. Läppblomstriga växter (Labiatse) omfatta örter el. små buskar med korsvis motsatta blad, tvåläppiga blommor och av fyra delfrukter sammansatt klyvfrukt. Till L. höra cirka 3,000 arter. Lärarinneseminarium, se Seminarium. Lärft, tvåskaftad, tät vävnad, egentligen av linne men även av halvlinne el. bomull. Lärkor (Alaudidaä) är en fatoilj Tättingar, som har baktåns klo lång oeh föga krökt samt tarserna baktill beklädda med smärre plåtar. De tillhöra huvudsakligen gamla världen och uppehålla sig mest på öppna fält, där de leva av insekter och frön. Boet lägges på marken. I Sverige förekomma följande arter, nämligen: Sånglärkan (Alauda arvensis), Trädlärkan (Lullula arboria) med bred nacktofs och Tofslärkan (Galeri-da cristata) med spetsig nacktofs. Jfr Bil. Fåglar I. Lärkträd (Larix), barrträd, som ha mjuka, på hösten avfallande barr.