Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
M, den trettonde bokstaven i vårt
alfabet. — M betecknar som
gammalromerskt taltecken 1,000. — m.
användes som förkortning för meter.
Maalstriden [må’l-] kallas i Norge
brytningen mellan å ena sidan
anhängarna av det av danskan
påverkade riksspråket och å andra sidan
anhängarna av ett från landsmålen
uppkonstruerat språk. M. var särskilt
livlig i slutet på 1800-t. Jfr Aasen.
Maansclkä [ma’n-], höglandsområde
i n. Finland, vilket utgör vattendelare
mellan Vita havet och Bottniska
viken. Når 820 m. ö. h.
Maas [ma’s], se Meuse.
Maastricht [ma’s-], huvudstad i
provinsen Limburg, sö. Nederländerna,
vid floden Meuse. 56,000 inv. Före
1871 en av Europas starkast befästa
städer. Flera märkliga byggnader,
såsom rådhuset och domkyrkan (den
äldsta i Nederländerna). Tillverkning
av lergods och glas.
Mac [msek], ett i skotska och
irländska namn ingående ord, som
betyder son. Förkortas M’ el. Mc.
Maca’o, handels- och sjöfartsstad i
ö. Kina, belägen vid mynningen av
Kantonfloden. 80,000 inv. Tillhör
sedan 1557 Portugal.
Macaulay [msekå’li]. — 1. T. B., lord
M. of Rothley, 1800—59, engelsk
politiker och historieskrivare, 1830 medlem
av underhuset. M. var
regeringsmedlem i Calcutta 1834—38, krigsminister
1839—41 och innehade även en post
i whigkabinettet 1846—47. M. utövade
ett betydande historiskt författarskap
(Critical and historical
essays, Englands historia
från Jakob II :s
tronbestig-ning). Hans arbeten utmärka sig
för en klar och livlig stil; i sina
omdömen påverkas han ofta av sin
partipolitiska ståndpunkt. — 2. B-. M., f.
omkring 1890, engelsk författarinna,
vars romaner och noveller utmärkas av
skarp iakttagelseförmåga och fin ironi.
Främst bland hennes arbeten står
Told by an idiot, en träffande
skildring av engelsk medelklass kring
sekelskiftet.
Macbeth [maekbeth’], skotsk konung
3040—57 efter att ha mördat konung
Duncan I. M. besegrades slutligen
av Duncans son Malcolm. Mest känd
är M. genom Shakespeares ryktbara
tragedi med samma namn.
Mac Clellan [mseklePn], G. B., 1826—
85, nordamerikansk general,
överbefälhavare för unionstrupperna i
inbördeskriget 1861. Som sådan besegrade han
Lee vid Antietam 1862, men då han
underlät att begagna sig av segern
fråntogs han befälet s. å. M. var New
Jerseys guvernör 1878—81.
Mac Clure [mseklo’r], B.. J. Le
Me-surier, 1807—73, engelsk sjöofficer, som
deltog i flera arktiska expeditioner
och 1850 fann nordvästpassagen el.
vägen n. om Nordamerika.
Macdonald [m8ekdån’ld], J. Ramsay,
f. 1866, engelsk politiker och
arbetarledare, medlem av underhuset 1906 och
ordförande för underhusets
arbetarparti 1911. År 1923 bildade M.
Englands första på arbetarpartiet stödda
regering. Efter nyvalen på hösten 1924
måste han avgå och det konservativa
partiet återtog regeringsmakten.
Macedo’nien, i våra dagar
benämning på ett landområde på
Balkanhalvön, ö. om Albanien, omkring
floderna Vardar, Struma och Mesta.
Största delen av M. hör numera till
Grekland. En del, den nv., tillhör
Jugoslavien. Bland städer märkas
Sa-loniki och Pella (de forna macedoniska
konungarnas residensstad). — M. är
ett skogrikt bergland med
förträffliga betesmarker, varför
boskapsskötsel är huvudnäring. Floddalarna äro
mycket bördiga. Förnämsta
produkter äro olika sädesslag, tobak och
syd-frukter.
Historia. M:s äldre historia är
föga känd, men Herodotos uppgiver
Perdikkas (omkring 700 f. Kr.) som
rikets grundläggare. Av Xerxes
tvingades M. att deltaga i kriget mot
Grekland. I peloponnesiska kriget deltog
det omväxlande på Atens och Spartas
sida. Under Filip II (359—336 f. Kr.),
som bland annat intog Grekland,
började en storhetstid för M., som under
Alexander den store utvecklades till ett
världsrike. Efter Alexanders död föll
väldet sönder och en tid av
stridigheter mellan Alexanders fältherrar
vidtog, tills M. slutligen 267 åter enades.
Så småningom kommo macedonierna
i konflikt med romarna, som 146 f. Kr.
gjorde M. till en romersk provins. Vid
romarväldets fall 395 e. Kr. kom M.
under östromerska riket och
erövrades sedan på 1300—1400-t. av turkarna.
Under det turkiska väldet rådde stän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
