M M, den trettonde bokstaven i vårt alfabet. — M betecknar som gammalromerskt taltecken 1,000. — m. användes som förkortning för meter. Maalstriden [må’l-] kallas i Norge brytningen mellan å ena sidan anhängarna av det av danskan påverkade riksspråket och å andra sidan anhängarna av ett från landsmålen uppkonstruerat språk. M. var särskilt livlig i slutet på 1800-t. Jfr Aasen. Maansclkä [ma’n-], höglandsområde i n. Finland, vilket utgör vattendelare mellan Vita havet och Bottniska viken. Når 820 m. ö. h. Maas [ma’s], se Meuse. Maastricht [ma’s-], huvudstad i provinsen Limburg, sö. Nederländerna, vid floden Meuse. 56,000 inv. Före 1871 en av Europas starkast befästa städer. Flera märkliga byggnader, såsom rådhuset och domkyrkan (den äldsta i Nederländerna). Tillverkning av lergods och glas. Mac [msek], ett i skotska och irländska namn ingående ord, som betyder son. Förkortas M’ el. Mc. Maca’o, handels- och sjöfartsstad i ö. Kina, belägen vid mynningen av Kantonfloden. 80,000 inv. Tillhör sedan 1557 Portugal. Macaulay [msekå’li]. — 1. T. B., lord M. of Rothley, 1800—59, engelsk politiker och historieskrivare, 1830 medlem av underhuset. M. var regeringsmedlem i Calcutta 1834—38, krigsminister 1839—41 och innehade även en post i whigkabinettet 1846—47. M. utövade ett betydande historiskt författarskap (Critical and historical essays, Englands historia från Jakob II :s tronbestig-ning). Hans arbeten utmärka sig för en klar och livlig stil; i sina omdömen påverkas han ofta av sin partipolitiska ståndpunkt. — 2. B-. M., f. omkring 1890, engelsk författarinna, vars romaner och noveller utmärkas av skarp iakttagelseförmåga och fin ironi. Främst bland hennes arbeten står Told by an idiot, en träffande skildring av engelsk medelklass kring sekelskiftet. Macbeth [maekbeth’], skotsk konung 3040—57 efter att ha mördat konung Duncan I. M. besegrades slutligen av Duncans son Malcolm. Mest känd är M. genom Shakespeares ryktbara tragedi med samma namn. Mac Clellan [mseklePn], G. B., 1826— 85, nordamerikansk general, överbefälhavare för unionstrupperna i inbördeskriget 1861. Som sådan besegrade han Lee vid Antietam 1862, men då han underlät att begagna sig av segern fråntogs han befälet s. å. M. var New Jerseys guvernör 1878—81. Mac Clure [mseklo’r], B.. J. Le Me-surier, 1807—73, engelsk sjöofficer, som deltog i flera arktiska expeditioner och 1850 fann nordvästpassagen el. vägen n. om Nordamerika. Macdonald [m8ekdån’ld], J. Ramsay, f. 1866, engelsk politiker och arbetarledare, medlem av underhuset 1906 och ordförande för underhusets arbetarparti 1911. År 1923 bildade M. Englands första på arbetarpartiet stödda regering. Efter nyvalen på hösten 1924 måste han avgå och det konservativa partiet återtog regeringsmakten. Macedo’nien, i våra dagar benämning på ett landområde på Balkanhalvön, ö. om Albanien, omkring floderna Vardar, Struma och Mesta. Största delen av M. hör numera till Grekland. En del, den nv., tillhör Jugoslavien. Bland städer märkas Sa-loniki och Pella (de forna macedoniska konungarnas residensstad). — M. är ett skogrikt bergland med förträffliga betesmarker, varför boskapsskötsel är huvudnäring. Floddalarna äro mycket bördiga. Förnämsta produkter äro olika sädesslag, tobak och syd-frukter. Historia. M:s äldre historia är föga känd, men Herodotos uppgiver Perdikkas (omkring 700 f. Kr.) som rikets grundläggare. Av Xerxes tvingades M. att deltaga i kriget mot Grekland. I peloponnesiska kriget deltog det omväxlande på Atens och Spartas sida. Under Filip II (359—336 f. Kr.), som bland annat intog Grekland, började en storhetstid för M., som under Alexander den store utvecklades till ett världsrike. Efter Alexanders död föll väldet sönder och en tid av stridigheter mellan Alexanders fältherrar vidtog, tills M. slutligen 267 åter enades. Så småningom kommo macedonierna i konflikt med romarna, som 146 f. Kr. gjorde M. till en romersk provins. Vid romarväldets fall 395 e. Kr. kom M. under östromerska riket och erövrades sedan på 1300—1400-t. av turkarna. Under det turkiska väldet rådde stän-