Ma’kartsbukett, bukett av evighetsblommor. Namnet härleder sig från målaren Makart, på vars tavlor sådana buketter ofta förekomma. Makas’sarolja, en inom parfymindu-strin använd olja, som erhålles av blommorna av ett indomalajiskt träd (Cananga odorata). Makedo’nien, se Macedonien. Makramé, en knuten, spetsliknande frans. Makrillfiskar (Scombridse), familj bland de taggfeniga fiskarna. Spol-formig kroppsform. Två ryggfenor och vanligen också smärre bifenor. Omkring 50 arter, varav flera av ekonomisk betydelse, såsom den vanliga makrillen (Scomber scombrus). Denna kan bli 50 cm. lång men uppnår vanligen 30—40 cm. och finnes i Atlanten såväl vid europeiska som nordamerikanska kuster. Den är en livlig och snabbsimmande fisk, som i stim om våren närmar sig kusten och försvinner på hösten. Jfr Bil. Fiskar I. Makrosko’pisk, synlig för blotta ögat. Motsats, mikroskopisk. Makulatu’r, för sitt ursprungliga ändamål obrukbart papper. Mal, se Malfjärilar och Malsläktet. Malaba’rkusten, lågland i sv. delen av Främre Indien, mellan Västra Ghatsbergen och kusten. Rik på hamnar, av vilka den viktigaste är Cali-cut. .. . Malaok'a, Malajiska halvön, halvo i sydligaste delen av Bortre Indien. Uppdelas politiskt i Straits Settle-ments, Malajstaterna*, Siam* och Burma*. M. är känd för sin produktion av tenn och kautschuk. Malack’asundet, sund, vilket skiljer Sumatra från halvön Malacka och för-binder Bengaliska viken med Sydkine-siska sjön. . Maladefta, fjällgrupp i mellersta Pyrenéerna. Når 3,400 m. ö. b. ödslig ocli otillgänglig, därav namnet M., som betyder ”den förbannade”. Ma’la fi’de, lat., mot bättre vetande, i ond avsikt. Jfr Bona fide. Malaga, en av Spaniens viktigaste liamnstäder, belägen i Granada^ s. Spanien, vid Medelhavet. 153,000 inv. Biskopssäte. Export av vin, russin och sydfrukter. Malagras’ser, sammanfattande beteckning på Madagaskars urinvånare, vilka äro delade på flera stammar. Den förnämsta heter Hova. Malaj’er, sammanfattande beteckning på befolkningen på Stilla havets öar och Malackahalvön. I rashänseende kan man särskilja flera grupper. Någon säker systematik ^ ur rassynpunkt har emellertid ej ännu kunnat utbildas. I allmänhet äro M. brun-hyade oeh brunögda samt ha svart hår. Man brukar särskilja melanesier som en särskild grupp, omfattande befolkningen på öarna 11. och ö. om Nya Guinea. De ha mörkare hy oeh krusigt hår och påminna i utseendet om Nya Guineas papua. Stammarna på Borneo och Sumatra däremot ha jämförelsevis ljus hy oeh större kropps-längd. De ha ett mera indoeuropeiskt utseende, och man antar, att detta beror på tillblandning av folkelement från Indien. En. del malajstammar t. ex. på Java äro vidare starkt uppblandade med mongoler. De renare malajstammarna har man kallat poly-nesier i motsats till de nyssnämnda med mongoler uppblandade asiatiska malajerna. En del stammar, t. ex. de som bo på Karolinerna, har man uppfattat som blandras mellan polynesier och melanesier och kallat mikronesier. M. utgöra en av mänsklighetens huvudraser, sannolikt närmast besläktade med den mongoliska rasen, ehuru vissa rasdrag dock tyda på en viss släktskap med negrer. På de isolerade öarna och ögrupperna i Stilla havet har M. sedan utdifferentierats på ganska olika sätt, och tillblandning från kringboende raser bidrager också att framkalla en föga enhetlig bild. Även i kulturnivå skilja sig de olika stammarna i hög grad. I allmänhet äro de goda sjömän och ha ett enkelt jordbruk. Språken äro besläktade och sammanfattas under beteckningen malaj- och polynesiska språk. Jfr Bil. Människoraser II. >Ialaj’iska halvön, se Malacka. Malaj’iska sbyddsstatema, se Malajstaterna. Malaj’staterna, brittiska skyddssta-ter på s. Malacka, till antalet 9, av vilka 4 äro förenade till Federerade malajstaterna. 130,000 kvkm. 2.5 milj. inv., till största del malajer och kineser, till en mindre del indier. Ke-ligionen är övervägande islam. Jfr Malacka. MaPaki, gammaltestamentlig profet, som verkade omkring 460 f. Kr. Malaki’t, vackert, grönt mineral, bestående av ett vattenhaltigt koppar-karbonat (kemiskt = ärg). M. är ofta finstrålig och bildar njurformiga klumpar. Hårdhetsgrad 4. Spec. vikt 4. M., som slipad och polerad ger en mycket vacker yta, användes till olika dekorationsändamål som skrin, vaser o. dyl. M. förekommer i brytvärda mängder i några koppargruvor i TJral. Malakrtgrönt, ett tjärfärgämne. Mal ä propos [-apråpå’], fr., i otid, olägligt. Mala’ria, se Frossa. Malaspi’na, markgrevlig ätt i Italien under medeltiden, varibland märkes Germanico M., omkring 1550—1604, påv-ligt sändebud i Sverige, dit han medföljde konung Sigismund från Polen