1593--94. M. var själen i arbetet att återinföra katolicismen i Sverige. Malaspi’naglaciä’ren i s. Alaska vid foten av M:t Elias är en av jordens största nutida glaciärer. Den når ända ut till havet och dess morän-täckta yttre del är skogbeväxt. Malebranche [malbra’ngsj], N., 1638— 1715, fransk filosof, som i anslutning till Cartesius företrädde en dualistisk livsåskådning. Malediktion, förbannelse, smädelse. Maledi’verna, ögrupp i Indiska oceanen utanför sv. Främre Indien, bestående av tusentals, oftast obebodda öar. 300 kvkm. 70,000 inv., singale-ser. Religion islam. Ma’len, badort nära Båstad, vid Laholmsbukten. Malesherbes [malsärb’], C. G. de Lamoignon de, 1721—94, fransk politiker och skriftställare, var 1775—76 minister i Turgots regering, under vilken tid han gjorde allt för att påskynda reformarbetet. M. var Ludvig XVI: s försvarsadvokat inför konventet, vars misshag han ådrog sig, varför han avrättades. Malfjärilar (Tineidze), avdelning av småfjärilarna. Många äro svåra skadeinsekter inomhus, i det de angripa pälsverk, ylle, fjäder m. fl. produkter från djurriket. Hit höra bland andra pälsm a len (Tinea pellionella), t a-petmalen (T. tapetzella) och gula klädesmalen (Tineola biselliella). Naftalin, kamfer, torkade apelsinskal användas mot mal. Mal’gomaj, sjö i s. Lappland. Avlopp utgör Ångermanälven. Mal gré, fr., mot sin vilja. Motsats, bon gré. Malherbe [malä’rb], F. de, 1555—1628, fransk skald, som var föregångsman till fransk-klassiciteten och som strävade att undvika lånord och använda ett rent franskt språk. Malheur [malö’r], fr., olycka; otur, förtretlighet, missöde. Malhonett’, ohederlig, opassande. Malice [-li’s], fr., elakhet, ”onda tungor”. — M a 1 i c i ö’s el. mal i-t i ö s, elak, försmädlig. Malign’, elakartad. Malincs [-linn’], franska namnet på Mecheln. Malins [mseriins], J., 1844—1926, engelsk nykterhetsman, som spelat en betydande roll inom godtemplarorden. Mali’s, se Malice. Malkontant’ (fr. malcontent, missnöjd), oense, osams. Mall. — 1. Tunn träskiva, efter vilken kroklinjer uppdragas. — 2. Modell i naturlig storlek till vissa far-tygsdelar. Mallarmé, S., 1842—98, fransk skald, den förnämste företrädaren för symbo- lismen. M. har skrivit dikter på ett utsökt men tillkrånglat och dunkelt språk. Mailing, Matilda, f. 1864, svensk författarinna, främst bekant för sina historiska romaner (En roman om förste konsuln, Fru guvernören ^v Paris). Mallorca [maljår’ka], den största av Baleariska öarna vid Spaniens ö. kust. 3,500 kvkm. Delvis bergig. Mycket bördig. Produkter: vete, olivolja, vin, sydfrukter, hampa, silke. Huvudstad Palma. Malm. — 1. O. M., f. 1851, militär, krigsminister i Lindmans ministär 1907—11. Ordförande i evangeliska fosterlandsstiftelsen 1918—21. — 2. G. M., f. 1873, civilingenjör och industriman, sedan 1917 landshövding i Norrbottens län. M. var handelsminister i v. Sydows ministär 1920—21 och socialminister i Tryggers ministär 1923—24. Malma hed, exercisplats (före 1921) nära Malmköping. Malmaison [-mäsång], franskt slott vid Seine, nära Paris. Numera museum. Malmberg, Bertil, f. 1889, skald, som utgivit flera diktsamlingar (Uppgörelse och löfte, Orfika), vilka utmärkas av patriotism och formell elegans. Malmberget, municipalsamhälle nära Gällivare, n. Lappland. 4,100 inv. M: s järnmalmsfält är Sveriges näst största fyndighet av högprocentig järnmalm och sysselsätter omkring i,000 arbetare. Genom överenskommelse med svenska staten är brytningen begränsad till 1,350,000 ton årligen. M:s järnmalmsfält tillhör Iviruna-Luossavaarabolaget. Malmgård, beteckning på borgerska-pets sommarställen på malmerna i det gamla Stockholm. Malmköping, köping i mellersta Södermanland. 800 inv. Malmroth, C., f. 1874, landshövding i Jönköpings län, försvarsminister 1923 —24 i Tryggers ministär. Malmsjö, J. G., 1815—91, pianofabri: kant, grundläggare av M:s fabriker i Göteborg. Malmslätt, järnvägsstation i Östergötland, sedan 1916 förläggningsort för arméns flygskola. Malmström. — 1. Bernhard E. M., 1816—65, skald, 1859 professor i estetik, litteratur- och konsthistoria i Uppsala. M. angrep den nyromantiska skolan, men i hans egen diktning, som präglas av melodiskt välljud, ingå starkt romantiska element (romansen Vi suckar det så tungt uti skogen, den elegiska diktcykeln An ge lic a). — 2. C. C. G. M., 1822 —1912, broder till den förre, histori- Tidens Lexikon 51