Maltdrycksbeskattnmg, se Malt-dryckstillverkning. Maltdrycksförsiiljniiig. Import ocli försäljning av de starkaste maltdryckerna (maltdrycker med en alkohol-lialt, som överstiger 3.2 viktsprocent el. som äro inbryggda med en stamvört, vars extrakthalt överstiger 10.5 proc.) är i Sverige tillåten endast för medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt el. liknande ändamål. De medelstarka maltdryckernas försäljning regleras genom förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning av pils-nerdricka. De svagare maltdryckerna följa slutligen bestämmelserna i förordningen den 8 maj 1925 angående försäljning av vissa alkoliolfria ocli därmed jämförliga drycker. Maltdryckstillverkning;. Den första proceduren i maltdryckstillverkningen är mältningen, genom vilken malt framställes. Säd, vanligen korn, får ligga ett par dygn i vatten (stöpning), varvid den börjar gro. Det stöpta kornet upplägges härefter i högar, varvid groningen fortsätter (den egentliga mältningen). För att temperaturen under de 7—9 dygn, under vilka groningen får fortgå, ej skall stiga för högt, omskyfflas maltet dagligen el. också vidtagas andra särskilda arrangemang. Härefter avbrytes groningen därigenom, att maltet torkas vid en temperatur, avpassad efter den användning, maltet skall få (kölning-en). Det väsentliga syftet med mältningen är att frambringa diastas, ett enzym, som besitter förmågan att omvandla stärkelse till maltsocker. Den andra proceduren i M. är bryggningen. Maltet krossas i en särskild maltkross och utröres därefter med vatten i särskilda mäskkar (mäskningen). Under inverkan av diastaset förvandlas härvid stärkelsen till dextrin och maltsocker, varjämte en hel del andra kemiska processer försiggå. När all stärkelsen omvandlats, befrias lösningen, vörten, genom filtrering från de olösta maltresterna, varefter den kokas tillsammans med humle. Den sista proceduren är jäsningen. Den till 6 å 7° avkylda vörten försättes med jäst, som överför maltsockret till etylalkohol och kolsyra. Efter lämplig lagringstid är maltdrycken härefter färdig till konsumtion. — Tillverkningen av maltdrycker är i Sverige föremål för beskattning. Skattefria äro dock de maltdrycker, som tillverkas vid bryggeri (skattefritt bryggeri), där ej tillverkas andra maltdrycker än sådana, som ej hålla mer än 1.8 viktsprocent alkohol och som äro inbryggda med en stamvört, vars extrakthalt 'icke överstiger 6 proc. För maltdrycker, som tillverkas vid annat bryggeri, utgår skatt efter 75 öre för kg. malt, dock med viss reduktion, om maltavverkningen understiger en viss i lagen angiven kvantitet. v Malte’serkors, se Kors. Malte’serorrien, se Johannitorden. Maltextrakt, tjockflytande avkok på malt, som innehåller sockerarter, dextrin m. m. M. användes ibland som näringsmedel åt barn. Marthus, R., 17G6—1834, engelsk präst och nationalekonom. Särskilt känd är M. för den lära beträffande folkökningen, som han framlade. Han hävdade därvid den uppfattningen, att folkökningen, om den finge obehindrat fortgå, skulle komma att ske i långt snabbare takt än den samtidiga ökningen av de för livsuppehället erforderliga förnödenheterna. Då utvecklingen ej kunde fortgå på detta sätt, måste naturen korrigera sig själv genom folkminskning på grund av krig, hungersnöd, sjukdom m. m. För att undvika detta vore en frivillig begränsning av folkökningen en nödvändighet. Malto’s, se Maltsocker. Malträte’ra, illa behandla, missbruka. Maltskatt, se Maltdryckstillverkning. Maltsocker, en sammansatt sockerart, som bildas, om enzymet diastas, som finnes i malt och i saliv, får påverka stärkelse. Samtidigt erhålles dextrin. Under påverkan av enzymet maltas, som finnes i öljäst, övergår M. i gly-kos. Se vidare Maltdryckstillverkning. Mal’va är ett växtsläkte (familj Malvacege) med omkring 30 arter i tempererade trakter av n. halvklotet. M. har klyvfrukt, bestående av talrika delfrukter i ring kring ett plattat fäste, det hela påminnande om en ost (varav namnet kattost). I Sverige förekommer vild Kattost (M. neg-lecta), som har små blekröda blommor. Odlade äro Rosenmalva (M. alcea), som har stora, ljusröda el. vita blommor, samt Desmerös (M. mo-schata), som har hårig stjälk och doft av mysk. Malvoisir [-voasi’r] el. malvoisie, ett mycket sött madeiravin. Malö’r, se Malheur. Malört utgöres av de torkade blomställningarna av Artemisia Absint-hium (familj Compositse). Mameluck’er, ett slags vida, långa flickbyxor, som användes för länge sedan (mitten av 1800-t.). Mamluk’er, en ursprungligen av slavar sammansatt livvakt i Egypten. M. fingo snart stort inflytande och tillsatte från 1240 och fram till 1517 Egyptens sultaner. Efter den turkiska erövringen bibehöllo de ett visst inflytande, vilket bröts först vid Napoleons tåg till Egypten. Mamraa’lia, däggdjur. Mam’mon, ett arameiskt ord, som betyder rikedom. M. användes som be-