ker, professor i Uppsala 1877, ecklesiastikminister 1878—80, utövade ett betydande historiskt författarskap. (Sveriges politiska historia från Carl XII: s död till statsvälvningen 177 2.) — 3. J. A. M., 1829—1901, målare, blev efter studier i utlandet professor vid konstakademin i Stockholm 1867—94. Bland M: s målningar märkas Kung Hei-mer och Aslö g, Älvalek samt idylliska naturstämningar. Malmö (fordom ”Malmhauge”, sandhögarna), stad vid Öresund, sv. Skåne. 116.000 inv., Sveriges tredje stad. Residensstad för Malmöhus län. Säte för den skånska hovrätten. Södra Sveriges viktigaste handelsstad. Storslagna hamnanläggningar. Frihamn. Livlig sjötrafik. Ångfärje- och flyg-förbindelse med Köpenhamn. Sveriges tredje industristad. Stora mekaniska verkstäder och skeppsvarv (Kockums mekaniska verkstad). Cementindustri (Skånska cementaktiebolaget). Livsmedelsindustri (Malmö stora valskvarn). Beklädnadsindustri. M. erhöll stadsprivilegier år 1353 och blev redan under 1400-t. Skånes huvudort. Malmöhus län omfattar sv. Skåne. 4,847 kvkm., därav 151 kvkm. vatten. 502.000 inv. Nära % av jorden är odlad, Ve skogbärande. M. är vårt främsta jordbrukslän. Utom sädesslagen ha odlats vitbetor, framför allt i det bördiga området i sv., samt foderbetor och potatis. M:s andel av landets vit-betsskörd torde uppgått till ungefär %. Även boskapsskötsel är ett viktigt näringsfång. Trots bristen på vattenkraft är M. ett av våra främsta industrilän. Särskilt livsmedelsindustrin (sockerfabriker, kvarnar) är av stor vikt. Länet har 8 'städer: Malmö, Lund, Eslöv, Landskrona, Hälsingborg, Ystad, Trälleborg och Skanör-Falsterbo (numera sammanslagna till en stad). M. tillhör ecklesiastikt Lunds stift. Malmön, municipalsamhälle vid västkusten, mellersta Bohuslän. 900 inv. Fiskläge. Stenindustri. Malmö recess. — 1. I Malmö ingången överenskommelse mellan Sverige och Danmark 1524. M. förmedlades av representanter för hansestä-derna och reglerade de svensk-danska gränsförhållandena m. m. — 2. överenskommelse i Malmö 1662 mellan kommissarier för svenska regeringen och ständerna i de erövrade landskapen Skåne, Halland och Blekinge. M. ordnade landskapens förhållande till Sverige. Malo’nsyra, organisk syra, kem. formel CH2(COOH)2, framställes genom oxidation av äppelsyra och användas som utgångsmaterial vid framställ- ning av en hel del organiska föreningar. Malpi’g:hi, M., 1628—94, italiensk läkare, som på grund av sina anatomiska undersökningar räknas som en av medicinens stormän. Efter M. ha ett slags utsöndringsorgan hos vissa leddjur kallats Malpighiska kärl. Malplace’rad, ställd på orätt el. illa vald plats; olämpligt använd. Malpro’per, osnygg. Malsläktet (Silurus) tillhör mal-fiskarnas familj (Siluridce) och omfattar mer än 1,000 arter, huvudsakligen i de varmare länderna. I Europa finnes blott en art, M a 1 e n (Silurus glanis), som även tämligen sällsynt finnes hos oss bl. a. i nö. Skåne, Emån i Kalmar län, Mälaren, Hjälmaren. Egenartat utseende. Sex långa skäggtömmar omge den stora munöppningen. Kroppen är hoptryckt från sidorna. Kan bli 4 m. lång och uppnå en vikt av 200—250 kg. Är en glupsk rovfisk. Malström, virvelrörelse, som uppträder i trånga liavssund, då två tidvattenströmmar möta varandra, d. v. s., då den. utåtriktade ebbströmmen ej hinner utslockna före nästa flodström. M. äro riskabla för sjöfarten. De förekomma bland annat i Messinasundet och vid Lofoten. Malt, se Maltdryckstillverkning. Marta, ö i Medelhavet, s. om Sicilien, utgörande tillsammans med två närliggande öar, Gozzo och Comino, en brittisk kronkoloni. 300 kvkm. 225,000 inv., italienare, fransmän och araber. Huvudstad Valetta med stor och mycket besökt hamn. M. är starkt befäst och av stor betydelse för England såsom ångbåtsstation och huvudstation för brittiska medelhavsflottan. — Det inre av M. är en mycket bördig men vattenfattig och tämligen skoglös platå. Med tillhjälp av konstgjord bevattning frambringas goda skördar. Viktigaste produkter äro potatis, spannmål, bomull, sydfrukter. Fiske är en viktig näringsgren. — Historia. Under antiken var M. en fenicisk koloni och erövrades sedan av kartagerna. 218 f. Kr. kom M. i romarnas hand och senare i vandalers, goters och bysantiners. 870 erövrades ön av araberna och tillhörde Sicilien 1090—1530. Därefter kom M. som län under johannitorden, som efter M. kallade sig Malteseror den. 1798 intogs M. av Napoleon Bonaparte och tillhör sedan 1800 engelsmännen. Malta’s, enzym, som överför maltos (maltsocker) i glykos (druvsocker). Maltdrycker, av malt tillverkade drycker. Av M. finnas olika slag såsom porter, öl, pilsnerdricka, svag-dricka. Se Maltdryckstillverkning och MaltdrjTcksförsäljning.