Luftrötter på Mangrove (styltrötter). och simma genom att sammandraga klockan. På undersidan finnes munnen och kring denna fångarmar. En del arter t. ex. Röd manet (Cya-nea cappilata) har nässelceller, med vilka den brännes. Den är vanlig vid vår västkust. Blå manet (Aurelia aurita) finnes i östersjön. Den bränner ej människor. Manga’n. Kem. tecken Mn. Atomvikt 54.9. Atomvärde 2, 3, 4, 6 el. 7. Specifik vikt 7.7, smältpunkt 1,245° Metallen är hård och spröd och liknar till utseendet tackjärn. M. användes i tillsatser till vissa stålsorter samt ingår i en hel del andra legeringar t. ex. manganbrons. — Av M: s föreningar har M.-dioxiden el. M.-super-oxiden [MnC>2], vilken i naturen förekommer ^ som mineralet brunsten, stor teknisk användning såsom oxidations-medel, bl. a. vid klorframställning. Likaså har det vackert violetta saltet kaliumpermanganat [KMn04] el. ka-meleon användning som oxidations-medel och desinfektionsmedel. — Det viktigaste manganmineralet är brunsten [MnCfe]. Indien, U. S. A., Ryssland och Brasilien äro de största producenterna av M.-malm. Mang:ani’n, legering av koppar, mangan och nickel. Manga’njärn, legeringar av mangan och järn. Spegeljärn är en dylik legering, som innehåller 5—10 % järn, Mang:a’nmalmer äro framförallt brunsten och några andra mineral, som äro syreföreningar med mangan. I vårt land förekomma M. vid Lång-ban, Bölet (nära Karlsborg) och Spexeryd nära Jönköping. Mesta M. komma i närvarande tid från Brasilien. Man’go, frukter från Mangifera in-dica, ett asiatiskt fruktträd. M. äro gula, saftiga stenfrukter omkring 1 dm. i diameter. De höra till tropikernas vanligaste frukter. Man’gold, se Beta. Mang:osta’n, bär från en Garcinia-art, ett träd, som stammar från Ma-lackahalvön och odlas i tropiska länder. Mang;ro’ve, tät vegetation på slam-botten utefter tropiska kuster, som består av rikt förgrenade träd och buskar, tillhörande skilda växtfamiljer, såsom Rhizoplioracese, Verbenacese med flera. Hos flera mangroveväxter gro fröna på moderväxten, varefter de falla av och borra sig fast i slammet. Manhattan [meenhseftn], en långsträckt ö i mynningen av Hudsonfloden. Jfr New York. Manhem, i fornnordiska sagor beteckning för människornas urhem. Mani’, vurm, okuvlig åtrå efter något. Manicure, se Manikyr. Maniere’rad, stelnad, i ett vanemässigt uttryckssätt, stilart el. dyl. Manifest’, (lat. manifestus, handgriplig, tydlig), offentlig förklaring från en regering, ett parti etc. angående någon handling, något beslut el. någon åsikt; offentligt tillkännagivande. Manifestation, uppenbarande, offentliggörande, framläggande av tankar och avsikter, opinionsyttring. — Manifestet a, lägga i dagen, offentliggöra. Manikeism, en av persiska och babyloniska religionselement påverkad kristen åskådning, som under 200-t. utbredde sig i österlandet. Stiftaren, babyloniern Mani, blev korsfäst. M. fick‘ dock ej större utbredning. Särskilt på Balkanhalvön och i det inre av Asien (Turkestan) förefunnos emellertid manikeiska församlingar in i medeltiden. Maniky’r, vård av händernas naglar. Mani’la, huvudstad på Filippinerna. 285,000 inv. Hamnstad med stor export av hampa, kokosolja och tobak. Cigarrettillverkning. Mnni’lahampa, fiber från Musa textilis, som är besläktad med bananplantan och som framför allt odlas på Filippinerna. M. användes till tågvirke. ManiTla, dövstuminstitut på Djurgården, Stockholm. Manio’k, stärkelse från rotknölar av maniokväxter (Manohot utilissima och M, dulcis), buskväxter, som odlas i i