mån; dalarna, liksom sjöstränderna, äro därför upptagna av en tät jord-bruksbebyggelse. Av större sjöar må nämnas Haverövattnen ocli Holmsjön i landskapets v. del och Stödesjön längre i ö., alla genomflutna av Ljungan, samt (norra) Holmsjön, genom-fluten av den från ö. Jämtlands sjöar kommande, vid Torpsliammar i Ljungan utfallande Gimån. Berggrunden utgöres alldeles övervägande av urberg (granit och gneis). Mindre områden av yngre diabas förekomma här och var; norra delen av Alnön upptages av ett märkligt eruptivområde av ne-feliasycint och besläktade sällsynta bergarter och på Rödön förekommer rapakivi och en del andra, med den förbundna bergarter. Högsta marina gränsen når i ö. 270 m. ö. h., i v. omkring 240 m., så att de lägre delarna av landskapet och alla större dalgångar efter istiden varit betäckta av havet. Jordbruk och skogsindustrier äro landskapets huvudnäringar, de senare koncentrerade kring och emellan de båda -älvarnas mynningsområden med deras många sågverk och pappersmas-sefabriker. M: s kustområde bildar därför ett av vårt lands största och tätast befolkade industridistrikt. Vid Ljungans vattenfall i västra delen av landskapet har uppvuxit ett centrum för kemisk industri (Ljungaverken). M. tillhör Västernorrlands län. Jfr Bil. Landskapsvapen. Medelproportional, geometriskt medium. M. till de två talen a och 1) definieras genom ekvationen — — x b Medelpunkt, centrum. — 1. Mat. Med M. till en kurva förstås en så belägen punkt, att den delar alla genom densamma gående kordor mitt itu. — 2. Fys. M. till ett antal inbördes parallella krafter är en så belägen punkt, att en i densamma anbragt kraft kan ersätta alla de parallella krafterna. Medelpunktsvinkel, den vinkel, som två radier i en cirkel bilda med varandra. Medeltal, se Medelvärde. Medeltemperatur, medeltalet för ett visst antal observerade temperaturer under loppet av ett dygn (t. ex. för varje timme) är dygnets medeltemperatur; ur dygnens M. får man månadernas och årets M. och genom att fortsätta observationerna ett tillräckligt stort antal år fås de för observationsorten karakteristiska medeltemperaturerna. Ur observationerna tar man vidare ut de högsta och lägsta iakttagna temperaturerna, de absoluta maximi- och minimitemperaturerna för dygn, månader och år, ävensom samma tiders medelmaxima och medelminima. Medeltiden, det världshistoriska tidsskedet mellan ”Gamla” och ”Nya” tiden. M: s början brukar räknas från Västromerska rikets fall (476). Dess slut brukar antingen räknas vid Ivonstantinopels erövring av turkarna (1453), vid Columbus upptäckt av Amerika (1492) el. vid reformationens insättande i början av 1500-t. De för medeltiden mest typiska institutionerna äro feodalismen på statslivets område och den katolska hierarkin med det romerska påvedömet på den andliga odlingens fält. Vetenskaplig forskning och tankefrihet funnos knappast under M. Medelvärde, medium, medeltal. Se Aritmetiskt medium, Medelproportional och Harmoniskt medium. Meder, se Medien. Me’devi, Sveriges äldsta brunnsort, belägen i nv. Västergötland. Medi,a’n, en rät linje, som förenar ett hörn i en triangel med mittspetsen på motstående sida. Mediation, bemedling, medling, folkrättslig beteckning för en el. flera utomstående staters mellankomst vid uppgörandet av mellan stater rådande tvistemål. Medici [me’ditji], Medicéerna, ryktbar italiensk släkt, vilken under nästan hela 1400-t. innehade makten i Florens. — 1. Cosimo de M., 1389—1464, ledde från 1434 styrelsen i republiken Florens. M: s regeringshandlingar utmärktes av stor klokhet. Han uppmuntrade i stor utsträckning konstnärer och lärde. — 2. Lorenzo de M., 1449 —92, den förres sonson, innehade från 1469 högsta makten i Florens. M., som var mycket praktälskande, gynnade frikostigt konster och vetenskaper. Själv utgav han flera lyriska diktsamlingar. Medicinalstyrelsen, ett centralt ämbetsverk, som har till uppgift att övervaka vad som rör sjuk- och hälsovård. M. handlägger ärenden rörande medicinalväsendet och veterinärväsendet. I spetsen för M. står en generaldirektör. M. är uppdelad på olika byråer (medicinal-, hospitals-, hälsovårds-, veterinär-, kameral- och allmänna byrån samt en extra byrå för apoteksväsendet), vilka förestås av medicinalråd. Medicinalväxter, växter, som användas för beredandet av läkemedel. Man insamlar växtdelar såsom rötter, blad, blommor, frukter etc., vilka förvaras torkade (droger). I Sverige verkar sedan 1910 Svenska Medicinalväxtföreningen för odlande av M. Medicine kandidatexamen, Medicine Licentiatexamen, se Kandidatexamen och Licentiat. Medicinman, hos många vilda stammar förekommande mellanting mellan