präst och läkare, som med hjälp av besvärjelser etc. tros kunna bota sjuka, framkalla regn etc. Me’dien, forntida landskap i nv. delen av nuvarande Persien med huvudstäderna Ekbatana och Ragai. Urinvånarna kuvades av en arisk stam, mederna, vilka dock i sin tur besegrades av assyrierna. Fram emot 600-t. f. Kr. lösgjorde sig M. från Assyrien och under konung Kyaxares inföll M:s storhetstid. Snart blev M. emellertid ett lydrike under Persien och erövrades slutligen av Alexander den store. Efter dennes död tillhörde M. en tid Syrien och kom därefter under Partien (omkring 150 f. Kr.). Medieva’1, medeltida, en boktryckar-stil, efterbildande stilen i medeltida handskrifter. Ex. Medieval. Medi’na, stad i Hedsjas, v. Arabien. Omkring 15,000 inv. Till M. flydde Muhammed år 622 från sina förföljare. Han anses vara begraven där. Me dina’1, ett organiskt preparat, vilket användes som sömnmedel. Me’dio, i mitten av (en viss månad). Medio’ker, medelmåttig. — M e d i- o k r i t e’t, medelmåttighet, medelmåtta. Meditation, eftersinnande, betraktelse, begrundande, eftertanke. — M e-d i t e’r a, begrunda, fundera, grubbla. Mediterra’n, hörande till Medelhavsområdet (t. ex. mediterran flora). Mé’dium. — 1. Ämne, som förmedlar någon verkan. — 2. Se Medelvärde. — 3. Se Hypnos. Medling i arbets tvister, se Arbetsfred. Medoc [-åk’], Bordeauxvin från provinsen Medoc i s. Frankrike. Medu’sa. — 1. Se Perseus. — 2. Benämning på en del maneter. Meer, Jan van der, kallad J. Ver-meer van Delft, 1632—75, genre-, porträtt- och landskapsmålare, nådde högst i sina genrebilder, vilka avspegla äkta holländskt kynne och framför allt utmärkas av en utsökt färgkomposition. Till de ryktbaraste höra Flickan med vinglaset, Spets-knypplerskan, Brevskriver-s k a n. Meeting [mi’t-], folkmöte. Mefisto’feIes, Mefis’to, i Faustsagan namn på djävulen. Se Faust. Megafo’n, en trattformig apparat, som användes som ljudförstärkare t. ex. vid utropandet av resultat vid idrottstävlingar. MegalFtiska monument, av stenblock uppförda lämningar från stenåldern, såsom liällkistor, gånggrifter, dösar och andra stensättningar. Meghna, Ganges’ och Brahmaputras gemensamma huvudmynningsarm. Mcgä’ra, i grekiska mytologin namn på en av furierna (se Erinyer); ful, argsint och oregerlig kvinna. Mehr Ucht!, ty., ”mera ljus!”, enligt ett felaktigt påstående Goethes sista ord. Meier-Greefe [maj’er grä’fe], J., f. 1S67, en bland de ledande tyska konsthistorikerna, som bland annat särskilt arbetat för att göra Marées uppskattad och känd. Meilhac [mäjak’], H., 1831—97, fransk teaterförfattare, bekant för sina komedier, operett- och operatexter m. m. (Sköna Helena, Carmen, Lillehertigen). Meiningarna [maj’-], beteckning för ett skådespelarsällskap, som på 1870 och 80-t. verkade i Meiningen. M. ha utövat ett betydelsefullt inflytande på den europeiska skådespelarkonsten, framför allt genom sin strävan efter ett omsorgsfullt samspel. Meiningen [maj’-], se Sachsen. Meissen [maj’sen], stad i staten Saclisen, mellersta Tyskland, belägen vid Elbe, nv. om Dresden. 38,000 inv. Bekant för sin porslinsfabrik, grundlagd 1710, den äldsta i Europa (Meis-senporslin, saxiskt porslin). Meissner. — 1. Hjalmar M., f. 1865, musiker, har varit verksam som kapellmästare, bland annat vid Oskars-teatern under dess operettid och även komponerat pianostycken, militärmusik m. m. — 2. Emma M., f. Ekström, f. 1866, operettsångerska, den förres hustru. Meissonier [mäsonje’]. — 1. J. A. M., omkring 1695—1750, från Italien härstammande fransk konstnär, som utövat ett grundläggande inflytande på rokokotidens konstslöjd, ornamente-ring o. dyl. — 2. E. M. 1815—91, fransk målare, bekant för sina mestadels i litet format hållna genrebilder, vilka utmärkas av säker iakttagelseförmåga och utomordentlig tids- och lokalfärg (Schackspelare, Slagsmålet). M. målade även större tavlor med motiv från napoleonkrigen (S 1 a-get vid Friedian d, 1814). Mejram (Origanum majorana), till läppblomstriga växter hörande ört med gråludna blad och vita blommor. M. användes särskilt förr som krydda. Den härstammar från Medelhavsländerna. Mekani’k, läran om kroppars jämvikt (statik) och rörelse (dynamik). Mekaniska sediment, se Bergarter. Mekaniska värmeekvi valen ten, det tal, som anger, huru många kilogrammeter, som motsvaras av en kilogramkalori. M. är lika med 427. Mekanisk vittring, se Vittring. Mckine’s, se Meknes. Mek’ka, se Mecka.