Menor’ca, en av de Baleariska öarna utanför Spaniens ö. kust. Omkring 754 kvkm. Huvudort Mahon, 20,000 inv. Mensjevi’ker, se Bolsjevism. Mens sa’na in cor’pore sa’no, lat., ”en sund själ i en sund kropp”, uttryck hämtat från Juvenalis’ 10 :e satir, vers 356. Menstruation. Slemhinnan i livmodern sväller hos fullvuxna kvinnor periodiskt, och de ytliga skikten avstötas under blödning. M. sammanhänger med äggavlossningen. Den börjar vid 13—15 års ålder, då äggavlossningen börjar, och den slutar kring 45 år, då äggstockarna sluta att avsöndra ägg. Den förstnämnda tidpunkten kallas puberteten, den sistnämnda kallas menopausen el. klimakteriet. Tidsavståndet mellan M. brukar vara 28—30 dagar. Blödningen varar 1—6 dygn och blodmängden uppgår till omkring 100 gr. Såväl blodmängd som tider variera dock i hög grad hos olika kvinnor. M. är ibland åtföljd av smärtor och illamående. Under tiden närmast före och under M. påverkas ämnesomsättning, temperatur etc. Även nervsystemet har denna tid en viss labilitet, en ökad retbarhet och känslighet. Mcnsu’r, mått. M. är även benämning på tyska studentdueller. Mensura’bel, mätbar. Mcnta’1, hörande till själen, psykisk. Mention [mangsiång’], fr., omnämnande. — M. honorable, hedersomnämnande. Mento’1, mentakamfer, en kamferart, som förekommer i pepparmyntolja. Användes på grund av sin lukt och sin angenäma, kylande smak i parfymer och konfityrer. Mcnto’ne, stad och kurort vid Medelhavet, sö. Frankrike, nära gränsen till Italien. 20,000 inv. Mcn’tor, av Homerus omtalad såsom Odysseus’ vän och lärare åt hans son Telemachos. Med M. brukar man därför mena en person, som handleder en yngre och oerfaren. Menu’ el. meny’, fr., matsedel. Menuett’, sirlig, gammaldags fransk dans i % takt. M. var särskilt omtyckt vid Ludvig XIV: s hov. Meny, se Menu. Men’zel, A. F. v., 1815—1905, tysk målare. M. började med ypperliga teckningar och övergick sedan till oljemålningen. Hans, oftast historiska, målningar utmärkas av en för denna period sällsynt verklighetstrohet och klarhet i utförandet (F 1 ö j t k o n-serten i Sans-souci). Mequine’z, se Meknes. Mera’n, stad och vinterkurort i italienska Tyrolen, nära floden Adige. 11,000 inv., tillsammans med byarna Ober- och Untermais, vilka höra till kurområdet, 22,000 inv. Mercator [-ka’tor], B., 1512—94, nederländsk kartograf, bekant särskilt på grund av den efter honom uppkallade kartprojektionen. Mereerise’ring, efter engelsmannen Mercer uppkallad metod att ge silkes-glans och ökad hållbarhet åt garn och tyg av bomull. Mercu’rius, se Hermes. Meredith [mer’edith], George, 1828 —1909, engelsk författare. M. debuterade med en samling dikter men blev berömd först i och med sin roman Richard Feverels eldprov, en engelsk samtidsskildring. Denna bok är en sällsynt väl genomarbetad själsstudie, fylld av humor, ironi och tragik. Berömdast av M:s övriga romaner äro Egoisten och Diana på korsvägen. M:s stil är smidig och träffande men ofta dunkel. M. är det Viktorianska tidevarvets siste store romanförfattare. Möre noble [mä’r nåbbl], fr., ”ädel moder”, skådespelerska, som utför en ädel äldre karaktärsroll. Jfr Pére noble. Meresjkov’skij, D. S,. f. 1866, rysk författare och litteraturkritiker. M. vann berömmelse med sin trilogi Kristus och Antikrist, utgörande tre fristående historiska romaner, intressanta genom sin ypperliga tidsfärg. Värdefullast av M: s_ litterära essayer äro de över Tolstoj, Do-stojevski och Gogol. Meridia’n, storcirkel, som tänkes gående genom jordens poler; motsvarande tänkta linjer på himmelssfären. Meridia’ncirkel, det viktigaste instrumentet för bestämning av himlakropparnas lägen på himmelssfären. M. består av en tub, som är vridbar endast kring en noggrant i ö.-v. riktad, horisontell axel. Medels mikroskopisk avläsning på en vid axeln fästad gradskiva kan stjärnans deklination bestämmas; genom automatisk registrering på ett stjärntidsur kan ögonblicket för stjärnans passerande av tubens hårkors annoteras och därmed stjärnans rektascension. Meridia’nhöjd, den höjd över horisonten, som en stjärna har, då den passerar meridianen, en linje, som tänkes dragen på himlavalvet från n. till s. genom nordpolen. Solens M. kallas dess middagshöjd. Då en stjärna passerar meridianen, säges den kulminera. Meri’dies, lat., middag, söder. — Ante merfdiem (a. m.), före middagen. — Post meri’diem (p. m.), efter middagen. Me’rikanto, O., 1868—1924, finländsk tonsättare och orgelvirtuos. M. har komponerat på folkmelodier byggda sånger samt operor.