Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Menorca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mérimée [-me’], Pro sper, 1803—70,
fransk författare. M. har nått
mästerskap på novellens område
(Colom-b a, Carmen). Han väljer helst
historiska el. exotiska miljöer. Hans
stil är fulländad i objektiv klarhet
och nykter realism. Till sin
livsuppfattning är han pessimist och ironiker.
Förutom noveller har M. skrivit
kritiska och arkeologiska arbeten samt
reseskildringar och historiska
berättelser (Från
Bartolomeinat-t e n s tid).
Meri’no, se Fårsläktet.
Mer i’t, förtjänst; arbete, vilket
räknas till godo för befordran. —
Meri-t e’r a sig, skaffa sig meriter, göra
sig värdig.
Merkanti’1, rörande handeln,
handels-, köpmanna-, krämaraktig.
Merkantilism, en under 16- och
1700-talen härskande politisk åskådning,
som avsåg att genom statliga
skyddsåtgärder och ingripanden skaffa det
egna landet en gynnsam handelsbalans
och därigenom inre välstånd och
styrka utåt. Det utslagsgivande för M. var
att så mycket penningar som möjligt
strömmade in och så litet som
möjligt ut ur landet. För att främja
en effektiv produktion inom landet
bekämpade M. alla former av
skråväsende och lokala tullsystem
(stads-tullar etc), varigenom de förut
splittrade länderna blevo ekonomiska
enheter. Utförseln uppmuntrades genom
exportpremier och införseln
försvårades genom höga tullar el.
importförbud. Sjöfarten understöddes genom
statsbidrag till handelskompanier,
särskilt på fjärran länder. En
kolonialpolitik, som avsåg att ekonomiskt
knyta kolonierna uteslutande till
moderlandet, ingick också i M.
Befolkningstillväxten uppmuntrades. Endast
jordbrukets intressen tillbakasattes
i allmänhet. M: s åskådningssätt var
i mångt och mycket bestämmande för
den ekonomiska politiken i Sverige
under stormaktstiden men blev mest
konsekvent och ganska trångsynt
till-lämpat under frihetstiden. Den
mer-kantilistiska politikens främste
representant i utlandet var fransmannen
Colbert.
Merkapta’ner, en grupp
svavelhalti-ga, organiska föreningar, som
innehålla radikalen SH. De äro oljor med en
synnerligen genomträngande, vidrig
lukt. *
Merku’riföreningar, kem. föreningar
av 2-värdigt kvicksilver.
Merku’rius, den närmast solen
kretsande och minsta av de 8 stora
planeterna. M: s bana är ovanligt
excentrisk ; medelavståndet från solen
är 0.4 av jordens. Planetens
diameter är yB av jordens och dess
omloppstid kring solen 88 dygn. Största elonga-
tionen är 23°. På grund av att den
ej avlägsnar sig längre från solen, är
planeten svår att iakttaga, och man
vet ej med bestämdhet, huruvida den
roterar el. alltid vänder samma sida
mot solen. I kikare visar M. liknande
faser som månen och Venus. På grund
av M-banans lutning mot ekliptikans
plan passerar den endast
undantagsvis solskivan, mot vilken den då
synes som en liten rund, svart fläck;
denna företeelse kallas M.-passage.
Astronomiskt tecken
Merku’roföreningar, kem. föreningar
av 1-värdigt kvicksilver.
Merlin [mör’-], en i brittiska sagor
omtalad krigare, bard och trollkarl.
Me’roe, grekisk-romersk benämning
på det etiopiska rikets huvudstad och
trakten däromkring mellan Nilen,
Ätbara och Blå Nilen. Vid M. finnas
märkliga ruiner.
Meroving’erna, den första
konungaätten i det frankiska riket. Ättens
stamfader skall ha varit konung
Mero-vseus, som levde på 400-t. M.
efterträddes på 700-t. av den karolingiska
ätten.
Merr’ick, Leonard, 1864—1917, engelsk
romanförfattare, vars arbeten nått en
vidsträckt popularitet i hemlandet.
Merrimac [-maek], sydstaternas
pansarfartyg under nordamerikanska
inbördeskriget. Vid en strid på
Hamp-tons redd 1862 måste M. vika för
nordstaternas av John Ericsson
konstruerade Monitor*.
Merry old England [mer’i åuld
ing’-IsendJ, eng., ”glada gamla England”,
engelskt nationaluttryck från 1300-t.
Mersey [mö’si], engelsk flod, vilken
med en bred mynningsvik utfaller i
Irländska sjön. Längd 140 km.
Kanaliserad, viktig samfärdselled. Vid
M. ligga Manchester och, vid
mynningen, Liverpool.
Merthyr Tydfil [m£e’thse tid’vil],
stad och grevskap i s. Wales,
England. 85,000 inv. De rika kol- och
järnfyndigheterna invid M. ha
skapat en livlig järnindustri.
Merv, stor oas sv. om Bokhara, sv.
Turkestan. 3,700 kvkm. 15,000 inv.,
turkmener. Textilindustri,
tillverkning av mattor.
Merveilleuses [märväjö’s], skämtsam
beteckning för de enligt tidens mod
klädda damerna på direktoriets tid i
Frankrike.
Mervärde, se Marx.
Meryon [-riång*], C., 1821—68, fransk
etsare, som räknas till grafikens mest
kända namn. Han har särskilt
skapat tekniskt och konstnärligt
mästerliga stadsbilder från Paris.
Me’sabi Range [-räjndj] i nö.
Minnesota, U. S. A., ett av Nordamerikas
viktigaste järnmalmsdistrikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
