Mérimée [-me’], Pro sper, 1803—70, fransk författare. M. har nått mästerskap på novellens område (Colom-b a, Carmen). Han väljer helst historiska el. exotiska miljöer. Hans stil är fulländad i objektiv klarhet och nykter realism. Till sin livsuppfattning är han pessimist och ironiker. Förutom noveller har M. skrivit kritiska och arkeologiska arbeten samt reseskildringar och historiska berättelser (Från Bartolomeinat-t e n s tid). Meri’no, se Fårsläktet. Mer i’t, förtjänst; arbete, vilket räknas till godo för befordran. — Meri-t e’r a sig, skaffa sig meriter, göra sig värdig. Merkanti’1, rörande handeln, handels-, köpmanna-, krämaraktig. Merkantilism, en under 16- och 1700-talen härskande politisk åskådning, som avsåg att genom statliga skyddsåtgärder och ingripanden skaffa det egna landet en gynnsam handelsbalans och därigenom inre välstånd och styrka utåt. Det utslagsgivande för M. var att så mycket penningar som möjligt strömmade in och så litet som möjligt ut ur landet. För att främja en effektiv produktion inom landet bekämpade M. alla former av skråväsende och lokala tullsystem (stads-tullar etc), varigenom de förut splittrade länderna blevo ekonomiska enheter. Utförseln uppmuntrades genom exportpremier och införseln försvårades genom höga tullar el. importförbud. Sjöfarten understöddes genom statsbidrag till handelskompanier, särskilt på fjärran länder. En kolonialpolitik, som avsåg att ekonomiskt knyta kolonierna uteslutande till moderlandet, ingick också i M. Befolkningstillväxten uppmuntrades. Endast jordbrukets intressen tillbakasattes i allmänhet. M: s åskådningssätt var i mångt och mycket bestämmande för den ekonomiska politiken i Sverige under stormaktstiden men blev mest konsekvent och ganska trångsynt till-lämpat under frihetstiden. Den mer-kantilistiska politikens främste representant i utlandet var fransmannen Colbert. Merkapta’ner, en grupp svavelhalti-ga, organiska föreningar, som innehålla radikalen SH. De äro oljor med en synnerligen genomträngande, vidrig lukt. * Merku’riföreningar, kem. föreningar av 2-värdigt kvicksilver. Merku’rius, den närmast solen kretsande och minsta av de 8 stora planeterna. M: s bana är ovanligt excentrisk ; medelavståndet från solen är 0.4 av jordens. Planetens diameter är yB av jordens och dess omloppstid kring solen 88 dygn. Största elonga- tionen är 23°. På grund av att den ej avlägsnar sig längre från solen, är planeten svår att iakttaga, och man vet ej med bestämdhet, huruvida den roterar el. alltid vänder samma sida mot solen. I kikare visar M. liknande faser som månen och Venus. På grund av M-banans lutning mot ekliptikans plan passerar den endast undantagsvis solskivan, mot vilken den då synes som en liten rund, svart fläck; denna företeelse kallas M.-passage. Astronomiskt tecken Merku’roföreningar, kem. föreningar av 1-värdigt kvicksilver. Merlin [mör’-], en i brittiska sagor omtalad krigare, bard och trollkarl. Me’roe, grekisk-romersk benämning på det etiopiska rikets huvudstad och trakten däromkring mellan Nilen, Ätbara och Blå Nilen. Vid M. finnas märkliga ruiner. Meroving’erna, den första konungaätten i det frankiska riket. Ättens stamfader skall ha varit konung Mero-vseus, som levde på 400-t. M. efterträddes på 700-t. av den karolingiska ätten. Merr’ick, Leonard, 1864—1917, engelsk romanförfattare, vars arbeten nått en vidsträckt popularitet i hemlandet. Merrimac [-maek], sydstaternas pansarfartyg under nordamerikanska inbördeskriget. Vid en strid på Hamp-tons redd 1862 måste M. vika för nordstaternas av John Ericsson konstruerade Monitor*. Merry old England [mer’i åuld ing’-IsendJ, eng., ”glada gamla England”, engelskt nationaluttryck från 1300-t. Mersey [mö’si], engelsk flod, vilken med en bred mynningsvik utfaller i Irländska sjön. Längd 140 km. Kanaliserad, viktig samfärdselled. Vid M. ligga Manchester och, vid mynningen, Liverpool. Merthyr Tydfil [m£e’thse tid’vil], stad och grevskap i s. Wales, England. 85,000 inv. De rika kol- och järnfyndigheterna invid M. ha skapat en livlig järnindustri. Merv, stor oas sv. om Bokhara, sv. Turkestan. 3,700 kvkm. 15,000 inv., turkmener. Textilindustri, tillverkning av mattor. Merveilleuses [märväjö’s], skämtsam beteckning för de enligt tidens mod klädda damerna på direktoriets tid i Frankrike. Mervärde, se Marx. Meryon [-riång*], C., 1821—68, fransk etsare, som räknas till grafikens mest kända namn. Han har särskilt skapat tekniskt och konstnärligt mästerliga stadsbilder från Paris. Me’sabi Range [-räjndj] i nö. Minnesota, U. S. A., ett av Nordamerikas viktigaste järnmalmsdistrikt.