Midi., officiell förkortning på Michigan*, U. S. A. Michae'Iis [mika-], S., f. 1865, dansk författare. M: s diktning är starkt lyriskt betonad. Hans prosaverk omfatta dels romaner (Hellener och barbarer, Den eviga snön), dels skådespel, bland vilka det mest kända är Ett revolutionsbröl-1 o p. Michel, S: t, se S: t Michel. Michelan^elo (hette egentligen Buo-narotti), 1475—1564, italiensk renässanskonstnär, verksam som målare, bildhuggare och arkitekt. M. har blivit kallad ”barockens fader”, med vilken beteckning man velat angiva, att hans verk avsluta högrenässansen och genom sin friare och livfullare karaktär inleda barockens konströrelse. M. är en utpräglat egenartad konstnär, som med våldsam men dock väl avvägd kraft ger uttryck för sina konstnärliga strävanden. Bland M: s skulpturer må nämnas den vackra Pietagruppen, den döde Kristus på sin moders knän, samt den ungdomligt friska David statyn, som är huggen ur ett enda marmorblock. Skulpturerna över hertigarna G i u 1 i-a n o och Lorenzo i Medicéernas gravkapell jämte de beledsagande figurerna Dagen och Natten, Gryningen och Skymningen höra till nyare tidens mest kända och uppskattade konstverk, vilket även kan sägas om M: s största freskomål-ning, Yttersta domen i Sixtin-ska kapellet. Om M: s banbrytande verksamhet som arkitekt vittna S: t Peterskyrkan i Rom, som till stor del — framför allt den imponerande kupolen — är hans verk liksom den ståtliga konsolgesimsen på Palazzo Far nes e. Som människa var M. stolt och svårtillgänglig och gick helt upp i sin konst. Många av hans största konstnärliga planer nådde aldrig sin fullbordan; vad han utförde ställer honom dock i en särklass bland mänsklighetens heroer. Michelet [misjlä’], J., 1798—;1874, fransk historiker, 1838 professor i historia vid Collége de France. Hans föreläsningar höllos i en entusiastiskt liberal anda, vilket två gånger förskaffade honom förbud mot deras fortsättande. Bland hans på ett levande och färgrikt språk avfattade arbeten märkas Histoire de France och Histoire de la Révolution. Michelsen [mick’-], P. K., 1857—1926, norsk statsman. 1903 var M. medlem av Hagerup-Ibsens ministär i egenskap av finansminister efter att först ha varit medlem av statsrådsavdel-ningen i Stockholm. Under unionskri sen 1905 ledde M. som statsminister (1905—07) med synnerlig skicklighet de norska förhandlingarna, därvid med allvar arbetande för fredens bevarande. Michel son [mik’lssen], A. A., f. 1852, tysk fysiker, verksam i Amerika. M. har utfört betydelsefulla mätningar av ljusets hastighet. Han erhöll Nobelpris i fysik 1907. Michigan [misj’ig£en], förkortat Mich., stat i n. Förenta Staterna. 150,000 kvkm., 3,608,000 inv. Huvudstad Lan-sing, 58,000 inv. Viktigaste städer Detroit, 994,000 inv., och Grand Rapids, 146.000 inv. — M. är huvudsakligen ett lågland. Åkerbruk och boskapsskötsel intaga* främsta platsen bland näringsgrenarna med vete, majs och råg som viktigaste sädesslag. Olika slag av trädgårdsalster samt sockerbetor odlas. M. producerar en stor del av Förenta Staternas järnmalm. Där bry-tes också koppar. Industrin omfattar huvudsakligen sågverk, trämasse-och pappersfabriker samt kvarnar. Michigansjön [misj’-], sjö i n. Förenta Staterna, den näst största av de Canadiska sjöarna. 58,000 kvkm. Står genom Mackinacsundet i förbindelse med sjön Huron. Mickicwicz [mitskje’vitsj], A., 1798 —1855, polsk skald. M: s förnämsta verk är den i homerisk stil skrivna dikten Herr Tadeusz, en polsk adelshistoria från åren 1811—12, fylld av humor och patriotism. M. var en patriotisk entusiast; hans starkt svärmiska natur blev med tiden allt mera fången i mysticismen. Han anses vara en av den polska diktningens främste representanter. Mi’das, frygisk sagokonung. Enligt sagan skall M. som gudagåva fått förmågan att till guld förvandla allt vad lian vidrörde. Även hans mat och dryck blevo till guld. M. lyckades bli befriad från denna besvärliga förmåga genom att bada 1 floden Paktolos, vilken hädanefter uppslammade guldhal-tig sand. En annan saga berättar, att Apollon straffade M. med åsneöron, emedan M. vid en musikalisk tävlan mellan Pan och Apollon skänkt den förre priset. M. sökte förgäves dölja sina åsneöron under en frygisk mössa. Middagshöjd, se Meridianhöjd. Middelfart, stad vid Snseringen, den smalaste, endast 800 meter breda delen av Lilla Bält, Fyen, Danmark. 7.000 inv. Nordiske Kabel- og Traad-fabrikker. Fiske. Från det nära staden belägna Strib ångfärja till Fre-dericia på Jylland. Midfastosöndagen, den fjärde söndagen i fastan. Midgård, i nordiska gudasagan namn på en mot jättarna byggd skydds-mur; ibland betecknar M. människornas värld, som är inhägnad av denna mur.