Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexikanska bukten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
radekammare på för närvarande 258
medlemmar. Huvudstaden, Mexico,
615,000 inv., är belägen på
Mexikanska högslätten. Den är medelpunkt
för landets politiska, kulturella och
ekonomiska liv. — Historia. Då
spanjorerna inträngde i M. (1519)
beboddes landet av indianska folk, bland
vilka aztekerna voro de mäktigaste.
Deras välde sträckte sig över stora
områden, men deras
samhällsorganisation var ej stark nog att motstå de
spanska erövrarna. Under ledning av
Fernando Cortez* bemäktigade sig
dessa aztekernas huvudstad (1Ö21) och
besegrade den siste aztekiske
konungen, Guatemozin. Cortez blev till en
början styresman över M. (”Nya
Spanien”), men 1535 tillsattes en
viee-konung. Vicekonungadömet Nya
Spanien omfattade förutom det egentliga
M. med Yucatan även Spaniens
nordamerikanska besittningar i n. och ö.
Inom landet uppstod tidigt en stark
folkblandning. Spanjorerna förblevo
herrar i M. ända till lS00-t:s början,
då efter en serie revolutionsförsök
(1810—21) den spanske vicekonungen
måste erkänna M: s oberoende. M.
omvandlades till en federativ republik
och erhöll 1824 sin nya författning.
Först 1836 erkände emellertid Spanien
M:s självständighet. 1838—39 fördes
krig med Frankrike, vilket medförde
hårda skadestånd för M. 1846 utbröt
krig med Förenta staterna och i
freden 1848 måste M. avträda Nya M.
och övre Californien samt som
oberoende stat erkänna Texas, som redan
1836 lösryckt sig från M. Den följande
tiden kännetecknades av häftiga
stridigheter inom landet, tills Juarezl861
som diktator trädde i spetsen för
styrelsen. Dennes hänsynslösa styrelse
medförde tvister med utlandet och
framkallade väpnad intervention från
England, Spanien och Frankrike. Med
England och Spanien ingicks
emellertid förlikning, men den franska
truppstyrkan kvarstannade och gjorde ett
försök att upprätta en av Frankrike
beroende monarki i M. (se
Maximilian), vilket dock misslyckades,
varefter Juarez åter valdes till president.
1877—1911 innehades makten av
presidenten Diaz. Efter denna tid utbröto
ånyo upprorsrörelser. Under de
senaste åren ha förhållandena i M., efter
intervention från Förenta Staternas
sida, ånyo stabiliserats.
Det katolska prästerskapet har ända
in i våra dagar i Mexico spelat en
avgörande politisk roll. Under
president Calles pågår 1926 en häftig
kulturkamp mot prästväldet, som lett till
att påven belagt landet med interdikt,
en åtgärd, som ej tillgripits sedan
1606. — 2. Huvudstad i M. 1, nära
Texcocosjön, 600,000 inv. Universitet.
Glas-, cigarr- och möbelindustri. M.
ligger på platsen för Tenochtitlan,
aztekernas gamla huvudstad.
Mexika’nska bukten, stort inhav vid
U. S. A:s s. och Mexicos ö. kust,
förbundet med Atlanten genom
Florida-sundet och med Karibiska havet genom
Yucatansundet. Når ett djup av
3,900 m.
Mexikanska högslätten, se Mexico.
Mexiko, se Mexico.
Meyer [maj/er]. — J. M., 1796—1856,
tysk bokförläggare, som bland annat
utgivit ett världsberömt
konversationslexikon. — 2. C. F. M., 1825—98,
schweizisk författare, som utgivit
dikter, noveller och romaner, vilka
ernått en viss popularitet.
Meyerbeer [maj’erber], G., 1791—
1864, tysk tonsättare. M. komponerade
företrädesvis operor och förenade en
ypperlig instrumentering med smidig
melodisk behandling samt en ovanlig
dramatiseringskonst
(Hugenotter-n a, Afrikanskan).
Meyer-Foerster [maj’er-förs’-], V., f.
1862, tysk författare, som med sitt
studentromantiska skådespel Gamla
Heidelberg vunnit stor
popularitet.
Meyerhof [maj’erhåf], O., f. 1S84,
tysk läkare, som för sina
undersökningar över ämnesomsättningen i
arbetande muskler 1922 erhöll Nobelpris
i medicin tillsammans med Hill.
Meyrink [maj’-], G., f. 1868,
österrikisk författare, som skrivit
romaner med skräckfyllt och fantastiskt
innehåll, bland vilka särskilt märkes
G o 1 e m.
Meytens [mej’tens], M. van, 1695—
1770, svensk-österrikisk
porträttmålare. M. var synnerligen anlitad av hela
Europas bemärkta personer, särskilt
furstefamiljerna, och utförde en
massa porträtt i olja, emalj och miniatyr.
Han var mest verksam i Wien, där
han 1759 valdes till direktör för
konstakademin.
MezzanFn [met’sa-], halvvåning,
lägre mellanvåning, entresolvåning. M.
användes ofta i de italienska
renässanspalatsen.
Mezzo [met’so], fem. mezza, it., mus.,
halv, till hälften. M. f o r’t e,
halv-starkt. — M. piano, tämligen svagt.
— M. v o c e, med halv röst, dämpat.
Mezzotin’togravyr [metso-],
svart-konstmanér, en särskild art av
kopparstick. Utmärkande för M. är att
dagerpartierna arbetas fram ur
skuggan genom avskavning och utjämning
av den först uppruggade metallytan.
Mg, kem. tecken för en atom
magnesium. — Förkortning för milligram.
Miasm’ el. miasma, äldre benämning
för smittämne, som bildas utanför
människokroppen och tillföres denna
genom parasiter (ohyra, myggor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
