radekammare på för närvarande 258 medlemmar. Huvudstaden, Mexico, 615,000 inv., är belägen på Mexikanska högslätten. Den är medelpunkt för landets politiska, kulturella och ekonomiska liv. — Historia. Då spanjorerna inträngde i M. (1519) beboddes landet av indianska folk, bland vilka aztekerna voro de mäktigaste. Deras välde sträckte sig över stora områden, men deras samhällsorganisation var ej stark nog att motstå de spanska erövrarna. Under ledning av Fernando Cortez* bemäktigade sig dessa aztekernas huvudstad (1Ö21) och besegrade den siste aztekiske konungen, Guatemozin. Cortez blev till en början styresman över M. (”Nya Spanien”), men 1535 tillsattes en viee-konung. Vicekonungadömet Nya Spanien omfattade förutom det egentliga M. med Yucatan även Spaniens nordamerikanska besittningar i n. och ö. Inom landet uppstod tidigt en stark folkblandning. Spanjorerna förblevo herrar i M. ända till lS00-t:s början, då efter en serie revolutionsförsök (1810—21) den spanske vicekonungen måste erkänna M: s oberoende. M. omvandlades till en federativ republik och erhöll 1824 sin nya författning. Först 1836 erkände emellertid Spanien M:s självständighet. 1838—39 fördes krig med Frankrike, vilket medförde hårda skadestånd för M. 1846 utbröt krig med Förenta staterna och i freden 1848 måste M. avträda Nya M. och övre Californien samt som oberoende stat erkänna Texas, som redan 1836 lösryckt sig från M. Den följande tiden kännetecknades av häftiga stridigheter inom landet, tills Juarezl861 som diktator trädde i spetsen för styrelsen. Dennes hänsynslösa styrelse medförde tvister med utlandet och framkallade väpnad intervention från England, Spanien och Frankrike. Med England och Spanien ingicks emellertid förlikning, men den franska truppstyrkan kvarstannade och gjorde ett försök att upprätta en av Frankrike beroende monarki i M. (se Maximilian), vilket dock misslyckades, varefter Juarez åter valdes till president. 1877—1911 innehades makten av presidenten Diaz. Efter denna tid utbröto ånyo upprorsrörelser. Under de senaste åren ha förhållandena i M., efter intervention från Förenta Staternas sida, ånyo stabiliserats. Det katolska prästerskapet har ända in i våra dagar i Mexico spelat en avgörande politisk roll. Under president Calles pågår 1926 en häftig kulturkamp mot prästväldet, som lett till att påven belagt landet med interdikt, en åtgärd, som ej tillgripits sedan 1606. — 2. Huvudstad i M. 1, nära Texcocosjön, 600,000 inv. Universitet. Glas-, cigarr- och möbelindustri. M. ligger på platsen för Tenochtitlan, aztekernas gamla huvudstad. Mexika’nska bukten, stort inhav vid U. S. A:s s. och Mexicos ö. kust, förbundet med Atlanten genom Florida-sundet och med Karibiska havet genom Yucatansundet. Når ett djup av 3,900 m. Mexikanska högslätten, se Mexico. Mexiko, se Mexico. Meyer [maj/er]. — J. M., 1796—1856, tysk bokförläggare, som bland annat utgivit ett världsberömt konversationslexikon. — 2. C. F. M., 1825—98, schweizisk författare, som utgivit dikter, noveller och romaner, vilka ernått en viss popularitet. Meyerbeer [maj’erber], G., 1791— 1864, tysk tonsättare. M. komponerade företrädesvis operor och förenade en ypperlig instrumentering med smidig melodisk behandling samt en ovanlig dramatiseringskonst (Hugenotter-n a, Afrikanskan). Meyer-Foerster [maj’er-förs’-], V., f. 1862, tysk författare, som med sitt studentromantiska skådespel Gamla Heidelberg vunnit stor popularitet. Meyerhof [maj’erhåf], O., f. 1S84, tysk läkare, som för sina undersökningar över ämnesomsättningen i arbetande muskler 1922 erhöll Nobelpris i medicin tillsammans med Hill. Meyrink [maj’-], G., f. 1868, österrikisk författare, som skrivit romaner med skräckfyllt och fantastiskt innehåll, bland vilka särskilt märkes G o 1 e m. Meytens [mej’tens], M. van, 1695— 1770, svensk-österrikisk porträttmålare. M. var synnerligen anlitad av hela Europas bemärkta personer, särskilt furstefamiljerna, och utförde en massa porträtt i olja, emalj och miniatyr. Han var mest verksam i Wien, där han 1759 valdes till direktör för konstakademin. MezzanFn [met’sa-], halvvåning, lägre mellanvåning, entresolvåning. M. användes ofta i de italienska renässanspalatsen. Mezzo [met’so], fem. mezza, it., mus., halv, till hälften. M. f o r’t e, halv-starkt. — M. piano, tämligen svagt. — M. v o c e, med halv röst, dämpat. Mezzotin’togravyr [metso-], svart-konstmanér, en särskild art av kopparstick. Utmärkande för M. är att dagerpartierna arbetas fram ur skuggan genom avskavning och utjämning av den först uppruggade metallytan. Mg, kem. tecken för en atom magnesium. — Förkortning för milligram. Miasm’ el. miasma, äldre benämning för smittämne, som bildas utanför människokroppen och tillföres denna genom parasiter (ohyra, myggor).