Mikroskop. Till vänster det första, av Leeuwenhoek konstruerade, mikroskopet, till höger modernt mikroskop. lande till det ursprungliga föremålet omvänd, ytterligare förstorad skenbild (bild, alstrad av strålarnas förlängda riktningslinjer). Mil. En gammal svensk mil är 10,688.54 m. En nymil är 10 km. el. 10,000 m. En engelsk mil är 1,609.315 m. En sjömil är 1,852 m. MPlan I, 1854—1901, konung av Serbien, tillhörande det med furstehuset Karageorgewitsch tävlande huset Obre-novitj, tillträdde regeringen 1872 som furste av Serbien, lät utropa sig till konung 1882. M. motarbetade särskilt det ryska inflytandet på Balkanhalvön. 1889 abdikerade han till förmån för sin son Alexander. Mila’no, residensstad i landskapet Lombardiet, n. Italien, 853,000 inv. Lombardiets förnämsta handels- och industristad med stora sidenfabriker. Berömd domkyrka, uppförd av marmor i spetsbågestil. Mile’tos, forntida stad i landskapet Karien på sv. kusten av Mindre Asien. M. var länge medelpunkten i det jo-niska statsförbundet och en av antikens främsta handelsstäder. Från M. härstammade flera av Greklands mest bemärkta män (filosofen Thales, romanförfattaren Aristeides, skalden Fokylides m. fl.). Mile’tus, se Miletos. Mili’s, milistrupper, ungefär liktydigt med landstorm, nödtorftigt utbildade trupper, uppbådade till understöd av fälttrupperna i krig. MilPtieombudsmannen, se M. O. Militärattaché, en arméofficer, som placerats vid en beskickning i ett främmande land för att studera de militära förhållandena i detta land och deras utveckling. Marinattachéerna äro sjöofficerare med liknande uppgift och ställning. Militärkejsare, soldatkejsare, beteckning för de romerska kejsarna från Commodus till Diocletianus (180—285 e. Kr.), vilka i allmänhet uppsattes på tronen av hären. Miljard, se Milliard. Miljon, se Million. Miljö’, omgivning, samhällsstånd, verksamhetsområde; hål vid långsidans mitt på en biljard. Mill, John Stuart, 1806—73, engelsk filosof, som i anslutning till den engelska erfarenhetsfilosofin särskilt framhållit det induktiva tänkandets vikt för den vetenskapliga forskningen. Största betydelsen ha de av hans arbeten, som behandla samhällsproblem. Han uppställer i anslutning till Bent-ham samhällsnyttan som mätare pä handlingars värde och har gjort sig till talesman för en hel del reformsträvanden. Samtidigt som M. betonar den individuella frihetens betydelse för en sund samhällsutveckling och påpekar genomsnittsmänniskans benägenhet att betrakta originalitet och självständighet även i likgiltiga ting som omoraliska, framhåller M. betydelsen av statsingripande i en hel del fall t. ex. förbjudande av barnarbete i fabriker etc. För den politiska liberalismen har M: s arbeten i många avseenden varit grundläggande. Millais [mirejs], J. E., 1829—96, engelsk målare, vars porträtt av kända män äro högt skattade. MiFle [mill], lat., tusen. Milh^nnium, årtusende, även det tusenåriga riket. Millerand [millrang’], A., f. 1859, fransk statsman. 1885 valdes M. till ledamot av deputeradekammaren och innehade senare vid flera tillfällen olika ministerposter; bl. a. var han krigsminister 1912 i Poincarés ministär. Ursprungligen socialist har M. småningom gått åt höger. Sedan 1920 konseljpresident valdes M. s. å. till franska republikens president. 1924, efter vänsterns seger vid valen till deputeradekammaren, tvangs han att avgå på grund av det stöd, han givit Poincarés politik. MiPles, Carl, f. 1875, svensk bildhuggare. M. vann först större uppmärksamhet med sin skiss till Sten Sture d. ä:s monument, vilket dock först efter mer än tjugu är, 1925, uppställdes på Kronåsen s. om Uppsala. Bland hans mest kända senare arbeten äro Gustav Vasa i Nordiska muséet, Bågskytten vid Liljevalchs konsthall och Tegnér-monumentet, Stockholm. M. har i övrigt utfört en mängd skulpturer av skilda slag, reliefer för byggnader o. s. v., alla utmärkta av kraftfull formgivning och stram, ibland något egyptiskt verkande stilisering. M. är sedan 1920 professor vid Konstakademin, Stockholm.