Millet [mijä’], J. F., 1814—75, fransk målare, en av de främsta representanterna för modern fransk konst. M. hämtade sina motiv från den franske bondens liv. Det vardagliga arbetet skildrar han med majestätiskt allvar och förfinad enkelhet. Av M: s tavlor må nämnas Angelus, Axploc-kerskorna, Herdinnan för hem sin hjord. Mil’ll-, i sammansättningar, tusendel. Millia’rd el. miljard. En M. är 1000 millioner. Milligram, förkortas mg. = Viooo gram. Miriikan [.-l«cn], R. A., f. 1808, nordamerikansk fysiker, som för sina undersökningar över små elektriska laddningar erhöll Nobelpris 1923. Millimeter, förkortas mm. = Viooo m. Million el. miljon, tusen gånger tusen, 1,000,000. MilVöcker, K., 1842—99, österrikisk operettkompositör, bland vars arbeten må nämnas Tiggarstudenten. Mil’ner, A., viseount M., 1854—1925, brittisk statsman. M. var anställd i finansdepartementet i Egypten under lord Cromer och blev 1897 guvernör över Kapkolonin och brittisk ”high commissioner” för Sydafrika, på vilken post han inlade utomordentliga förtjänster; han anses emellertid av många bära en stor del av skulden till boerkriget. M. var medlem av Lloyd Georges krigskabinett 1910, krigsminister 1918 oeh kolonialminister 1919. 1920 ledde han den s. k. ”Mil-ner commission” till Egypten, vilken resulterade i Egyptens erkännande som oberoende stat. M:s bok England in Egypt har blivit mycket känd och uppskattad. Milo, forna Melos, ö, tillhörande ögruppen Cykladerna i Egeiska havet. 147 kvkm., 5,500 inv. 1820 fann man på M. den berömda statyn Venus Milo el. meliska Afrodite. Milreis [-re’es], portugisiskt guldmynt, motsvarande omkring 4 kr.; brasilianskt silvermynt = omkring 2 kr. MlWades, d. 489 f. Kr., berömd atensk fältherre. M. var i egenskap av attisk strateg en av de ledande i försvaret mot perserna och vann den för Greklands självständighet avgörande segern vid Marathon 490 f. Kr. MiTton, John, 1008—74, engelsk skald. Efter studier särskilt i teologi och klassiska språk sysslade han tidigt med skaldskap men kastade sig efter en resa till Italien vid inbördeskrigets utbrott in i tidens politiska och kyrkliga strider. Han anslöt sig till inde-pendenterna och försvarade republiken efter konungens avrättning. Som belöning utnämndes han av Cromwell till republikens statssekreterare för utlandet. Efter restaurationen 1060 ägna- de sig M. åter åt diktningen. M., som sedan 1652 var fullständigt blind, skrev nu det stora religiösa eposet Det förlorade paradiset med dess fortsättning Det återvunna paradiset, två verk, vilkas sublima konst ställt M. i rang med världslitteraturens främste. Milwaukee [miloå’ki], stad vid Michigan, Wisconsin, U. S. A., 485,000 inv. Viktig järnvägsknut. Betydande handels- och industristad med utmärkt hamn. Export av spannmål och trävaror. Fabriker för tillverkning av läder, tobak oeh maskiner. Mimeogra’f, ett slags kopieringsapparat. Mi’mer, enligt den nordiska gudasagan en för sin vishet berömd jätte, som vaktar vishetens källa, ”M:s brunn”, vid asken Xggdrasils rötter. För att få en dryck ur brunnen lämnade Oden sitt ena öga i pant. Den enögde Oden blev sedan den visaste av alla asar. Mim’icry, skyddande likhet el. skyddande förklädnad. En del djur anpassa sig till likhet med andra varelser el. livlösa föremål. Ofta överensstämma djurens färg med omgivningens (slcyddsfärg). I tropikerna äro många djur gröna, i öknar gula el. bruna, i arktiska trakter vita till färgen. Stundom likna ofarliga typer farliga; det finns sålunda exempelvis oskyldiga fjärilar, som likna getingar, giftlösa ormar, som likna giftiga o. s. v. Stundom likna larver, puppor, fjärilar och andra insekter blad, pinnar o. dyl. (”vandrande pinnen”, ”vandrande bladet”). Mimi’k, förmågan att genom minspel och åtbörder uttrycka själstillstånd. Mi’mos, Mim, ”efterhärmare”, person, som uppträder och härmar människor och djur; ett forngrekiskt folkskådespel; de där uppträdande skådespelarna. Mimo’sa är ett i tropiska länder, framför allt Sydamerika, förekommande släkte av träd, buskar el. örter med många arter, tillhörande familjen Ijeguminosce. Hos några arter t. ex. M. pudica, ofta odlad i våra växthus, visa blad och bladskaft en egendomlig retbarhet vid beröring. M. benämnes även, ehuru oriktigt, vissa gulblommiga Acacia-arter. Mina, en i vatten nedsänkt el. i jord el. dylikt nedgrävd sprängladdning, som är avsedd att explodera och därvid förstöra omgivande föremål. M. användes i landkriget såväl vid anfall för att möjliggöra de egna truppernas framträngande som vid försvar för att hindra fiendens. Inom sjökriget ha M., sä konstruerade, att sprängladdningen omgives av ett vattentätt hölje, en synnerligen stor användning. Medför-