också underblomman. Rötterna verka avförande. Mira’kel, underverk, underbar ocli oförklarlig tilldragelse. — M i r a k- 1 e r, ett slags medeltida skådespel. Jfr Mysterier. — M i r a k u 1 ö’s, underbar, övernaturlig. Miran’da, Casa, grevinna de C. M., se Nilsson, Kristina. Mirbeau [-bå\], Octave, 1848—1917, fransk författare. M. är naturalist och hänsynslös ironiker. Hans arbeten röra sig på samhällssatirens område. Bland M: s romaner märkas S é b a s-tien Roche, Din g o, bland hans teaterpjäser Affär är affär. Mis-, miso-, i sammansättningar -hat, -liatare t. ex. misogami, hat till äktenskapet, misantrop, människo-hatare, misogyn, kvinnohatare. Misantrop [-å’p], människohatare, människofiende. — M i s a n t r o p i’, människohat, folkskygghet. — M i-s a n t r o’p i s k, människoföraktande, folkskygg. Mischmasch, röra, sammelsurium. Mise-en-scéne [misangsä’n], fr., iscensättning, förberedelserna för uppförandet av ett teaterstycke. Misera’bel, eländig, usel, ömkansvärd, olycklig. Jfr Misär. Miscrc’rc, mus., lat., ”förbarma dig”, katolsk mässa, benämnd efter inledningsorden. Misericor’dia, lat., medlidande. Miskolcz [misj’kålts], stad i n. Ungern, 57,000 inv. Viktig järnvägsknut. Handel med frukt och vin. Porslins-ocli stengodstillverkning. Misogy’n, kvinnohatare. — Misogyn i’, kvinnohat. Mis’pel, med hagtorn besläktade buskar, vilka odlas som prydnadsväxter i Europa. Miss, engelsk titel för ogifta damer, vilka ej kallas lady. Miss., officiell förkortning på Mississippi, U. S. A. Mis’sa, lat., mässa. Missa’le, mässbok. Missbildning förekommer inom såväl djur- som växtvärlden. M. kan bero på yttre skador, infektioner etc. el. på ärftliga anlag. Särskilt viktiga äro dubbelmissbildningar, som bero på att den nya individen har anlag att utveckla sig till tvenne mer el. mindre fullständigt skilda individer. Dessa M. kunna vara antingen symmetriska el. osymmetriska. Läran om M. kallas teratologi. Missfall, framfödandet av icke livsdugligt foster, kan bero på att ägget ej utvecklat sig normalt el. på sjukdomar hos modern av olika slag (hjärt- och njursjukdomar, syfilis, svårare febersjukdomar etc.). I de flesta fall orsakas M. av avsiktligt ingrepp. Jfr Abort. Missgiirningsbalken var en av bal-karna i 1734 års lag. Den avlöstes av nya Strafflagen den 16 febr. 1864. Misshandel. Med M. förstås understundom allt förorsakande av skada på annans kropp. Vanligtvis menas därmed förorsakande av skada av sådan beskaffenhet, att döden därå ej följt. För att misshandel skall föreligga fordras emellertid avsikt att skada. Om någon genom vårdslöshet el. dyl. är vållande till annans död, blir straffet antingen böter el. högst sex månaders fängelse. Mission, uppdrag, kall. — Utbredande av religiösa åskådningar. De stora folkreligionerna ha i allmänhet utbrett sig epidemiskt, utan att någon egentlig organiserad missionsapparat funnits. Särskilt buddismen och judendomen ha dock i viss utsträckning under äldre tider bedrivit M. Kristendomens snabba utbredning under de första århundradena berodde också delvis på en livlig M., som inleddes av aposteln Paulus. En mera organiserad M. startades först vid nyare tidens början i samband med de stora upptäckterna och bedrevs framför allt av tiggarordnarna och jesuiterna. I äldre tider användes nog så hårdhänta metoder, och missionsverksamheten kombinerades ofta med erövringskrig. Under religionskrigens tidevarv hämmade de kristna kyrkornas inbördes stridigheter missionsverksamheten. De protestantiska kyrkorna ha först under 17- och 1800-t. fått en organiserad M. I Sverige stiftades Svenska missionssällskapet 1845, Svenska kyrkans missions-styrelse 1874 och Svenska missionsförbundet 1880. Dessutom verka en del andra föreningar för M., bland vilka må nämnas Evangeliska fosterlandsstiftelsen. För att åstadkomma samarbete mellan de protestantiska kyrkornas M. bildades 1920 det Internationella missionsrådet. Antalet protestantiska missionärer anslås för närvarande till omkring 180,000, antalet katolska till 100,000. Den verksamhet, som bedrivits i Asien och Afrika, har givit till resultat omkring 10 milj. omvända. Missionsdagen, se Böndagar. Mississippi (”vattnens fader”). — 1. Nordamerikas viktigaste flod, omkring 4,000 km. lång. Upprinner i Minnesota, genomflyter från n. till s. U. S. A. och utmynnar bildande ett stort träskartat delta i Mexikanska bukten. Viktigaste bifloder äro Missouri, Ar-kansas, Red River och Ohio. Tillsammans utgöra Missouri-Mississippi världens längsta flod, omkring 7,000 km. (Ångermanälven är 400 km. lång). M. är till största delen segelbar. —