2. M., förkortas Miss., stat i s. Förenta Staterna, ö. om floden Mississippi. 121,000 kvkm. 1,791,000 inv., därav 935,000 negrer. Huvudstad Jackson, 23,000 inv. — M. är ett utpräglat lågland, rikt på skog, varför en omfattande skogsavverkning bedri-ves. Jordbruket står främst bland näringsgrenarna. Bomull är viktigaste produkten. Industrin är föga utvecklad och omfattar huvudsakligen trävaruindustri, beredning av bomulls-fröolja och andra bomullsprodukter. Missi’v, prästerligt förordnande, sän-debrev. Missost, se Mesost. Missouri [misso’ri], förkortas Mo., stat i Förenta Staterna, v. om Mississippi. 180,000 kvkm., 3,404,000 inv. Huvudstad Jefferson City, 14,000 inv. Största städer S: t Louis, 804,000 inv., och Ivansas City, 352,000 inv. — M. är både vad jordbruk och industri beträffar en av Nordamerikas främsta stater. Majs, vete, foderväxter och bomull äro de viktigaste jordbruksprodukterna. Vin- och fruktodling bedrivas i stor utsträckning. Bergsbruket ger främst bly, zink och kol. Livsmedelsindustri (slakterier, kvarnar) ocli trävaruindustri utgöra de viktigaste industrigrenarna. Missouri floden [misso’ri-], största biflod till Mississippi. Uppstår av flera källfloder i s. Montana, flyter i sv. riktning och förenar sig med Mississippi strax n. om S: t Louis. M. överträffar i längd sin huvudflod (4,700 km. lång) men är ifråga om vattenmängd och ur trafiksynpunkt betydligt underlägsen denna. Misstroendevotum, misstroendeadress, en folkförsamlings uttalade missnöje med ministrarnas åtgöranden. Missvisning, deklination, den vinkel, som en i horisontalplanet fritt rörlig magnetnål, en kompassnål, gör med den geografiska meridianen. Vid tvenne punkter på jordytan, de magnetiska polerna, är deklinationsnålens läge obestämt. Mist, eng., dimma. Mis’tel (Viscum album) tillhör familjen Loranthaceas och är en parasitisk buske, 3—6 dm. hög, med gulgröna, ledade, gaffelformigt grenade skott och tjocka, läderartade, under vintern ej sällan kvarsittande blad. Frukten är ett vitt bär med klibbigt, segt fruktkött. M. förekommer pä lindar, äppelträd, ekar och andra lövträd och sprides genom fåglar, som förtära bären. I Sverige förekommer M. mest p'å en del öar i Mälaren och på spridda ställen i södra och mellersta delarna. Mis’ter (alltid förkortat Mr.), eng., herr, titel omedelbart framför ett namn. I utanskrift på brev användes vanligen i stället Esquire*, vilket alltid sättes efter tillnamnet, som dä måste föregås av förnamn el. initialer. Mistlur, biåsinstrument, med vilket varningssignaler avgivas under tjocka på sjön. Mistral’, F., 1830—1914, provensalsk skald. I sin dikt M i r é i o ger M. en betagande skildring av provensalskt folkliv. Jämte sex andra skalder från Provence grundade M. det s. k. Feli-berförbundet (Lou Felibrige), avsett att verka för bevarandet av ”langue d’oc”. M. är den provensalska diktningens förnämste representant. 1904 erhöll M. Nobelpriset i litteratur tillsammans med Echegaray. Mistral’, beteckning för en torr, kall nordvästvind, som under vissa luft-trycksförhållanden förekommer i s. Frankrike. Mis’tress, eng. — 1. Husmoder, matmoder [uttal mis’tres]. — 2. Fru, som titel alltid förkortat till Mrs. [uttal mis’is]. Misä’r, nöd, elände, yttersta fattigdom. I en del kortspel (vira) det spel, man vinner, om man undviker att taga hem ett enda stick. Mi’tau, stad i Lettland, sv. om Riga. 21,000 inv. M. var fordom Kurlands huvudstad. Mitlirida’tes, Mitliradates, den store, omkring 132—63 f. Kr., konung i Pontos. M: s regering upptogs till största delen av krig mot romarna, till vilka M. var en oförsonlig fiende. I början hade han framgång och Mistel. 8, snyltrötter i värdväxtens stam.