Mo, finsandig jordart med en kornstorhet av 0.2—0.002 mm. M. betecknar även tallbevuxen sand- el. grushed. M. O., riksdagens militieombudsman, väljes årligen av riksdagen. M. O. liar i fråga om militärväsendet en ställning, som motsvarar den, som på övriga områden tillkommer J. O. Jfr Civilkommissionen. Mo., officiell förkortning på Missouri*, U. S. A. Mo, kem. tecken för en atom mo-lybden. Mo, samhälle på Norrbyskären i Bottniska viken, nö. Ångermanland. 1,050 inv. Sågverk, det största n. om Sundsvallsdistriktet. Moa, se Dinornis. Moabi’ter, en semitisk folkstam, besläktad med israeliterna. M. besegrades bland annat av David. Moaré, av bomull, ylle el. silke vävda tyger, som efter vävningen behandlats på sådant sätt, att de erhållit en vattrad yta, som företer allt efter belysningen skiftande vågformi-ga linjer. Moatjé, fr. moitié, hälft; maka; någons dam el. kavaljer i dans el. kortspel. Mobb, pack, pöbel. Mobi’1, rörlig, flyttbar; krigsrustad (om en trupp). Mobile [måobi’1], betydande hamnstad i Alabama, IJ. S. A. 60,000 inv. Exportvaror: bomull, socker, tobak, åkerbruksprodukter och timmer. MobiTier, lösegendom. Mobilisering:, en armés el. del av armés försättande på krigsfot. Se vidare Sveriges försvarsväsen. Mozambique [måsangbfk], Portugisiska Östafrika, portugisiskt kolonialområde på Afrikas ö. kust, innanför ön Madagaskar. 760,000 kvkm. 3 milj. inv., till största del negrer. Växtligheten är tropisk. Förnämsta produkter äro kautschuk, elfenben och guld. Portugiserna ha föga utnyttjat kolonin; på senare år har den fått betydelse som genomfartsland till det inre Afrika. Moeambique-kanalen, 400—800 km. brett liavssund mellan Östafrika och ön Madagaskar. Genom sundet går i s. riktning en varm havsström, Mo-gambique-strömmen. Mosambique-strömmen, se Mogam-bique-kanalen. Mock’a, Mocha, stad i Arabien, vid s. delen av Röda havet. Var på 1600-och 1700-t. en livlig handelsstad med betydande kaffeexport (”mocka-kaffe”) ; är numera ej stort mer än en by. Mockant', hånfull, spefull. Moc-k e’r a sig över, håna. Mockasi’ner, känga av oberedda hudar (hjortskinn), de nordamerikanska indianernas fotbeklädnad. Mock’askinn, getskinn med matt yta. Modalite’t, inom logiken term, använd för en omdömesform (utsägande av möjlighet, verklighet el. nödvändighet: A kan vara B, A är B el. A måste vara B). ModelF, förebild. Mo’dena, stad i Emilien, n. Italien, nv. om Bologna. 80,000 inv. Viktig järnvägsknut och livlig handelsstad. Mo’dena, italienskt hertigdöme 1452 —1859. Hertigdömet M. var en absolut monarki, som gick i arv inom den manliga linjen av huset österrike-Este. 1S60 införlivades M. med konungariket Italien. Modera’t, sansad, måttfull, billig. Som partibenämning använt om höger-män. — M o d e r a t i o n, måtta, utan överdrift. — Modere’ra, dämpa, återhålla, mildra, jämka. Modcra’ta partiet, högergrupp i första kammaren, bildat år 1905.1912 sam-manslogs M. med protektionisterna till första kammarens nationella parti. Modera’to, it., måttligt. Inom musiken ett långsamt tempo mellan an-dante och allegro. Modere;ra, se Moderat. Moderkaka, se Fosterutveckling. Moderlut, lösning, ur vilken kristaller (understundom även andra lösta substanser) avskilts. Modernism, beteckning för diverse strävanden inom konst, litteratur etc., som ofta utmärkas ocli bäras av nyhetsbegär och mer el. mindre sökt originalitet. Modest', blygsam, försynt. Modifie’ra, förändra, mildra. Modifikation, ändring, inskränkning. Modulation, mus., ackordväxling; övergång från en tonart till en annan; harmonisk utvikning. — M o d u 1 e’r a, växelvis höja och sänka stämman (i sång el. tal). Mo’dum, livligt besökt norsk kurort, belägen nära Tyrifjord, Buskerud fylke. Berömda gyttjebad. Mo’dus, se Verb. Mo’dus viven’di, lat., ”sätt att leva”, tillfällig överenskommelse för ordnandet av svåra förhållanden. Moe. — 1. J. E. M., 1813—82, norsk folklorist och skald, biskop. M. utgav tillsammans med Asbjörnsen de för den norska folkdiktningen betydelsefulla Norske folkeeven-t y r. — 2. I. M. M., 1859—1913, den förres son, 18S6 professor i norskt folkspråk och folktradition. M. är en av de främsta moderna folkloristerna^och har utgivit ett flertal skrifter (H e 1-lenske og norske folketra-ditioner m. fl.). — 3. Louis M., 1859—1917, norsk målare, bekant för sina sagoteekningar till barnböcker etc. Moe’sien, se Mesien.