ett flertal växtgifter, som finna användning inom medicinen. Mjölk består av fettkulor, uppslammade i en vätska, som innehåller äggvita, kasein, mjölksocker och salter. Komjölk innehåller vanligen 3.5 % äggviteämnen, 3.4 % fett, 4.5 % mjölksocker och 0.7 % salter. Kvinnomjölk innehåller 1.5 % äggviteämnen, 3.5 % fett, 6 % mjölksocker och 0.3 % salter. På grund av komjölkens större halt av äggviteämnen är det nödvändigt att späda den vid uppfödning av små barn. Mjölkdroppen, namn på föreningar, som ha till uppgift att tillhandahålla lämpliga mjölkblandningar för småbarn och att verka för digivningens bibehållande vid uppfödningen, där så är möjligt. M. grundades i Stockholm 1901. Exemplet har följts i flera andra svenska städer. Mjölke kallas såväl de hanliga köns-körtlarna hos fiskarna som den av dem avsöndrade sädesvätskan. Köns-körtlarna äro vanligen pariga och mynna hos benfiskarna med en gemensam utförsgång antingen bakom analöppningen el. gemensamt med urinledaren. jjtfjölken el. sädesvätskan är vitaktig ocli innehåller miljontals sä-deskroppar, som äro cylindriska el. knappformiga samt försedda med en rak el. spiralformig svans (cilie). Mjölkfeber, se Kalvningsfeber. Mjölkglas, benglas*. Mjölkkontroll. Mjölk, som saluföres, får åsättas kontrollbeteckning endast om den underkastats av hälsovårdsnämnd anordnad kontroll, vilken i allmänhet utföres över bakteriehalt, fetthalt, surhetsgrad och smutstill-blandning. Mjölkkörtel, se Bröstkörtel. Mjölkningsmaskiner, apparater för uttömning av mjölk ur kons juver. Dylika maskiner ha konstruerats efter tre olika grunder: sugmaskiner, tryckmaskiner och kombination av bägge-dera. Svenskar ha konstruerat de bästa mjölkningsmaskiner, som finnas. G. de Laval, G. Dalén, I. Lindström och G. Jonsson äro kända namn på detta område. Mjölkprovare, apparater för undersökning av mjölks beskaffenhet, särskilt dess fetthalt. Flera sådana, konstruerade efter olika grunder, finnas, bl. a. butyrometrar: mjölkens äggvita upplöses i en stark syra, varefter fettet med centrifugalkraftens hjälp indrives i ett smalt, graderat glasrör, där dess mängd avläses. Mest användes i Sverige I. Lindströms bu-tyrometer. Mjölkseparator, se Separator. Mjölkskorv, fjällbildning i hudbotten hos späda barn. I svårare fall bildas blåsor och sårskorpor. Skorpor- na uppmjukas med olja och avlägsnas med försiktig tvättning. Sedan behandlas med salvor, vilkas sammansättning måste anpassas efter fallets art. Dieten regleras. Mjölksocker, laktos, en sammansatt sockerart, som ingår i mjölk. M. undergår vid inverkan av vissa ferment alkoholjäsning, på vilket förhållande framställningen av de alkoholhaltiga dryckerna kumys och kefir grundar sig. Då mjölk surnar, jäser en del av M. till mjölksyra. M. är huvudbeståndsdelen i mesost el. missost. Mjölksyra, en organisk syra, vars kemiska formel är CIIaCH (OH)COOH. Då mjölk surnar, övergår under inverkan av den s. k. mjölksyrebakte-rien en del av mjölksockret i M. Även andra sockerarter (t. ex. druvsocker) kunna undergå mjölksyrejäsning. M. användes för olika ändamål inom tekniken. Mjölktecken, vissa egenskaper hos kor, vilka man anser tyda på god mjölkningsförmåga. M. äro exempelvis långsträckt kroppsbyggnad, tjock, slingrande mjölkåder etc. M. ha dock visat sig föga pålitliga. Mjölktistel, se Tistlar. Mjölktänder, se Tänder. Mjölonbuske, mjölonris (Arctosta-pliylus uva ursi), tillhör familjen Eri-cacese och är en liggande, mattlikt utbredd småbuske med läderartade blad, skär krona och saftlös, mjölig frukt. Allmänt förekommande i vårt land i skogsbackar och fjällhedar. Mjörn, insjö i v. Västergötland. 56 kvkm. Genomflytes av Säveån, vilken utfaller i Göta älvs vänstra myn-ningsarm. Mjösen, Norges största insjö, i mellersta delen av östlandet. 362 kvkm. Största tillflöde Lågen. M. avflyter genom Vormen till Glommen. Djup 443 m. M’Kenna [mseken’»], R., f. 1863, engelsk politiker, medlem av flera ministärer, bland annat finansminister 1915—16. 1924 blev M. ordförande i en kommitté för utredning av Tysklands betalningsförmåga. Ml., officiell förkortning på Mary-land, U. S. A. Mlle, förkortning för Mademoiselle*. Mme, förkortning för Madame*. Mn, kem. tecken för en atom mangan. Mnemosy’ne, i den grekiska gudaläran minnets gudinna. M. var genom Zeus moder till de nio muserna. Mnemotekni’k el. mnemonik, minnes-konst, läran att genom lämpliga hjälpmedel utveckla minnet. Egentligen är M. endast inlärandet av regler och konstgrepp för att i minnet sammanhålla ting, som ej omedelbart höra samman.