Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Mullvaden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kompositioner för glasmålning ocli
träsnideri samt rumsdekorationer och
teckningar (bilder till Snorre
Sturlason).
Muo’nio älv (fi. Mu’oniojoki),
biflod till Torne älv. Längd 333 km.
Upprinner i Norge nära gränsen till
Finland och Sverige, flyter i sö. och s.
riktning längs svensk-finska gränsen.
Kallas i sitt övre lopp Könkämä älv.
Mur, största flod i österrikiska
provinsen Steiermark, biflod till Drave,
upprinner i Salzburg. Längd 438 km.
Murat [myra’], Joakim, 1767—1815,
fransk general, konung av Neapel 1808.
—14. M. var gift med Napoleon
Bona-partes syster Caroline. Han var känd
som en mycket skicklig och tapper
kavallerigeneral. Av Napoleon gjordes
han till Neapels konung, men då han
efter Napoleons slutliga fall sökte
återta sitt rike, blev han
tillfångatagen och arkebuserad.
Murbruk. Det vanliga M.,
kalkbruket, består av släckt kalk, sand och
vatten. M:s användbarhet som
bindemedel beror därpå, att vattnet
avdunstar, medan kolsyra upptages ur
luften av den släckta kalken,
kalcium-hydratet, som därvid övergår till
kal-ciumkarbonat. I cementbruket är den
släckta kalken ersatt med cement.
Kalkcementbruk är en blandning ay
kalkbruk och cementbruk. Lerbruket,
som användes bland annat till
eldstäder samt vid murning kring trävirke,
består av lera och sand, som
samman-ältats i vatten.
Murbräcka, under forntiden använt
belägringsvapen, som bestod av en
tung bjälke, upphängd i kedjor i ett
flyttbart skjul. Bjälkens främre ända,
med vilken den stöttes mot murar, var
vanligen metallskodd.
Mur’cia. — 1. Landskap i ö.
Spanien. 12,000 kvkm. 607,000 inv. M.
består till övervägande del av ett
stäpp-artat högland, på grund av ringa
nederbörd föga odlat. Endast i s. delen
samt floddalarna är jorden bördig.
Svdfrukter, silkesodling. Bly- och
järnmalmer. — 2. Stad i M. 1. 144,000
inv. Handelsstad. Sidenväverier.
Krutfabriker.
Mure’na (Mursena Helena), släkte,
tillhörande ålfiskarnas familj
(Mure-nidte). Släktet Murfena omfattar
omkring 80 arter i tropiska och
subtropiska trakter. De äro grövre och
klumpigare än ålen. Murenan finnes
i Medelhavet, Indiska oceanen och vid
Australien, över 1% m. Köttet
välsmakande.
Murgcr [myrsjä’r], H., 1822—61,
fransk författare, berömd för sin i
romanform skrivna skildring av
student- och konstnärslivet i Quartier
Latin. M: s roman har dramatiserats
i Puccinis opera ”Boliéme”.
Murgröna.
Murgröna (Hedera helix), träd el.
buske, tillhörande Araliaceernas familj.
M. klättrar med häftrötter på
bergväggar, trädstammar, murar o. dyl.
Bladen äro dels hela, dels handflikiga,
blommorna små, gulgröna och frukten
ett svart bär. M. är tämligen sällsynt
i vårt land men förekommer dock från
Skåne upp till Dalsland och
Södermanland samt på Öland och Gotland.
Murillo [moriFjå], B. E., 1617—82,
spansk målare. M. studerade i
Madrid under Velasquez och slog sig
sedan ned i sin födelsestad Sevilla, där
han för framtiden blev verksam. 1660
grundade han i Sevilla en akademi,
för vilken han själv blev direktör.
Särdraget i M: s konst är hans
underbara förmåga att sammansmälta
orädd realism med hänryckt idealitet
till en gripande konstnärlig
helhetsverkan. De berömdaste av M: s
målningar äro hans bilder av den
Heliga jungfrun (Conceptiones). Hans
flesta tavlor behandla religiösa ämnen
(Madonnor, S. Antonius’
syn, S. FrancisKus’ vision,
Skyddsängeln). Av andra
arbeten märkas särskilt hans folkliga
genrebilder, vanligen barn från
Sevillas gator. M. utförde även ett fåtal
porträtt (Självporträtt).
Murklor benämnas arter av trenne
svampsläkten, Morchella, Gyromitra
och ITelvella, tillhörande
discomyce-terna bland säcksvamparna. M. äro
ätliga svampar, men de måste före
användningen noga förvällas, varvid
den giftiga helvellasyran dras ur. Till
M. höra Toppmurklor och
Stenmur k 1 o r.
Mur’mankusten, se Kola.
Mur’meldjursläktet (Arctomys) hör
till ekorrfamiljen (Sciuridaa) bland
gnagarnas ordning. Hit hör M u
r-m eld j uret (A. marmotta);
omkring y2 m. långt, med svans av 11 cm.
längd. Kroppens översida brunsvart,
sidorna gulgrå, undersidan rödbrun.
Förekommer i Alperna, Pyrenéerna
och Karpaterna ovanför trädgränsen.
Gräver hålor. Lever av växter och
rötter. Kan tämjas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0890.html