- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1711-1712

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mullvaden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kompositioner för glasmålning ocli träsnideri samt rumsdekorationer och teckningar (bilder till Snorre Sturlason). Muo’nio älv (fi. Mu’oniojoki), biflod till Torne älv. Längd 333 km. Upprinner i Norge nära gränsen till Finland och Sverige, flyter i sö. och s. riktning längs svensk-finska gränsen. Kallas i sitt övre lopp Könkämä älv. Mur, största flod i österrikiska provinsen Steiermark, biflod till Drave, upprinner i Salzburg. Längd 438 km. Murat [myra’], Joakim, 1767—1815, fransk general, konung av Neapel 1808. —14. M. var gift med Napoleon Bona-partes syster Caroline. Han var känd som en mycket skicklig och tapper kavallerigeneral. Av Napoleon gjordes han till Neapels konung, men då han efter Napoleons slutliga fall sökte återta sitt rike, blev han tillfångatagen och arkebuserad. Murbruk. Det vanliga M., kalkbruket, består av släckt kalk, sand och vatten. M:s användbarhet som bindemedel beror därpå, att vattnet avdunstar, medan kolsyra upptages ur luften av den släckta kalken, kalcium-hydratet, som därvid övergår till kal-ciumkarbonat. I cementbruket är den släckta kalken ersatt med cement. Kalkcementbruk är en blandning ay kalkbruk och cementbruk. Lerbruket, som användes bland annat till eldstäder samt vid murning kring trävirke, består av lera och sand, som samman-ältats i vatten. Murbräcka, under forntiden använt belägringsvapen, som bestod av en tung bjälke, upphängd i kedjor i ett flyttbart skjul. Bjälkens främre ända, med vilken den stöttes mot murar, var vanligen metallskodd. Mur’cia. — 1. Landskap i ö. Spanien. 12,000 kvkm. 607,000 inv. M. består till övervägande del av ett stäpp-artat högland, på grund av ringa nederbörd föga odlat. Endast i s. delen samt floddalarna är jorden bördig. Svdfrukter, silkesodling. Bly- och järnmalmer. — 2. Stad i M. 1. 144,000 inv. Handelsstad. Sidenväverier. Krutfabriker. Mure’na (Mursena Helena), släkte, tillhörande ålfiskarnas familj (Mure-nidte). Släktet Murfena omfattar omkring 80 arter i tropiska och subtropiska trakter. De äro grövre och klumpigare än ålen. Murenan finnes i Medelhavet, Indiska oceanen och vid Australien, över 1% m. Köttet välsmakande. Murgcr [myrsjä’r], H., 1822—61, fransk författare, berömd för sin i romanform skrivna skildring av student- och konstnärslivet i Quartier Latin. M: s roman har dramatiserats i Puccinis opera ”Boliéme”. Murgröna. Murgröna (Hedera helix), träd el. buske, tillhörande Araliaceernas familj. M. klättrar med häftrötter på bergväggar, trädstammar, murar o. dyl. Bladen äro dels hela, dels handflikiga, blommorna små, gulgröna och frukten ett svart bär. M. är tämligen sällsynt i vårt land men förekommer dock från Skåne upp till Dalsland och Södermanland samt på Öland och Gotland. Murillo [moriFjå], B. E., 1617—82, spansk målare. M. studerade i Madrid under Velasquez och slog sig sedan ned i sin födelsestad Sevilla, där han för framtiden blev verksam. 1660 grundade han i Sevilla en akademi, för vilken han själv blev direktör. Särdraget i M: s konst är hans underbara förmåga att sammansmälta orädd realism med hänryckt idealitet till en gripande konstnärlig helhetsverkan. De berömdaste av M: s målningar äro hans bilder av den Heliga jungfrun (Conceptiones). Hans flesta tavlor behandla religiösa ämnen (Madonnor, S. Antonius’ syn, S. FrancisKus’ vision, Skyddsängeln). Av andra arbeten märkas särskilt hans folkliga genrebilder, vanligen barn från Sevillas gator. M. utförde även ett fåtal porträtt (Självporträtt). Murklor benämnas arter av trenne svampsläkten, Morchella, Gyromitra och ITelvella, tillhörande discomyce-terna bland säcksvamparna. M. äro ätliga svampar, men de måste före användningen noga förvällas, varvid den giftiga helvellasyran dras ur. Till M. höra Toppmurklor och Stenmur k 1 o r. Mur’mankusten, se Kola. Mur’meldjursläktet (Arctomys) hör till ekorrfamiljen (Sciuridaa) bland gnagarnas ordning. Hit hör M u r-m eld j uret (A. marmotta); omkring y2 m. långt, med svans av 11 cm. längd. Kroppens översida brunsvart, sidorna gulgrå, undersidan rödbrun. Förekommer i Alperna, Pyrenéerna och Karpaterna ovanför trädgränsen. Gräver hålor. Lever av växter och rötter. Kan tämjas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0890.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free