Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murray ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allmän stenmurkla.
Murray [mar’i], Australiens största
flod, 1,600 km. lång. Kommer från v.
sidan av Australalperna, bildar under
övre ocli mellersta loppet gräns
mellan Nya Syd-Wales ocli Victoria. I
sitt nedre lopp flyter M. genom
Syd-australien och utfaller i en grund, för
fartyg så gott som otillgänglig lagun
vid Indiska havet. Viktigaste bifloder
äro Darling och Murrumbidgee.
Murray [-räj’], W., f. 1871,
landshövding i Västmanlands län sedan
1916, civilminister 1914,
kommunikationsminister 1920—21.
Murrumbidgee [mar’ombidsji],
biflod från höger till Murray,
Australien. 2,070 km. lång. Upprinner i
Australalperna. Vid högvatten är M.
delvis segelbar.
Murvel, mindre smickrande
beteckning på journalist, antydande en viss
hänsynslös ovederhäftighet.
Mu’sa, se Muser.
Musch, en ytterst liten, rundad, svart
taftlapp, som damerna på 1600- och
1700-t. brukade fästa i ansiktet el. pä
halsen för att framhäva hudens vithet.
Muscovi’t, se Glimmer.
Mu’selman, muhammedan.
Mu’ser, i grekisk-romerska
gudasagan benämning på sångens, musikens
och skaldekonstens gudinnor. De
voro nio till antalet: Klio (historiens
gudinna), Euterpe (musikens och den
lyriska skaldekonstens), Thalia
(lustspelets), Melpomene (sorgespelets),
Terpsichore (dansens), Erato
(kärleksdiktens), Polyhymnia (den
religiösa hymnens), Urania (astronomins)
och Kalliope (hjältediktens). M. sades
vara döttrar av Zeus och Mnemosyne.
Muse’um, offentlig byggnad, avsedd
för samlingar av konstnärligt el.
vetenskapligt intresse.
Musice’ra, föredraga musik, spela.
Musi’k. Egentlig konstmusik
utvecklades först i Västerlandet kring
800-1. Naturfolkens musik har mera
etnografiskt intresse. I österlandet
och hos grekerna betraktades
visserligen M. som en av de sköna konsterna,
men M. nådde här ej så hög
utveckling. Den västerländska M.
utbildades först i anslutning till
kyrkosången och bestod framför allt av
vokalmusik. Under 1300-t. började man
i n. Italien använda sig av
solostämmor med ackompanjemang även av
instrument. Sedermera utbildades en
invecklad, på harmonier grundad
konstmusik, vars främste målsman är
Bach, vilken på sätt och vis är den
moderna musikens grundläggare. Denna
klassiska riktning med sina stränga
regler utbildades i något friare form
framför allt av Mozart och Haydn.
En verklig nydanare blev i detta
hänseende Beethoven, som i flera
avseenden bröt med den äldre regelrätta,
mera schematiska musiken. I början
av 1800-t. utvecklades en mera
melodiöst betonad musik med en viss
dragning åt det sentimentala, den s. k.
romantiken (Schumann, Mendelssohn).
I viss anslutning till denna riktning
står den av Wagner införda mera
dramatiskt verkningsfulla riktningen med
dess tunga tonspråk. Inom den
nutida M. förefinnas strävanden att mer
el. mindre hänsynslöst bryta mot äldre
stilideal, vilket ibland urartar i en
sökt originalitet och i skärande
disharmonier.
Musikaliska akademin i Stockholm
grundades 1771 för att främja
tonkonstens utveckling i Sverige. M. har
sedan 1878 egen byggnad vid Norra
Bla-sieliolmshamnen. 1866 ombildades M.
efter utländskt mönster till ett
kon-servatorium, bestående av två
avdelningar. Den ena avsåg utbildandet av
musiklärare, kyrko- och
militärmusiker, den andra skulle utgöra en
musikalisk högskola för praktisk och
teoretisk musikutbildning.
Musikdirektör, person, som avlagt
direktör sexamen vid en musikalisk
akademi; musikanförare i allmänhet.
MusFvguld och musivsilver,
guld-och silveiiiknande bronsfärg, oäkta
målarfärg.
Musjik’, ry., bonde.
Muskari’n utgör den giftiga
beståndsdelen i flugsvamp.
Muska’t är ett gemensamt namn på
flera slags söta och aromatiska viner
från s. Europa.
Muskedunder, beteckning för
gammalmodigt gevär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
