Allmän stenmurkla. Murray [mar’i], Australiens största flod, 1,600 km. lång. Kommer från v. sidan av Australalperna, bildar under övre ocli mellersta loppet gräns mellan Nya Syd-Wales ocli Victoria. I sitt nedre lopp flyter M. genom Syd-australien och utfaller i en grund, för fartyg så gott som otillgänglig lagun vid Indiska havet. Viktigaste bifloder äro Darling och Murrumbidgee. Murray [-räj’], W., f. 1871, landshövding i Västmanlands län sedan 1916, civilminister 1914, kommunikationsminister 1920—21. Murrumbidgee [mar’ombidsji], biflod från höger till Murray, Australien. 2,070 km. lång. Upprinner i Australalperna. Vid högvatten är M. delvis segelbar. Murvel, mindre smickrande beteckning på journalist, antydande en viss hänsynslös ovederhäftighet. Mu’sa, se Muser. Musch, en ytterst liten, rundad, svart taftlapp, som damerna på 1600- och 1700-t. brukade fästa i ansiktet el. pä halsen för att framhäva hudens vithet. Muscovi’t, se Glimmer. Mu’selman, muhammedan. Mu’ser, i grekisk-romerska gudasagan benämning på sångens, musikens och skaldekonstens gudinnor. De voro nio till antalet: Klio (historiens gudinna), Euterpe (musikens och den lyriska skaldekonstens), Thalia (lustspelets), Melpomene (sorgespelets), Terpsichore (dansens), Erato (kärleksdiktens), Polyhymnia (den religiösa hymnens), Urania (astronomins) och Kalliope (hjältediktens). M. sades vara döttrar av Zeus och Mnemosyne. Muse’um, offentlig byggnad, avsedd för samlingar av konstnärligt el. vetenskapligt intresse. Musice’ra, föredraga musik, spela. Musi’k. Egentlig konstmusik utvecklades först i Västerlandet kring 800-1. Naturfolkens musik har mera etnografiskt intresse. I österlandet och hos grekerna betraktades visserligen M. som en av de sköna konsterna, men M. nådde här ej så hög utveckling. Den västerländska M. utbildades först i anslutning till kyrkosången och bestod framför allt av vokalmusik. Under 1300-t. började man i n. Italien använda sig av solostämmor med ackompanjemang även av instrument. Sedermera utbildades en invecklad, på harmonier grundad konstmusik, vars främste målsman är Bach, vilken på sätt och vis är den moderna musikens grundläggare. Denna klassiska riktning med sina stränga regler utbildades i något friare form framför allt av Mozart och Haydn. En verklig nydanare blev i detta hänseende Beethoven, som i flera avseenden bröt med den äldre regelrätta, mera schematiska musiken. I början av 1800-t. utvecklades en mera melodiöst betonad musik med en viss dragning åt det sentimentala, den s. k. romantiken (Schumann, Mendelssohn). I viss anslutning till denna riktning står den av Wagner införda mera dramatiskt verkningsfulla riktningen med dess tunga tonspråk. Inom den nutida M. förefinnas strävanden att mer el. mindre hänsynslöst bryta mot äldre stilideal, vilket ibland urartar i en sökt originalitet och i skärande disharmonier. Musikaliska akademin i Stockholm grundades 1771 för att främja tonkonstens utveckling i Sverige. M. har sedan 1878 egen byggnad vid Norra Bla-sieliolmshamnen. 1866 ombildades M. efter utländskt mönster till ett kon-servatorium, bestående av två avdelningar. Den ena avsåg utbildandet av musiklärare, kyrko- och militärmusiker, den andra skulle utgöra en musikalisk högskola för praktisk och teoretisk musikutbildning. Musikdirektör, person, som avlagt direktör sexamen vid en musikalisk akademi; musikanförare i allmänhet. MusFvguld och musivsilver, guld-och silveiiiknande bronsfärg, oäkta målarfärg. Musjik’, ry., bonde. Muskari’n utgör den giftiga beståndsdelen i flugsvamp. Muska’t är ett gemensamt namn på flera slags söta och aromatiska viner från s. Europa. Muskedunder, beteckning för gammalmodigt gevär.