mönstret, innan ansökan gjordes, ej varit intaget i allmänt tillgänglig tryckt skrift el. varit återgivet på offentligen till salu hållna alster. M. gäller för en tid av fem år räknat från den dag, då ansökan inkom. Mönsterås, köping vid Kalmarsund, ö. Småland. 1,700 inv. Tändsticksfabrik. Trävaruexport. Mönstring hålles enligt värnpliktslagen av den 12 juni 1925 årligen i november och för studenter och likställda 15—31 oktober. Mörbylånga, köping vid Kalmarsund på Ölands västkust. 550 inv. Mörcke, B., f. 1801, militär, krigsminister 1914—17 i Hammarskjölds ministär. Möre fylke, norskt fylke, omfattande sydvästligaste delen av Nordanfjällske Norge. 15,052 kvkm. 103,000 inv., därav 35,000 i fylkets städer: Ålesund, Molde (residensstad) och Kristians-sund. Mörike, E., 1804—75, tysk författare, främst känd genom sina dikter, vilka äro skrivna i enkel, om folkvisan påminnande form. Mörköfjärden, fjärd mellan Södertörn och det övriga Södermanland. I M. ligger Mörkö, 58 kvkm. Mörne, Arvid, f. 187G, finländsk författare. M. har utgivit flera diktsamlingar (Döda å r) och romaner, skildrande de svensk-finska kustbornas liv. Mörner. — 1. Birger M., f. 18G7, författare. M:s böcker behandla vanligen ämnen ur historisk el. exotisk miljö (Dess höga plaisir, Under halvmånen). M. har företagit vidsträckta resor bl. a. till Söderhavs-öarna. — 2. Axel M., f. 1808, landshövding i Hallands län sedan 1920. Ledamot av första kammaren 1911—12. Mörrums å, sydsvenskt vattendrag. Upprinner i Småland, där den bildar avlopp för flera sjöar, bland dem Helgasjön och Åsnen, rinner i sydlig riktning genom Blekinge, utfaller i östersjön. Längd 175 km. Mörsare, se Haubits. Mö’rsil, kurort för behandling av lungtuberkulos, i v. Jämtland, vid Indalsälven, inom socknen med samma namn. Mört (Leuciscus rutilus) hör till mörtfisksläktet. 20—30 cm. lång. Ryggen svartgrå, sidorna silverfärgade, buken vitaktig. Fenor röda. ögon-ring röd. Allmän i hela Europa n. om Alperna. Hela Sverige. Vitt och välsmakande kött men mycket ben. Se Bil. Fiskar II. Mösseberg, Västergötland, ett av Falbygdens taffelberg, vid vars fot ligger M: s sanatorium och vatten-kuranstalt. Mösspartiet, Mössorna, politiskt parti under frihetstiden, grundat i opposition mot hattpartiet. Det äldre M. organiserades egentligen först efter hattpartiets seger 1739, ehuru benämningen ”mössor” redan givits Arvid Horns anhängare. Partiet kom från början i farligt beroende av Ryssland och störtades utan att ha vunr nit någon avgörande seger över hattarna, trots att det var i majoritet på riksdagen 1742—43. Det y n gre M., som uppstod under 1750-t: s slut, fortsatte det äldre partiets traditioner, ehuru det demokratiska elementet nu var ojämförligt starkare. M. trädde i skarp opposition mot hattarnas lättsinniga slöseri med statsmedel. De gjorde sig emellertid starkt beroende av Ryssland, vilket återigen visade sig farligt för partiets bestånd. 1765—69 sutto mössorna vid styret och efter att under en tid ha fått vika för de förenade hov- och hattpartierna voro de 1771—72 åter de härskande. I och med Gustav III: s statskupp 1772 försvann såväl möss- som hattpartiet.