Mätarf järilar (Geometrse) höra till fjärilarna (Lepidoptera). Namnet kommer sig av att larverna ”mäta” den vägsträeka, de tillryggalägga, genom att flytta de bortre fotbärande ItMier* na intill de främre, som sedan i sin tur flyttas framåt. Vanligen nattfjärilar men många flyga om dagen. Larverna visa ofta stor likhet med buskars och träds kvistar, då de oroas och sträcka ut kroppen. Hit hör bl. a. den vackra krusbärsmät.ir<j i. Mätning av fartyg. — 1. Skeppsmätning*. — 2. Vid M. av kappseglings-båtar användas särskilda mätningsreg-ler, vilka syfta till att möjliggöra en jämförelse mellan olika båtars kapp-seglingsvärde. Mätress’ (fr. maitresse), egentligen härskarinna; älskarinna. Möbelkonst. Under antiken förekom hos egypterna snidade, ofta förgyllda möbler av trä, medan exempelvis assyrierna smyckade sina möbler med elfenbens- el. metallinläggningar. Inom den grekisk-romerska M. forekommo konstnärligt utsmyckade möbler av exempelvis brons, elfenben, silver el. guld. — De m e d e 11 i d a möblerna utfördes huvudsakligen av trä, (valnöt, ek) och voro tunga och massiva, ofta väggfasta men dyrbart smyckade med snidverk i relief och (i Italien) med trämosaik. — 11 e n ä s-sansen använde sig mest av ek men även av rosenträ och ebenholts. Möblerna voro smakfullt komponerade och luxuöst utsirade samt pryddes ofta med inläggningar och målningar. Som möbelöverdrag användes gärna gyllenläder. — Under barocken blevo möblerna tyngre med svängda, utbuktande linjer. Stora speglar i breda ramar började använda.?. — Rokokons möbler utmärkas av svängda men lättare former med de typiska S-formiga benen. Marmorskivor användas till borden och rikligt med inläggningar (trä, sköldpadd, pärlemor, metaller) förekom. Ofta förgylldes el. vitmålades möblerna. — Ludvig XIV: s stilen (den svenska gustavianska stilen) kännetecknas av rätare linjer och finare proportioner, vilket åstadkom en verkan av elegant sirlighet. Man dekorerade möblerna med ciselerade guld- och pärll.andsmotiv. — Under revolutionstiden utvecklades en stil, som sökte efterbilda antikens. Resultatet blev stelhet och tyngd i formerna, vilket delvis kännetecknade den följande ein pirest i-1 e n (den svenska Kar l-.T ohan s-stilen). Utmärkande för denna är ett rikligt användande av lyror, antika trefötter, sfinxer och lagerkransar. — M. har under 180 0- och 19 0 0-t. behärskats av växlande smakriktningar, men i utvecklingen har på senare tid framträtt en tydlig tendens till enkelhet och väl avvägda proportioner med särskild hänsyn tagen till den praktiska användbarheten och bekvämligheten. Ornament användas med en viss sparsamhet. Se Bil. Möbelstilar I och II. Möckeln, trenne svenska insjöar. — 1. Insjö i s. Småland. 47 kvkm. Genom-flytes av Helgeån. — 2. Mindre insjö i ö. Småland. — 3. Insjö i ö. Värmland. 20 kvkm. Möen, ö i östersjön, sö. om Sjsel-land, Danmark. 217 kvkm. 18,000 inv. En sänka, fylld av en rad torvmossar, delar M. i en lägre v. del och en högre ö. del. Den senare, Höje Möen, uppnår en höjd av 142 m. och stupar brant i havet från 100 m:s höjd vid Möens klint, vilken liksom ön i övrigt består av krita. På grund av sin naturskönhet är Möen livligt besökt av turister. Mögel, svampar, som på organiska ämnen, födoämnen o. dyl. bilda ett luddigt överdrag av blå, grön, grå till vit färg. Detta består av svampmyce-lium och fruktkroppar, som avsöndra sporer. Mö ja skärgård, ögrupp i Stockholms yttersta skärgård, bebodd huvudsakligen av fiskare (750 inv.). Mölle, municipalsamhälle vid n. inloppet till Öresund, nv. Skåne. 700 inv. Livligt besökt badort. Möller. — 1. Artur M., f. 1883, författare, som utgivit romaner och noveller, oftast behandlande erotiska motiv (Student synder, Femton år) — 2. F. Gustav M., f. 1884, socialdemokratiska partiets sekreterare sedan 1916, medarbetare i Arbetet 1906, i Skånska Socialdemokraten 1907—12, chef för Tidens förlag 1912—17. Ledamot av. andra kammaren 1918, första kammaren sedan urtiman 1919. Huvudredaktör för Social-Demokraten 1921— 24, socialminister 1924—26, ledamot av Socialiseringsnämnden från 1918 och dess ordförande från 1926. Mölndal, stad 1 mil sö. om Göteborg, v. Västergötland. 15,100 inv. Stort ol-jeslageri, margarinfabrik. Textilindustri. Mön, se Möen. Mön’ja, ett som färg och kitt begagnat, rött ämne, som kemiskt är en förening mellan bly och syre [PbsO-i]. Mönsterskydd. Genom registrering uti mönsterregistret hos Patent- och Registreringsverket kan en upphovsman till mönster el. modell vinna rätt att med andras uteslutande använda mönstret el. modellen vid tillverkning. Denna rätt kan även tillerkännas den, som kan visa sig av upphovsmannen ha förvärvat rätt till mönstret el. modellen. För att registrering skall kunna ske erfordras bland annat, att