på senare tid framträtt tendenser att göra 6 juni till N. Nationalekonomi, vetenskapen om folkhushållningen, d. v. s. om de ekonomiska företeelserna betraktade ur samhällets synpunkt. Understundom indelas N. i teoretisk nationalekonomi, vars uppgift det är att uppställa de lagar, de orsakssammanhang, som reglera det ekonomiska livet, och praktisk nationalekonomi, som omfattar de ekonomiska lagarnas tillämpning på de faktiskt existerande ekonomiska förhållandena och de riktlinjer, efter vilka utvecklingen bör äga rum för att bli till största möjliga gagn för samhället. Inom den teoretiska N. behandlas de lagar, som reglera prisbildningen, produktionen och avkastningens fördelning på de olika produktionsfaktorerna (arbetet och arbetslönen, jorden och jordräntan, kapitalet och kapitalräntan). Som en särskild gren av N. kan läran om stats- och kommunalhushållningen betraktas. Ofta behandlas den dock som en självständig vetenskap (finansrätt). Nationalekonomiska föreningen, en år 1877 i Stockholm bildad förening, vars syfte är att befrämja studiet av nationalekonomi samt genom föredrag, diskussioner och utgivandet av skrifter bidraga till utredandet av frågor, som höra inom denna vetenskaps område. Nationalföreningen mot emigrationen, en år 1907 stiftad förening för motverkande av emigrationen. N: s arbete bedrives efter tvenne linjer, upplysningsarbete och arbete på förmedlande av utkomstmöjligheter. Arbetet erhöll snart nog en mycket betydande omfattning med ett stort antal särskilda upplysnings- och förmed-lingsbyråer, som samarbetade med andra officiella el. enskilda institutioner. Särskilt ifråga om jordförmedlingen har föreningen genom sina byråer ocli genom föreningen närstående företag, t. ex. särskilda egnahemsbolag, utfört ett betydande arbete. Från 1920 har dock föreningen på grund av emigrationsproblemets förändrade läge fått i väsentlig mån omlägga och inskränka sin verksamhet. Genom byråer i Stockholm, Göteborg och Malmö, särskilt avsedda för utlandssven-karna, och genom det föreningen närstående företaget aktiebolaget Svensk jordförmedling bedriver dock föreningen alltjämt en ganska ' omfattande verksamhet. N. utger publikationen ”Hem i Sverige”. Nationalföreningen mot tuberkulos, se Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Nationalförmögenhet, det i penningar uppskattade värdet av ett folks totala egendom, fastigheter, maskiner, fartyg etc. Skulder och fordringar mellan de olika medborgarna inom en nation kunna således icke ingå i N., de taga ut varandra. Däremot måste det belopp medtagas, som kvarstår, sedan det sammanlagda beloppet av fordringarna på utlandet minskats med skulderna till utlandet. Enligt gjorda beräkningar uppgick Sveriges N. år 1908 till omkring 14 miljarder kronor. Nationalgarde upprättades under franska revolutionen i Paris 1789. N. avskaffades slutgiltigt 1872. La Fayette var N: s förste chef. Nationalgodtemplarorden, en år 1888 genom en utbrytning ur godtemplar-orden bildad nykterhetsorganisation, som år 1922 förenades med templar-orden till en ny organisation, National-templarorden. Nationalism, en politisk åskådning, som särskilt starkt betonar nationali-tetsgrundsatsen. överdriven N. brukar ges benämningen chauvinism. För en nationalistisk politisk rörelse, som främst inriktar sig på att med det egna landet förena av landsmän bebodda områden inom andra stater, användes ofta beteckningen irredentism. Nationalitetsprincip, grundsats, enligt vilken folk av samma nationalitet böra tillhöra samma statssamliälle. Napoleon I: s världsvälde framkallade rörelser av detta slag, vilka fingo stor betydelse för den europeiska politiken. Försök till N: s realiserande ha dels gått ut på att förena de folkelement, som äro spridda i olika stater (Tyskland, Italien), dels att splittra en stat, som uppbyggts av till olika nationaliteter hörande folk (österrike-Ungern, Danmark, Turkiet). N. var en av de ledande, ehuru ofta åsidosatta grundsatserna vid frederna efter världskriget. Nationalmusei vänner, förening, stiftad 1911, med uppgift att inköpa konstföremål till Nationalmuseum, dock ej konstverk av levande svenska konstnärer. Nationalmuseum i Stockholm inrymmer statens konstsamlingar och historiska museum. Ursprungligen förvarades statens konstsamlingar i det s. k. Kungl. museet i nordöstra flygeln av Stockholms slott. 1850 påbörjades byggandet av ett nytt museum, i renässansstil, vilket blev färdigt 1863. Genom byggnaden löper ett trapphus, vars väggar äro smyckade med freskomålningar av Carl Larsson. Museet är även dekorerat med skulpturer. Det inrymmer 16 stora utställningssalar och ett 50-tal mindre salar. N: s konstaydelning består av målar-och bildhuggarkonstsamlingar, handteckningar och gravyrer samt en avdelning för konsthantverk,