Nationalpark, se Naturskydd. Nationalsång:, nationalhymn, se Folksång. Nationaltemplarorden, en år 1922 genom sammanslagning av templarorden och nationalgodtemplarorden bildad absolutistisk nykterhetsorganisation. Dess medlemsantal uppgick år 1926 till 41,155 äldre medlemmar, fördelade pä 976 lokalavdelningar och 12,617 yngre medlemmar, fördelade på 261 barntempel. Nationalverkstäder, arbetsföretag, igångsatta av franska regeringen enligt beslut den 25 febr. 1848. N. avsågo avhjälpandet av den oerhörda arbetslöshet, som då härskade i Paris. Flera offentliga arbeten påbörjades, men organiseringen var bristfällig och kostnaderna blevo enorma för staten, varför regeringen såg sig nödsakad att upphöra med N. Detta ledde till det s. k. juniupproret, efter vars kuvande N. upphörde. Nationella partiet i första kammaren bildades 1912, då en sammanslutning ägde rum av moderata partiet och högergruppen. Biskop G. Billing„ blev ordförande och efterträddes 1913 av E. Trygger. Nationernas förbund, en sammanslutning av stater, vilken har till uppgift att verka för fredens bevarande. Sedan 1915 har i England verkat en förening för bildandet av N. 1916 bildades en liknande amerikansk förening. President Wilson var en varm anhängare av idén om ett N. Vid fredskongressen i Versailles antogs på hans initiativ en förbundsakt för N., vilket skulle omfatta de allierade och associerade makterna. Dessutom inbjödos 13 neutrala stater, däribland Sverige, att ingå i N. Förenta Staterna vägrade att ansluta sig, liksom Ecuador och Hedsjas. Tyskland var från början uteslutet. Efter svåra slitningar har Tyskland dock 1926 upptagits i förbundet (med permanent rådsplats). N. består av en för sa m-1 i n g av ombud för de olika staterna. Alla stater få sända 3 representanter men ha endast en röst. Församlingen sammanträder i september samt oftare, om så erfordras. Rådet omfattar vissa av församlingens medlemmar, nämligen England, Frankrike, Italien och Japan samt numera Tyskland, vilka äro permanenta medlemmar, jämte 9 för viss tid utsedda rådsmedlemmar. N. har även ett permanent sekretariat, som är uppdelat på flera huvudsektioner. Gränserna mellan rådets och församlingens maktbefogenheter äro ganska oklara. N. har sitt säte i Genéve. Till N. hör p e r-manenta internationella domstolen i Haag, som började sin verksamhet 1922 och vilken har att fälla domslut i frågor, som hänskjutas till den. Dessutom hör till N. internationella arbetsorganisationen, som har att arbeta för enhetliga konventioner rörande en del sociala frågor, såsom arbetslöshet, nattarbete etc. N. har vidare speciella kommissioner för hälsovård, kommunikationer, ekonomiska frågor etc. Pä uppdrag av N. förvaltas de förutvarande tyska kolonierna samt en del turkiska områden av vissa makter, s. k. mandatärmakter. N. har sedan sin tillkomst haft att närmare utarbeta bestämmelser om hur tvistigheter mellan stater, anslutna till förbundet, skola kunna avgöras på fredlig väg. Vid flera tillfällen har N. med viss framgång kunnat få till stånd lösningar av hotande konflikter. Nationsföreningar, sammanslutningar vid Uppsala och Lunds universitet mellan studerande från samma hembygd (landskap el. grupp av landskap), t. ex. Upplands, Norrlands. Sörmland-Närkes N. De ha självstyrelse, egna fonder och i Uppsala egna nationshus. N. äro i flera avseenden en egendomlighet för Sverige och ha sedan gammalt i mycket satt sin prägel på studentlivet. Nativite’t, födelsefrekvens, antalet födda på viss tid och visst område. Nativitetstal är antalet födda per 1,000 invånare. Natrium, en av alkalimetallerna, allmänt förekommande i naturen i form av olika slags salter. Kem. tecken Na. Atomvikt 23. Atomvärde 1. Spec. vikt 0.97, smältpunkt 98°. N. är en silvervit, glänsande metall, som emellertid i luften överdrages av ett matt oxidskikt. Vid antändning förbrinner den med gul låga. N. sönderdelar vatten under bildning av N.-liydrat och vätgas. Metallen förvaras därför lämpligen i fotogen. •— Av N.-föreningarna märkas: N.-hydrat el. kaustikt natron [NaOH], vars vattenlösning kallas natronlut; Na.-klorid [NaCl], klornatrium el. koksalt, natriumsulfat [Na2SC>4] el. glaubersalt; N.-nitrat [NaNOs] el. chilesalpeter; N.-tiosulfat [Na2S203], N.-hyposulfit el. fixersalt; N.-karbonat [Na2COs] el. soda; surt N.-karbonat [NatlCOs] el. bikarbonat; N.-silikat [NazSiOs] el. natronvattenglas; N.-tetraborat [Nas B4O7] el. borax. — Förutom som klo-rid i havssalt och fasta saltavlag-ringar och som nitrat i chilesalpeter-lagren förekommer N. i form av o.lika silikat i många vanliga bergartsbil-dande mineral, framför allt i fältspat. Näst aluminium, järn och kalcium är därför N. den rikligast i jordskorpan förekommande metallen. N.-salter ingå i blodet och andra djur- och växt-vätskor.