Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalpark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationalpark, se Naturskydd.
Nationalsång:, nationalhymn, se
Folksång.
Nationaltemplarorden, en år 1922
genom sammanslagning av templarorden
och nationalgodtemplarorden bildad
absolutistisk nykterhetsorganisation.
Dess medlemsantal uppgick år 1926 till
41,155 äldre medlemmar, fördelade pä
976 lokalavdelningar och 12,617 yngre
medlemmar, fördelade på 261
barntempel.
Nationalverkstäder, arbetsföretag,
igångsatta av franska regeringen
enligt beslut den 25 febr. 1848. N. avsågo
avhjälpandet av den oerhörda
arbetslöshet, som då härskade i Paris. Flera
offentliga arbeten påbörjades, men
organiseringen var bristfällig och
kostnaderna blevo enorma för staten,
varför regeringen såg sig nödsakad att
upphöra med N. Detta ledde till det
s. k. juniupproret, efter vars kuvande
N. upphörde.
Nationella partiet i första
kammaren bildades 1912, då en
sammanslutning ägde rum av moderata partiet
och högergruppen. Biskop G. Billing„
blev ordförande och efterträddes 1913
av E. Trygger.
Nationernas förbund, en
sammanslutning av stater, vilken har till
uppgift att verka för fredens bevarande.
Sedan 1915 har i England verkat en
förening för bildandet av N. 1916
bildades en liknande amerikansk
förening. President Wilson var en varm
anhängare av idén om ett N. Vid
fredskongressen i Versailles antogs
på hans initiativ en förbundsakt för
N., vilket skulle omfatta de allierade
och associerade makterna. Dessutom
inbjödos 13 neutrala stater, däribland
Sverige, att ingå i N. Förenta
Staterna vägrade att ansluta sig, liksom
Ecuador och Hedsjas. Tyskland var
från början uteslutet. Efter svåra
slitningar har Tyskland dock 1926
upptagits i förbundet (med permanent
rådsplats). N. består av en för sa
m-1 i n g av ombud för de olika staterna.
Alla stater få sända 3 representanter
men ha endast en röst. Församlingen
sammanträder i september samt oftare,
om så erfordras. Rådet omfattar
vissa av församlingens medlemmar,
nämligen England, Frankrike, Italien
och Japan samt numera Tyskland,
vilka äro permanenta medlemmar,
jämte 9 för viss tid utsedda
rådsmedlemmar. N. har även ett permanent
sekretariat, som är uppdelat på
flera huvudsektioner. Gränserna
mellan rådets och församlingens
maktbefogenheter äro ganska oklara. N. har
sitt säte i Genéve. Till N. hör p e
r-manenta internationella
domstolen i Haag, som började
sin verksamhet 1922 och vilken har att
fälla domslut i frågor, som hänskjutas
till den. Dessutom hör till N.
internationella arbetsorganisationen, som har att arbeta för
enhetliga konventioner rörande en del
sociala frågor, såsom arbetslöshet,
nattarbete etc. N. har vidare speciella
kommissioner för hälsovård,
kommunikationer, ekonomiska frågor etc. Pä
uppdrag av N. förvaltas de
förutvarande tyska kolonierna samt en del
turkiska områden av vissa makter, s. k.
mandatärmakter. N. har sedan sin
tillkomst haft att närmare utarbeta
bestämmelser om hur tvistigheter
mellan stater, anslutna till förbundet,
skola kunna avgöras på fredlig väg.
Vid flera tillfällen har N. med viss
framgång kunnat få till stånd
lösningar av hotande konflikter.
Nationsföreningar,
sammanslutningar vid Uppsala och Lunds universitet
mellan studerande från samma
hembygd (landskap el. grupp av
landskap), t. ex. Upplands, Norrlands.
Sörmland-Närkes N. De ha
självstyrelse, egna fonder och i Uppsala egna
nationshus. N. äro i flera avseenden
en egendomlighet för Sverige och ha
sedan gammalt i mycket satt sin
prägel på studentlivet.
Nativite’t, födelsefrekvens, antalet
födda på viss tid och visst område.
Nativitetstal är antalet födda per
1,000 invånare.
Natrium, en av alkalimetallerna,
allmänt förekommande i naturen i
form av olika slags salter. Kem.
tecken Na. Atomvikt 23. Atomvärde 1.
Spec. vikt 0.97, smältpunkt 98°. N. är
en silvervit, glänsande metall, som
emellertid i luften överdrages av ett
matt oxidskikt. Vid antändning
förbrinner den med gul låga. N.
sönderdelar vatten under bildning av
N.-liydrat och vätgas. Metallen förvaras
därför lämpligen i fotogen. •— Av
N.-föreningarna märkas: N.-hydrat el.
kaustikt natron [NaOH], vars
vattenlösning kallas natronlut; Na.-klorid
[NaCl], klornatrium el. koksalt,
natriumsulfat [Na2SC>4] el. glaubersalt;
N.-nitrat [NaNOs] el. chilesalpeter;
N.-tiosulfat [Na2S203], N.-hyposulfit
el. fixersalt; N.-karbonat [Na2COs] el.
soda; surt N.-karbonat [NatlCOs] el.
bikarbonat; N.-silikat [NazSiOs] el.
natronvattenglas; N.-tetraborat [Nas
B4O7] el. borax. — Förutom som
klo-rid i havssalt och fasta
saltavlag-ringar och som nitrat i
chilesalpeter-lagren förekommer N. i form av o.lika
silikat i många vanliga
bergartsbil-dande mineral, framför allt i fältspat.
Näst aluminium, järn och kalcium är
därför N. den rikligast i jordskorpan
förekommande metallen. N.-salter
ingå i blodet och andra djur- och
växt-vätskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
