Nattens drottning. Na’triumbikromat, se Krom. Natronfältspat, se Fältspat. Natronlut, natriumhydratets vattenlösning. N. verkar starkt frätande. Användes inom industrin bland annat vid framställning av tvål ocli pappersmassa. Natronsjöar, avloppslösa sjöar, vilkas vatten är sodahaltigt. Natronvattenglas, se Vattenglas. Nattasy’1, anstalt, som bereder nattlogi åt medellösa. I Stockholm och i en del större städer finnas kommunala N. Nattblindhet, ett vid vissa ögonsjukdomar uppträdande symtom, bestående i nedsatt syn vid svag belysning, fastän synförmågan vid dagsbe-lysning är oskadad. Nattens drottning (Cereus grandi -florus), hos oss ej sällan odlad kak-tusväxt, vars stora, trattformiga, gula och vita, välluktande blommor i allmänhet blott vara en enda natt. Blommorna slå ut på aftonen, sluta sig mot morgonen. Nattfjärilar, se Fjärilar. Nattflyn (Noctuse), medelstora fjärilar. Bakvingar vanligen grå; hos Jor df lyn (Agrotis) dock vackert gulfärgade med svart kantband. Fram-vingarna däremot ha s. k. nattfly-teckning, fläckar och tvärlinjer. Hit höra j ordf lyn, gräsflyet, kålflyet, gammaflyet samt våra största nattflyn, ordensflyen (Catocala). Varför ordensflyen (t. ex. blå ordensbandet och röda ordensbandet), som flyga om natten, ha så grant färgade bakvingar är gåtfullt. Nattfroster, nattemperaturens sjunkande under nollpunkten, så att vegetationen därav lider skada, inträffa i södra delarna av vårt land ofta på försommaren, i norra delarna på efter-sommaren. Utsatta för N. äro i syn- nerhet lågt liggande marker, dit den avkylda och därför tyngre luften rinner ned. De äro för övrigt mest hotande under lugna, klara nätter, då marken genom stark utstrålning av-kyles starkare än luften. Natt ocli Dag, en av Sveriges äldsta nu levande adelssläkter. Till denna ätt hörde Måns Bengtsson till Göksholm, d. omkring 1477, vilken pä grund av en familjetvist mördade Engelbrekt 1436. Nattskärrorna (Caprimulgidse), familj inom fågelordningen Coraciifor-mes. Omkring 115 arter. Förekommer över nästan hela jorden utom i polartrakterna. Nattfåglar med ljudlös flykt. Nyttiga, då de utrota skadeinsekter. Hit hör nattskärrsläktet (Caprimul-gus) med den hos oss förekommande Natts k ärran (C. europseus), som är allmän i s. och mellersta Sverige, sällsyntare norrut. Flyttfågel. Nattugglesläktet (Syrnium), ett ugg-lesläkte, som saknar örontofsar. De leva av råttor, småfåglar o. dyl. och äro nattdjur. Kattugglan (S. aluco) är tecknad i brunt, grått och vitt och förekommer allmänt i Sverige. Jfr Bil. Fåglar I. Lappugglan (S. laponicum) är tecknad i grått och brunt. Den finnes i n. Sverige. Nattvind, Landvind*. Nattviol (Habenaria bifolia), en orkidé med två mellanblad och vita, välluktande blommor i ax. N. är vanlig på ängsmark. Nattväktare, en ordningsman, som fordom anställdes i städer för att vaka över den allmänna säkerheten. N. brukade ofta ange tiden genom att vid klockslagen avsjunga s. k. natt-vaktsrop. Naturahushållning, som är motsatsen till penninghushållning, innebär, att det ekonomiska livet fungerar utan hjälp av penningen som bytesmedel och värdemätare. Då bytet, som är grundförutsättningen för varje mera utvecklat ekonomiskt liv, till följd härav måste bli tämligen begränsat, måste produktionen till största delen förläggas inom det egna hushållet och lönerna utgå in natura. Den äldre medeltiden kännetecknades i stor utsträckning av N. Natura’lia non sunt tur’pia, lat., ”naturliga ting äro icke skamliga”. Naturalisation, utlännings erhållande av medborgarrätt*. Naturalism, inom filosofin en åskådning, närmast överensstämmande med materialismen. Inom konsten beteckning för en riktning, som betonar kravet på verklighetstrohet och därvid opponerar mot stiliserande och dekorativt betonade riktningar. Inom litteraturen betecknar N. en riktning, som har sitt ursprung från Flaubert, bröderna